Plasten ett växande hot mot planeten
Plasten ett växande hot mot planeten
Plast i haven är ett växande hot. Om inget görs kommer den afrikanska kontinenten att vara den värst drabbade inom trettio år, varnar experter.
– Plastföroreningar är
ett verkligt och oroande problem, säger Tony Ribbink, chef för Sustainable Seas
Trust, SST som arbetar med att bekämpa föroreningar av plast i haven i Afrika.
Han tillägger att Afrika
är den näst mest förorenade regionen efter Sydostasien.
– Prognoser visar att
Afrika kan bli den mest plastförorenade kontinenten 2050 om vi inte agerar nu,
säger han.
Det är bråttom att stoppa
den globala strömmen av plast och många länder gör framsteg i arbetet med att
minska användningen av plastprodukter.
Professor Geoffrey
Wahungu, chef för Kenyas miljömyndighet, Nema, säger att det märkts en tydlig
skillnad sedan landet förbjöd plastpåsar förra året. Vattendragen är mycket
renare och de översvämningar som brukade inträffa tidigare till följd av att
det blev stopp i avloppen av plasten förekommer inte längre.
Ocean Atlas som
publiceras av den gröna tyska tankesmedjan Heinrich Böll-stiftelsen listar de
tjugo länder i världen som har störst brister när det gäller hanteringen av
plastavfall. Fem av dessa länder finns i Afrika: Egypten, Sydafrika, Nigeria, Marocko
och Algeriet. Enligt Ocean Atlas kommer 80 procent av plastavfallet i haven
från fastlandet och främst från länder som saknar eller som har bristfällig avfallshantering.
African Marine Waste
Network, som lanserades 2016 och där 38 länder i Afrika ingår, är en plattform
som syftar till att bidra till samarbete och kunskapsspridning. Nätverket
arbetar för att hitta skräddarsydda lösningar på problemen med plastföroreningarna
i haven kring kontinenten. Plattformen arbetar med att ta fram en manual för
hur avfallsproblemen ska bemötas. Den ska lanseras nästa år och kommer först
att distribueras i Sydafrika för att sedan spridas över kontinenten. Nätverket
kommer också starta utbildningar i avfallshantering.
Haven täcker 70 procent
av jordens yta och förser mänskligheten med mat, reglerar klimatet och
producerar det mesta av det syre vi andas. Dessutom spelar haven en viktig roll
för den globala ekonomin genom turism, fiske, sjöfart och handel. Varje år
dumpas åtta miljoner ton plast i världshaven enligt FN:s miljöprogram Unep. Om användandet
av plast i världen inte minskar kan det finnas mer plast än fisk i haven 2050,
uppger FN-organet.
– Vi har visat på
behovet att kartlägga hur omfattande föroreningarna är. I Afrika har det inte
gjorts en sådan kartläggning så vi har utvecklat system för att beräkna det. Vi
använder oss av satelliter och obemannade luftfarkoster. Vad vi kan se har vi
allvarliga plastföroreningar i våra hav och sjöar, säger Tony Ribbink.
Han menar att det finns
stora möjligheter att vända utvecklingen, stoppa spridningen av plast och
utveckla nya strategier för avfallshanteringen genom att involvera lokala
myndigheter och den privata sektorn i olika program för återvinning av avfall. Den
verkliga utmaningen handlar om att förändra människors beteende på
arbetsplatser, i skolor, i hemmen och inom turismen, säger han. De mesta av
plasten som hamnar i floder och hav kommer från städer. Ett problem är att det
saknas kunskap om plastens ekonomiska värde, menar Tony Ribbink. Den kunskapen
skulle kunna skapa incitament för företag att samla in och återvinna plast.
Nyligen undertecknade 250 aktörer, däribland flera av världens största förpackningsproducenter och återförsäljare, en överenskommelse om att få bort plastavfall och plastrelaterade föroreningar. Överenskommelsen är en del av ”The New Plastics Economy Global Commitment” som leds av Ellen MacArthur Foundation i samarbete med Unep.