Hjärna och hjärta för klimatet

Det finns en obalans mellan värderingar som utgår från hjärnans funktioner och värderingar som utgår från hjärtats funktioner. På ett seminarium häromdagen redovisades ord som anknöt till hjärnan och ord som anknöt till hjärtat.

Foto: Nasa/public domain.

Hjärna och hjärta för klimatet

Det finns en obalans mellan värderingar som utgår från hjärnans funktioner och värderingar som utgår från hjärtats funktioner. På ett seminarium häromdagen redovisades ord som anknöt till hjärnan och ord som anknöt till hjärtat.

På det första området fanns ord som intellekt, medvetande, analys, subjekt och ordning. På det andra området fanns ord som känslor, natur, kropp, omsorg och objekt. Det intressanta är att ställa dessa ordområden bredvid varandra och se om ett område dominerar över det andra.

Jag och många med mig skulle påstå att ”hjärnområdet” dominerar över ”hjärtområdet”. Någon skulle säga att vi har haft ett patriarkalt system där ”hjärnområdet” satt agendan i politiken och vardagen.

I en artikel i DN redovisas hur forskare tittat på hur känslor (i hjärtområdet) har hållits borta från rättegångssalar. ”Vid en rättegång i en svensk domstol måste domarna och åklagarna uppfattas som neutrala och objektiva. Traditionellt förknippas detta med en uppenbar frånvaro av känslor, det handlar om att inte avslöja vad som rör sig i det inre”.

Kan detta innebära en orimlig obalans mellan hjärna och hjärta? Frågor som rör klimatet har länge ansetts flummiga och har placerats i hjärtedomänen. Det verkar som att man på ledande håll har ansett att tekniken (hjärndomänen) klarar alla uppkommande klimatproblem.

Frågan är om denna obalans mellan hjärn- och hjärtefrågor är på väg att ändras. Det verkar gå långsamt. Men det händer, till exempel om man tittar på begreppet natur. Naturen har alltid beundrats men aldrig helhjärtat försvarats, förrän nu. Förhoppningsvis kan det bli balans mellan hjärna och hjärta.

Det finns i dag barnombud som försvarar barnens rättigheter. Jag skulle gärna se ett ombud för naturen i varje skolklass, i varje avdelning på företagen, i varje enhet på myndigheterna.

Tillbaka till hjärnans och hjärtats olika domäner. När det gäller klimatet så måste både hjärnan och hjärtat vara med. Att bara ha medkänsla för framtida generationers situation eller djurens utsatthet i deras vardagliga tillvaro eller under transport räcker inte. Det krävs genomtänkta strategier, rationella överväganden som beslutsfattare kan använda.

Kloka företag inser vikten av hållbarhet, både vad gäller social hållbarhet i arbetsmiljön och samhällelig hållbarhet vad gäller till exemepl giftiga utsläpp. Enligt olika kloka personer kräver en god arbetsmiljö tydlighet, respekt och utveckling. Det är grunden för social hållbarhet.

Men det finns en stor obalans i många företag där strukturfrågor (hjärndomänen) dominerar över relationsfrågorna (hjärtdomänen). Det är mer fokus på tillväxt än på hur medarbetarna mår.

Kanske finns det en rädsla att lämna strukturen i hjärnans domän, en skräck att tappa kontrollen?

Det finns tack och lov en generation hållbarhetsspecialister som tar plats i samhället och blir de som ska påminna om den sårbarhet som människor och samhälle har. Som kan lyfta fram hjärtefrågorna.

Vi kan också hoppas att vi får ett genombrott i utvecklingen av ett värdedrivet och värderingsbalanserat ledarskap där hjärna och hjärta får lika stort utrymme. Det kan rädda klimatet.

Thomas Ekbom