Krav på biodrivmedel i flygbränslet

Utredaren har redan vid presentationen hamnat i ett besvärligt försvarsläge genom att kritik väckts mot henne för att hon äger aktier och sitter i en styrelse för ett företag som får statligt stöd för att forska i att utveckla grönt flygbränsle.

– Det kan vara fråga om jäv, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt till DN.

Huvudförslaget är införande av en reduktionsplikt för både inrikes- och utrikesflyget från 2021, med mål om 30 procents inblandning år 2030.

Plikten ska innehålla ett krav i början på inblandning av 1 procent biodrivmedel. År 2025 är målet att ha nått 5 procent, för att därefter trappa upp det till 30 procent år 2030. Skälet till så låga nivåer är att det inte finns tillräckligt mycket hållbart biobränsle på marknaden i dag.

100 procent 2045

I utredningen föreslås också att man sätter som mål att flyget ska ha 100 procent förnybara drivmedel år 2045. Det målet räknar man dock inte ska nås med förslagen i utredningen utan flera åtgärder måste till. Utredningen talar om att bryta en trend och klimatnyttan uppstår främst tack vare själva bränslebytet.

– Enligt vår konsekvensanalys kommer det även att minska resandet, säger Maria Wetterstrand till tidningen Land.

Motsvarande plikt finns redan för vägtrafiken. Reduktionsplikt är ett långsiktigt styrmedel som innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats.

Reduktionsplikten innebär att man inte bara tittar på hur stor andel förnybart som blandas i produkten utan hur mycket produkten reducerar utsläppet i hela produktionskedjan. Därifrån kommer namnet på reduktionsplikt.

Resebranschen positiv

Resebranschen ser positivt på Maria Wetterstrands förslag. I ett pressmeddelande påpekar Preem att bolaget och SAS tecknat en avsiktsförklaring om att samarbeta för att gemensamt säkerställa tillverkning av biojet i samband med att Preems planerade kapacitetsutbyggnad av raffinaderiet i Göteborg.

– SAS har en tydlig strategi om att långsiktigt reducera flygets utsläpp och har som målsättning att vara bland de ledande flygbolagen i omställningen, säger Lars Andersen Resare, hållbarhetschef på SAS.

Bioflygbränsle är i dagsläget en bristvara. Utredaren föreslår inte något produktionsstöd till svenska tillverkare men däremot att Energimyndigheten får utreda hur den svenska produktionen av biobränsle kan öka.

I Sverige pågår flera försök att tillverka bioflygbränsle av svenska råvaror, berättar Ny Teknik. Som exempel har Rise tittat på förgasning av biomassa i kombination med en förvätskningsprocess. Sekab E-technology i Örnsköldsvik har testat att fermentera cellulosasocker till isobuten, vilket efter några ytterligare processteg kan bli bioflygbränsle.

Gynnar bättre drivmedel

Reduktionsplikten gynnar biodrivmedel genom att den ser till själva utsläppsminskningen och biodrivmedlets hela livscykel från vagga till grav. Ett biodrivmedel som inte är lika bra ur klimatsynpunkt missgynnas i den här modellen, enligt Maria Wetterstrand.

– Utredningen bedömer att det finns goda förutsättningar att öka och starta storskalig produktion i Sverige på restprodukter av skogsråvara, och det ser jag positivt på, säger Isabella Lövin till Sveriges Radio.

Som en följd av reduktionsplikten väntas biljettpriserna öka. Med kraven beräknas en enkel inrikesresa bli tre kronor dyrare 2021 och 41 kronor extra 2030. En resa utanför Europa får ett påslag på 78 kronor 2030. Största ökningen blir på en interkontinental resa 2030 på 250 kronor.

Gustaf Jillker