Omstritt vägbygge i stå
Delar av det omstridda bygget av motorväg E4 Förbifart Stockholm står stilla. Det är främst utsprängningen av tunnlarna som stött på stora problem. Trafikverket har meddelat att bygget kommer bli fyra år försenat och att höjda kostnader är att vänta.
Enligt Trafikverkets senaste beräkning är kostnaden nu 38 miljarder i 2018 års penningvärde, runt tio miljarder dyrare än tidigare beräkningar.
”Det är ett gyllene tillfälle att avbryta byggandet innan ytterligare miljarder tillåts förstöra vår natur och vårt klimat ännu mer.” Det skriver 20 miljöorganisationer i flera debattartiklar och skrivelser till Sveriges regering och riksdag samt Region Stockholm och Stockholms stad.
Naturskyddsföreningen Stockholms län, Mälaröarnas Naturskyddsförening, Lovö hembygdsförening och Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen ifrågasätter också samrådets förfaringssätt. Kravet på samråd är ”En verksamhet eller åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, och som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken, ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.”
Av en händelse fick en föreningsmedlem syn på en mindre notis i Dagens Nyheter (9/12) om samråd rörande inläckage och skyddsinfiltration i vägbyggets norra tunneldelar. Länken till samrådet var därtill felstavad och ledde ingen vart. Samrådet hyste inget fysiskt möte. Med kort varsel, under jul och nyår, skulle berörda och boende i området inkomma med ett besvarande före den 9 januari.
Vid årsskiftet 2018 stod tunnelbygget i Vinsta nära Vällingby stilla på grund av en tvist mellan Trafikverket och entreprenören NCC. Och i mars 2019 valde Trafikverket att häva avtalet med två italienska entreprenörer som 2016 fick kontrakt att bygga tunneldelarna på Lovön. Någon ny entreprenör har ännu inte kontrakterats.
”Grunden för hävning var kontraktsbrott avseende framför allt arbetsmiljö samt att leveranserna inte uppfyllde kontraktets kvalitetskrav”, skriver Trafikverket på sin hemsida.
Därutöver har bergkvaliteten längs hela sträckningen visat sig vara mycket sämre än beräknad. Bland annat har skadliga läckage upptäckts vid utsprängningen av tunnlarna mellan Lunda och Lambarfjärden i Västerort.
Inläckagevillkoren som Mark- och miljödomstolen förelagt för driftstiden (färdiga tunnlar) kan inte uppfyllas. Trafikverket vill ansöka om utökade inläckagevolymer (motsvarande 500 000 liter vatten per dygn) men har trots att inget nytt anstånd beviljats ännu fortsatt med utsprängningarna.
– Ökade villkorsvolymer avseende inläckage i tunnlarna är inte rimliga eftersom otäta tunnlar bland annat äventyrar natur och bebyggelse. Verksamheten medför en betydande miljöpåverkan. Det är obegripligt att tunneldrivningen återupptagits då problemen inte är lösta avseende inläckagen, säger Stig R. Sjöstedt från Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen till Miljömagasinet.
Stockholms stad är anslutet till klimatnätverket C40 – bestående av 94 världsstäder – som nu utlyst klimatnödläge. Vägtrafiken är en av de största utsläppskällorna av växthusgaser i huvudstaden.
Naturvårdsverket, Klimatpolitiska rådet och Ingenjörsvetenskapsakademien förde i fjol fram farhågor att transportsektorns klimatmål inte kommer att kunna nås till 2030 om inte biltrafiken minskar. Trafikverkets egen miljöexpertis menade att den måste minska med runt 30 procent.
I Trafikverkets arbetsplan för Förbifart Stockholm beräknas regionen år 2035 ha 69 procent större trafikmängd än 2007. Att ny teknik och nya drivmedel kommer att räcka för att bromsa utsläppen samtidigt som trafiken ökar är det få som tror.
Enligt Trafikverkets egen prognos kommer i stället vägtrafiken släppa ut dubbelt så mycket koldioxid som klimatmålen föreskriver. Till det kommer runt en halv miljon ton koldioxidekvivalenter i utsläpp från själva bygget av Förbifart Stockholm.
