Naturen får rättigheter

En federal domstol i Bangladesh beslutade i januari 2019 att ge rättigheter till alla floder i Bangladesh. ”En flod är en levande enhet, en juridisk person”, skriver domstolen. Lokala och internationella forskare och privatpersoner har krävt detta skydd.

Floderna Yamuna och Ganges har redan juridiska rättigheter sedan 2107. Lake Eire i Ohio är på god väg att bli erkänd som en juridisk enhet; om så blir kan de som förorenar sjön stämmas och ges ansvar. I dag har dussintals samhällen i mer än tio stater i USA antagit naturlagar. Även naturen i Himalaya har fått rättigheter.

Naturnätverket Lodyn

I Sverige bidrar tankesmedjan Lodyn till samma engagemang. Medlemmen Carl Schlyter vill se naturens rättigheter i svensk lag.

– Vättern ska vara först ut att bli betraktad som en enhet och juridisk person och jag vill ha samma modell som Nya Zeeland och Bolivia har i dessa frågor, säger Carl Schlyter.

Han vill också att ekocid blir ansett som ett brott mot lagen i Haagdomstolen.

Miljöadvokaten Polly Higgins är ekocidbrottförespråkare och ledande expert som bevisar hur befintliga lagar har givit företag tysta rättigheter som givits företräde framför miljöhänsyn. Hon tror inte att det går att lösa problemen på nationell nivå. Företagen flyttar då bara någon annanstans för att fortsätta sin verksamhet. I Internationella domstolen i Haag leder Higgins nu ett mål mot chefer på Shell, och en nederländsk minister utreds för att eventuellt ha bidragit till klimatecocid (förstörelse och nedsmutsning av naturen). Hon uppmanar strafflagstiftningen för ecocid att införa en laglig skyldighet för regeringarna att skydda allmänheten mot farliga industripraxis.

Naturens rätt och urfolk

Whanganuifloden i Nya Zeeland var den första i världen som fick egna rättigheter och juridisk status som en person för två år sedan. Floden har därmed lagliga rättigheter precis som en person eller ett företag och två personer är utvalda att föra dess talan. Det är maorierna runt floden som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. Genom idén om naturens rättigheter har samhället lyckats kombinera det västerländska juridiska systemet med maoriernas världsbild. Då blir floden en levande varelse som äger sig själv. ”Varje system som inte lägger något värde på livet runt oss är fel, så enkelt är det”, säger Dr Michelle Maloney, som grundade den australiensiska Earth Laws Alliance år 2012.

Miljölagar är enligt grundaren av naturens rättigheter, Mari Margil, CELDF, (internationellt center för naturens rättigheter) inte gjorda för att skydda naturen. Hon tycker att Sverige borde återta ledningen i dessa naturfrågor som vi hade 1972 med FN:s första miljökonferens i Stockholm. Då anlades miljölagar som sedan inte har efterföljts, som Princip 21, som erkänner staters suveräna rätt att formulera sina egna miljömål, men även ger stater ett gemensamt ansvar att se till att nationella aktiviteter inte har negativa effekter på andra staters miljö. I Ecuador är naturens rätt grundlagsfäst sedan 2008 och i Bolivia finns sedan 2009 den så kallade lagen om moder jord. Delar av Amazonas regnskog som nu är hotad är egentligen redan delvis skyddad, och några ungdomar protesterade nyligen emot att avskogning ändå skett.

Jurister och system

Sametinget skrev nyligen under deklarationen om Moder Jords rättigheter. Marie Persson Njajta, ledamot i Sametinget säger:

– Det krävs ett paradigmskifte som synsätt där människan ser sig som en del av naturen, ett urfolksmässigt sätt att förhålla sig. Synen från oss samer är att vi tillhör våra marker, vatten och landskap.

I och med konferensen om Naturens Rättigheter 2017, som Lodyn arrangerade, bildades ett juridiskt nätverk för jurister och andra personer i Sverige som vill ändra systemet så att skyddet av naturen får högsta prioritet i vårt samhälle, SERL (Swedish Earth Rights Lawyers). Det kommer att undersöka befintliga lagar i Sverige och jämföra dem med de nya lagstiftningar och rättsfall som har tillkommit i de länder som redan har införlivat naturens rättigheter i sina lagar som Bolivia och Ecuador. Det stöttar också arbetet i pågående rättsfall som har anknytning till naturens rättigheter, exempelvis mot Försvarsmaktens skjutövningar i Vättern och mål om gruvbrytningar.

Henrik Hallgren, ordförande och grundare av Lodyn, svarar på frågan vad de gör just nu.

– Vi har fokus på konferensen Earth Rights Conference som äger rum i maj i Sigtuna. Vi har också påbörjat arbetet med att väcka frågan om Vättern som juridiskt subjekt med rättigheter. Vår ettåriga utbildning i ekopsykologi får alltmer ökat intresse märker vi.

Lodyn är en förening för ekopsykologi, naturvakenhet och aktivism. Den ser sig som en del av en mångfacetterad, världsomspännande rörelse som verkar för det gröna skiftet, ett skifte från dagens ohållbara industrisamhällen till hållbara och livsbefrämjande gemenskaper.

Namnet Lodyn är det fornnordiska namnet på Jordens gudinna och hon manifesterar själva kärnan i vårt engagemang och vår förståelse. Så står det på Lodyns hemsida/blogg. Där finns även denna text:

Jorden som vårt hem,

vårt vilda ursprung.

Jorden som levande

och självorganiserande.

Jorden som metaforisk,

mytisk och helig.

Anna Henriksson