Insektsdöd en ekologisk katastrof
40 procent av världens insektsarter hotas i dag av utrotning. Det är slutsatsen av en rapport publicerad i tidskriften Biological Conservation som sammanfattar 73 vetenskapliga studier angående världens minskande insektspopulationer.
Utrotningstakten för insekter är åtta gånger högre än för andra djur. Populationen minskar med 2,5 procent varje år.
Foto: Ihabullah khan (is.gd/pvQPRD) / CC BY-SA (is.gd/KO4vwc
Insektsdöd en ekologisk katastrof
40 procent av världens insektsarter hotas i dag av utrotning. Det är slutsatsen av en rapport publicerad i tidskriften Biological Conservation som sammanfattar 73 vetenskapliga studier angående världens minskande insektspopulationer.
Tidigare har man tittat på enskilda fall, som den nyligen rapporterade insektskollapsen i Puerto Rico, men i denna studie har man för första gången gjort ett försök att redogöra för förlusten av insekter på global nivå, och resultaten är dystra. Allt mer tyder på att vi står inför en sjätte massutrotning.
Forskarna pekar främst på fyra orsaker till denna stundande katastrof: habitatförlust till följd av jordbruk och urbanisering, kemiska bekämpningsmedel, invasiva arter samt klimatförändringar.
Åtta gånger snabbare
Antalet insekter har de senaste decennierna minskat med 2,5 procent per år och utrotningstakten är åtta gånger snabbare än för andra djur. Författarna varnar för en kommande ekologisk kollaps då insekter spelar en oumbärlig roll för planetens ekosystem, både som pollinatörer och som huvudsaklig föda för fåglar och små däggdjur. Om dessa försvinner sätter det i gång en destruktiv kedjereaktion genom hela näringskedjan. Insekter bidrar även till planetens ekosystem genom att bryta ned dött organiskt material och tillgängliggöra näringsämnen i våra jordar.
En av författarna bakom rapporten, Francisco Sánchez-Bayo, University of Sydney, berättar för tidningen The Guardian att förlusten av insekter började vid sekelskiftet, tog fart vid 1950- och 1960-talen och nu har nått en alarmerande nivå. Han nämner specifikt nya klasser av insektsmedel, bland annat neonikotinoider, som började användas för ungefär 20 år sedan. Dessa ämnen steriliserar jorden och är extremt svårnedbrytbara. De läcker även ut till närliggande miljöer där de kan ha katastrofala effekter för lång tid framöver. En omtalad studie gjord i tyska naturreservat visade exempelvis på en minskning med tre fjärdedelar av det totala insektsbeståndet trots att bekämpningsmedel var förbjudna just där.
Ekologiskt bättre
Sánchez-Bayo hävdar att vi måste förändra vårt sätt att producera mat och hänvisar till en av studierna som tydligt visar att antalet insekter var fler vid ekologiska odlingar. Författarna pekar också på behovet av mer forskning då 99 procent av studierna som rör insektsdöden utförts i Nordamerika och Europa. Det står klart att någonting drastiskt måste ske för att vända den här utvecklingen. Den gröna omställningen måste även innefatta den biologiska mångfalden och våra insekter, utan dem kan varken vi eller planeten leva.
Michael Abdi Onsäter
