Kärnkraft är inte klimatvänligt

År 2010 rekommenderade Konsumentverket Eon att i annonser inte använda påståendet ”koldioxidfri kärnkraft”. Motivering: Kärnkraftverken är inte koldioxidfria. De använder visserligen inte fossila bränslen vid själva elframställningen, men sett ur ett livscykelperspektiv ger de ifrån sig bortemot en tredjedel så mycket koldioxid per kWh som vad kolkraftverken (med Carbon Capture & Storage) gör.

”Urangruvorna och urananrikningen orsakar exempelvis mycket stora koldioxidutsläpp i bland annat USA,
Kanada, Namibia (bilden), Australien och Kazakstan.”
Foto: Conleth Brady / IAEA (is.gd/3f3jY1) / CC BY-SA (is.gd/wmTgWa)

Kärnkraft är inte klimatvänligt

År 2010 rekommenderade Konsumentverket Eon att i annonser inte använda påståendet ”koldioxidfri kärnkraft”. Motivering: Kärnkraftverken är inte koldioxidfria. De använder visserligen inte fossila bränslen vid själva elframställningen, men sett ur ett livscykelperspektiv ger de ifrån sig bortemot en tredjedel så mycket koldioxid per kWh som vad kolkraftverken (med Carbon Capture & Storage) gör.

Hur skulle då kärnkraftsivrarna kunna argumentera för sin påstådda ”klimatneutralitet”? Jo, genom att börja slå blå dunster i ögonen på oss och använda sig av beteckningen fossilfritt i stället för koldioxidfritt. Med den underförstod de att ”fossilfritt” bara skulle referera till själva elframställningen, inte till allt som krävdes för uppbyggnad, drift, underhåll och nedmontering.

Urangruvorna och urananrikningen orsakar exempelvis mycket stora koldioxidutsläpp i bland annat USA, Kanada, Namibia, Australien och Kazakstan. De och andra kringverksamheter är varken fossilfria eller koldioxidfria. Som framgår av tabellen är inte heller den förnybara energin klimatneutral. Men varken vind, sol, våg eller vatten kommer i närheten av kärnkraftens miljöförstörande inverkan också på klimatets område.

Därför: Låt dig inte luras! Elproduktionernas inverkan på klimatet bör givetvis bedömas ur ett livscykelperspektiv. I grunden är ”fossilfri” och ”koldioxidfri” samma sak – det ena refererar visserligen till intagssidan, det andra till utsläppen, men de är oupplösligt förenade av naturvetenskapens lagar. Därför är det bättre att använda begreppet klimatsnålt. En lämplig definition av koldioxidsnål elproduktion är utsläpp på under 30 gram CO2/kWh.

Vattenfall, vars studie hävdar bara 5 g CO2/kWh för kärnkraft, ifrågasätter Stanford-studien om kärnkraftens miljöpåverkan med hänvisning till det så kallade EPD-systemet. EPD sköts i Sverige av Svenskt Näringsliv och är därför inte opartisk.

Stanfordstudien är publicerad i en vetenskaplig tidskrift, Energy and Environmental Science, 2009,2, pp 148-173, och har 117 vetenskapliga referenser samt inga externa sponsorer.

Stanford är det universitet som levererat flest Nobelpristagare i fysik och är ett av världens mest välrenommerade universitet. Studien har analyserat över hundra livscykelanalyser, bland annat Vattenfall-studien. Den har ratats i studien eftersom den inte är transparent, det vill säga uppgifterna går inte att kontrollera och skulle därför aldrig tillåtas publiceras i en peer-reviewad vetenskaplig journal.

När en styrelseledamot i SERO ville veta hur Vattenfall kommit fram till sina uppgifter om urangruvor, som orsakar bland annat mycket stora koldioxidutsläpp, fick han höra att Vattenfall hade kontaktat sina leverantörer, som i regel ligger i kolkraftsländer, och fått okontrollerade svar om låga utsläpp. Även urananrikning orsakar mycket stora koldioxidutsläpp. Till exempel drivs anrikningen i Kentucky i USA av två kolkraftverk på 1000 MW vardera.

Vattenfall och EPD utesluter framtida kärnvapenkrig. Varför vill i så fall USA att Sverige inte ska skriva under avtalet om nej till kärnvapen? Trump har faktiskt öppnat för användning av kärnvapen. Det kan tilläggas att risken för kärnvapenkrig eller risken för en terrorattack mot kärnkraftsreaktorer påverkar Stanfordstudiens resultat om ca 125 ram CO2/kWh med cirka två procent. Det är patetiskt att Vattenfall gör en stor sak av detta. Svenska reaktorer skulle faktiskt inte klara en fientlig bombattack och terrorister har till exempel förberett en attack mot ett kärnkraftverk i Belgien.

Stanfordstudien gjordes innan kärnkraftskatastrofen i Fukushima som lett till nya, omfattande energikrävande säkerhetsåtgärder. De ökar koldioxidutsläppen från reaktorerna. Solelen däremot minskar hela tiden sina koldioxidutsläpp på grund av den tekniska utvecklingen. Svenska solelsföretaget Midsummer hävdar att de nu är nere i utsläpp på cirka fem gram CO2/kWh, bara en fjärdedel av vad som anges i tabellen på denna sida.

Vattenfalls studie är således så undermålig att den saknar trovärdighet.

Om man bedömer kärnkraftens klimatpåverkan ur ekonomisk synvinkel kan noteras att det är minst tio gånger dyrare att reducera koldioxid ur atmosfären med kärnkraft jämfört med förnybar energi. Solel och vindkraft är åtminstone hälften så dyrt som ny kärnkraft och orsakar högst en femtedel av kärnkraftens koldioxidutsläpp enligt tabellen.

Göran Bryntse
Tekn Dr
Ordförande i SERO
Vice president i European Renew-able Energies Federation, EREF

Fakta: Utsläpp per kraftverkstyp

Kraftverkstyp Koldioxidutsläpp (g/kWh)
Vind 5
Vatten (småskalig) 20
Sol, dagens teknik 20
Våg 52
Vatten (storskalig) 60
Kärnkraft 125
Kol, med CCS 439

Källa: Stanford University, USA (2009).

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter