Kärnkraften dyr elproducent

Aktiviteterna kring klimatfrågan har under hösten/vintern varit intensiva. Gamla kärnkraftsvänner har dykt upp och tycker att kärnkraft borde vara en del av lösningen.

Ringhalsverket utanför Varberg. Foto: tubaist/Creative Commons

Kärnkraften dyr elproducent

Aktiviteterna kring klimatfrågan har under hösten/vintern varit intensiva. Gamla kärnkraftsvänner har dykt upp och tycker att kärnkraft borde vara en del av lösningen.

Kan det vara så? Låt oss titta på några fakta och frågetecken rörande kärnkraften.

Kostnaderna. Kärnkraftverk är dyra att bygga, driva och riva, vilket gör att el från dessa verk blir klart dyrare än el från vind och sol. Eftersom vi behöver mycket ny el för att ersätta fossila bränslen (kol, olja och gas) vore det väl bättre att satsa på det som ger mest el för pengarna.

Tidsaspekten. Att bygga kärnkraftverk tar lång tid, 15-20 år från beslut tills elen kommer. Men det är nu (= de närmaste 5-10 åren) vi behöver en massa ny, fossilfri el. Vindkraftverk och solcellsanläggningar är snabbt byggda i jämförelse.

Uranet. Uran är en ändlig resurs. I dag står kärnkraften för några få procent av världens energi. Om kärnkraften ska ersätta säg hälften av fossilbränslena, måste uttaget av uran minst tiodubblas. Då räcker det bara 4-20 år, beroende på vem som bedömer.

För att klara en tiodubbling av el från kärnkraft behöver minst 3000 nya rektorer byggas till 2030. Det betyder minst 20 reaktorer i månaden i tolv år. Ohyggligt dyrt, riskabelt och 2050 står vi ändå där med elbrist och bortslösade resurser.

Säkerheten. Med en tiodubbling av antalet reaktorer får vi räkna med tio gånger så många olyckor/olyckstillbud. Det betyder nästan en mycket allvarlig olycka (tänk Tjernobyl eller Fukushima) varje år och många fler små olyckor. Tillsammans med läckagen från dagbrotten och uranhanteringen kommer vi att få en allt mer radioaktiv värld.

Ny teknik? Det talas ofta om ny teknik som ska rädda oss från ovanstående problem och det verkar ibland som om det fanns massor av ny teknik. Och det gör det, på ritbordet, det mesta inte testat alls. Det vill säga, det finns inte i sinnevärlden. Ett exempel är fusionskraften, som förväntas vara kommersiell om 30 år. Så har man trott de senaste 50 åren och så lär det förbli.

Som avslutning ett svenskt problem: Ringhals/Oskarshamn. Två reaktorer var på dessa kärnkraftverk kommer att stängas 2020 av säkerhetsskäl. Erfarenheterna från olyckan i Fukushima gör att bättre säkerhetssystem krävs och detta anser ägarna inte är lönsamt att bekosta. En del vill nu att kraftverken ska fortsätta leverera el som kan exporteras till Tyskland och där minska produktionen med brunkol. Ska vi då tillåta drift med lägre säkerhet, eller ska pengarna läggas på vind- och solel, som är klart billigast per producerad kWh? Elöverskott i Sverige kan exporteras till Tyskland och då minska deras brunkolsanvändning.

Kärnkraft är alltså inte något alternativ, inte heller under klimatkrisen.

Jan-Erik Engman

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter