En våg av rättsliga klimatmål

Det drar en våg av stämningar mot nationalstater över världen just nu. Åtminstone i den rika världen. I USA, Kanada, Norge, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Sverige och Storbritannien har unga stämt det egna landet. Generation Greta har tröttnat på föräldrar som bara pratar utan att, med ett modeord, leverera. Milleniebarnen hör för mycket snack och ser för lite verkstad från 1950-80-talisterna.

De portugisiska målsägarna, från vänster till höger uppifrån och ner: André Oliveira, Catarina Mota, Cláudia Agostinho, Mariana Agostinho, Martim Agostinho och Sofia Oliveira.
(Foto: Global Legal Action Network)

Det gäller naturligtvis klimatkrisen. Föräldragenerationen – och i viss mån även deras föräldrar fastän de inte besitter lika mycket makt längre – tecknar avtal, överenskommelser och kontrakt för att sedan om inte bryta så negligera dem eller, för att uttrycka det på politisk och diplomatisk lingo, icke villkorslöst förhålla sig till dem.

Den senaste i raden kommer från Portugal. Den är unik i det att sex målsägande, 8 till 21 år gamla, stämmer EU:s 33 medlemsländer samt Storbritannien, Ryssland, Norge, Schweiz, Turkiet och Ukraina – inklusive de multinationella bolag som är registrerade i respektive land – just för att de bara pratar och pratar och …

De 39 nationalstaterna är Storeuropas växthusgasvärstingar. Deras åtgärder för att bromsa klimatkrisen, stoppa eller hejda den globala uppvärmningen och den påföljande havsnivåhöjningen är inte i paritet med Parisavtalet. Inte ens i närheten. Mycket tyder på att Europadomstolen kommer att behandla ärendet som ett rättsfall. Då är det inte längre frågan om en vanlig våg utan en veritabel tsunami.

De sex barnen, ungdomarna och unga vuxna kommer som sagt från Portugal, vars juli månad i fjol uppmätte den högsta temperaturen på 90 år. Och som ett brev på posten kommer de årliga skogsbränderna. Det är i och för sig inget onaturligt. Skogsbrand är och har alltid varit en naturlig del av ekosystemet och kretsloppet. Det onaturliga är omfattningen. (För en fördjupning i omfattningen, se MM 50/2019 om ”rekordåret” 2019.) Skogsbränderna i södra Portugal 2018 kostade exempelvis fler än 120 människoliv och bränderna året före ett 60-tal liv.

– Jag upplevde eldens terror direkt, det oroade mig. Vad som motiverade mig att involvera mig i det här fallet var en önskan om att få leva i en värld där en åtminstone kan överleva. Om våra regeringar inte gör nånting kommer inget att hända, säger 20-åriga Catarina Mota, en av målsägarna och boende i ett branddrabbat område, till tyska tv-kanalen Deutsche Welle.

De sex målsägarna företräds av GLAN (Global legal action network), en icke-vinstdrivande organisation som driver internationella rättsfall rörande mänskliga rättigheter och som anser att de 39 nationalstaterna kränker målsägarnas mänskliga rättigheter: rätten till liv, rätten till privat- och familjeliv och rätten att inte diskrimineras.

– De här ungdomarna är naturligtvis inte de enda sårbara för klimatförändringarnas effekter, men eftersom de kommer att få uppleva de värsta effekterna av att utsläppen inte begränsas betraktar vi det som att de utsätts för åldersdiskriminering, säger GLAN-advokaten Gerry Liston till Deutsche Welle.

Forskningen är entydig i sin evidens: Skogsbränderna korrelerar med den globala uppvärmningen. Och den globala uppvärmningen är ”man made”. Ergo: Människor med makt och medel bär det direkta ansvaret för att barnen berövas sina mänskliga rättigheter och, framför allt, sin framtid.

Rally för klimaträttvisa 2009. Klimaträttvisa är en term som används för att utforma global uppvärmning som en etisk och politisk fråga. Detta görs genom att koppla orsakerna till och effekterna av klimatförändringar till begrepp som rättvisa, särskilt miljörättvisa och social rättvisa.
(Foto: planet a. / CC BY)

Även Sverige kommer att få sina fiskar varma. Juriststudenter har engagerat sig i målet och kommer att lägga fram fakta som styrker att den svenska regeringen inte gör nog för att hejda klimatkrisen. Något av ett öppet mål, med tanke på att det i över 100 år ljugits om skogspolitiken: hållbar, cirkulär, framtidsinriktad, klimatvänlig. Skitsnack. Ursäkta latinet, men dylika flagranta lögner måste bara upphöra. Snart kommer även Sverige att få bevittna och bekämpa årliga storbränder. Västmanland 2014 och brandåret 2018 var endast en föraning.

Mer är att vänta för Sverige. Ett svenskt Auroramål håller också på att ta form. I Frankrike lyckades ungdomsrörelsen fälla staten – id est sittande Macronregering – för klimatpassivitet. Paris förvaltningsdomstol ansåg staten/regeringen skyldig till en del av den ”ekologiska skada” som utsläppen av växthusgaser ger upphov till. Pressen och sociala medier döpte processen till ”århundradets fall”.

– Vi stämmer staten dels för att den gör alldeles för lite för att hejda klimatkrisen och för att många människor redan har tagit väldigt mycket skada av det, både psykiskt och fysiskt. Människor tvingas fly från sina hem när skogsbränderna slår till, samers personliga ekonomi går på knäna på grund av sinande rennäring och kommuners skattepengar går till skyddsvallar som ska skydda befolkningen mot höjda havsnivåer. Staten och politiken måste lyssna på forskningen och agera därefter, säger 20-åriga Iris Elmér, en blivande målsägande i Auroramålet, till Sveriges radio.

Ett annat uppmärksammat fall är Urgendamålet. Miljöorganisationen Urgenda Foundation väckte jämte 886 unga medborgare talan mot den nederländska regeringen år 2015. I slutet av 2019 slog Nederländernas högsta domstol fast att staten har en juridisk skyldighet att höja sina klimatambitioner och att landet måste minska sina utsläpp i linje med sina åtaganden för mänskliga rättigheter. Aurora och Urgenda var epokgörande domar tillika banbrytande segrar.

Månaden före, november 2019, stämde ungdomar och miljöorganisationer norska staten för att ha brutit mot grundlagens miljöparagraf genom att godkänna oljeborrning och -exploatering i Arktis, vilket Miljömagasinet rapporterat om. I maj 2018 lämnade den svensk-samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra tillsammans med tio familjer runtom i världen in en stämningsansökan mot EU (”People’s Climate Case”) för att deras rätt till exempelvis liv, hälsa, näring och annan sysselsättning hotas av alltför svaga och vaga klimatambitioner. EU-domstolen avslog målet och gruppen överklagade. Kanske fallet får förnyad aktualitet.

Bland de första fallen var dock Magnoliamålet, som Miljömagasinet också skrivit om: Sommaren 2017 stämde ungdomar från bland annat PUSH och Fältbiologerna svenska staten för försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet. Trots att varken tingsrätten eller hovrätten tog upp målet var det en vågbrytare för de fall som nu följer i kölvattnet.

Ungdomarna har synnerligen gott om juridiskt kött på benen: deklarationen om mänskliga rättigheter, barnkonventionen, Generationsmålet, klimatlagen, Europakonventionen, internationella lagar, Agenda 21 etcetera. Syftet är inte nödvändigtvis att få till stånd en fällande dom utan mera att problematiken uppmärksammas och att ungdomarna visar, med programledaren Grynets ord, att de inte längre tar någon skit.