Partiet Vändpunkt gör entré

Målet är att ha 1500 namnunderskrifter före 28 februari, som är sista dag att lämna in kandidatförsäkran. Då ska partiet också ha samlat in en halv miljon kronor för att ta fram valmaterial.

Politisk talesperson för Partiet Vändpunkt är förre riksdagsledamoten för Miljöpartiet Carl Schlyter. Bakom partiet står också två andra avhoppare, Valter Mutt och Annika Lillemets. Beskedet kom genom en debattartikel i Dagens Nyheter, där Carl Schlyter och fyra andra initiativtagare beskrev motiven till bildandet.

För Internationalen förklarar Carl Schlyter varför hans beslut kom till vid den här tidpunkten. Han hade egentligen tänkt starta ett skogsbolag som skulle hjälpa till att öka den biologiska mångfalden och värdet i skogen. Det som ändrade hans planer var januariavtalet mellan regeringen, C och L. När han då hoppade av MP var det många andra som visade sig vara inspirerade av tanken att knyta ihop landsbygd och kampen mot sociala klyftor med miljöomställningen.

Kritisk mot värdlandsavtal

Carl Schlyter nämnde att han också var kritisk mot Sveriges värdlandsavtal med Nato och frihandelsavtalet Ceta. När han förstod att den nya regeringen tänkte strunta i att klyftorna ökar och föra en ännu mer nyliberal politik kunde han inte vara kvar i Miljöpartiet längre. Han blev dessutom övertygad om att uppgörelsen mellan S, MP, C och L med sin fokusering på att hindra SD från att få politiskt inflytande skulle leda till att SD växte ännu mer.

Till Svenska Dagbladet sade Carl Schlyter att han kände att uppgörelsen skulle komma att öka klyftorna i samhället och öka missnöjet mot de traditionella partierna. Det fanns inte något parti i dag som på allvar fångade upp behovet av en kraftig omställning för miljöns skull, och då kom beslutet.

I debattartikeln i DN skriver de fyra initiativtagarna att trots fyra år med en rödgrön regering har man inte kommit närmare att nå miljömålen och inte heller att minska klyftorna mellan männi-skor och mellan stad och land.

– Nu ska man göra skatteväxling för miljön säger man. Men man sänker skatten för dem som har mest, medan de som har minst kommer att få mer att betala, påpekar Carl Schlyter för Internationalen.

Han drar paralleller med Gula västarnas uppror i Frankrike. Det började när den fattigare delen av befolkningen skulle beskattas hårdare i klimatets namn.

– Den politik som den här regeringen kommer att föra tror inte jag på. De gör jättemånga ogenomtänkta reformer.

I DN-artikeln skriver initiativtagarna att det nu behövs en vändpunkt där politiken tar ny riktning. Medan de etablerade partierna fastnat i dagspolitiska frågor presenterar partibildarna i stället en sammanhållen politik och en vision för framtiden. De kan sammanfattas i fyra reformer.

1. En helt ny klimatpolitik. Partiet vill lägga fram en omfattande investeringsplan som gör Sverige fossilfritt till år 2030 med utsläppsminskningar på drygt 15 procent per år, höjda skatter på koldioxid och uttag av naturresurser. De som flyger mycket, bor stort och gör av med mycket energi och resurser får betala mer, medan de som lever resurssnålt ska få tillbaka på skatten.

Andra lanseringar är ett statligt finansierat miljömålsavdrag. Näringsliv, kommuner och privatpersoner kan ansöka om skattereduktion och det ska ersätta rut, rot och ränteavdrag.

– Ekonomin måste styras om mot livskvalitet i stället för konsumtion och produktion, det här går inte att klara med ny teknik.

2. Ett nytt näringsliv. Vi måste ställa om grundincitamentet i ekonomin till långsiktigt hållbarhet. Särskilt fokus ska ligga på upprättandet av nya bolagsformer, att ombilda flera av de nuvarande offentliga bolagen till allmänintressebolag, med ett uppdrag att värna allmänintresset.

3. En progressiv skattereform. En större andel av skatterna kommer från miljöskadlig verksamhet, kapitalinkomster och stora tillgångar. Flera av de tidigare tillgångsskatterna behöver återinföras för att motverka klyftan mellan skatt på arbete och skatt på kapital.

Förmögenhetsskatt och arvsskatt bör återinföras för de rikaste två procenten och likaså bankskatt. Fastighetsavgiften ska differentieras så att de som bor i mindre energisnålare och billigare hus betalar mindre.

Till Svenska Dagbladet säger Carl Schlyter.

– För att vi ska få med oss folket måste folk också känna trygghet. Därför behöver vi en kraftig omfördelning. Det handlar om en progressiv miljöbeskattning. Vartenda öre från de höjda miljöskatterna ska gå tillbaka direkt till medborgarna och för att få ihop stad och land ska vi ha en glesbygdsbonus. Det kan handla om olika skattesatser för olika postnummer.

4. En återvitalisering av demokratin. Det innebär reellt inflytande på arbetsplatsen och att utreda möjligheten för ett folkligt veto mot riksdagsbeslut, som ger väljarna alternativa uttrycksformer även under perioden mellan val.

Partiernas arbetsformer behöver förnyas. Partiet Vändpunkt kommer att ha medlemsombud i styrelsen för att motverka toppstyrning, fler beslut med direkt medlemsdemokrati och möjlighet för alla att följa sina ideal, även som folkvalda. Denna modernare form med ökad frihet kan förhoppningsvis locka fler till att engagera sig i demokratin, skriver initiativtagarna i DN.

Gustaf Jillker