Rekord för förnybart

Rekord för förnybart

Användningen av biobränslen och vindkraft ökar medan bruket av fossil energi minskar. Några orsaker till det är politiska mål, styrmedel, teknikutveckling och lägre kostnader.
– Förnybart är framtiden och dit är vi på väg, säger Gustav Ebenå på Energimyndigheten.

Förnybara energikällor fortsätter att öka i Sverige, enligt Energimyndighetens nyaste sammanställning – 2017 noterade rekordnivåer både för biobränslen och vindkraft – samtidigt som användningen av fossil energi minskade.

Biobränslen, som står för den största förnybara energikällan i Sverige, utgör nu en klart större del av den svenska energianvändningen än den som kommer från oljan. Det har tidigare främst berott på en ökad användning av trädbränslen för el- och fjärrvärmeproduktion. Ökningen under senare år kan dock främst förklaras av en kraftigt ökad användning av biodrivmedel, skriver Energimyndigheten på sin hemsida. Även vindkraftsproduktionen steg under 2017 till rekordnivå och bidrar nu till 11 procent av Sveriges elproduktion.

Miljömagasinet tog kontakt med Gustav Ebenå på Energimyndigheten, som här berättar mer om anledningen till ökningen av den förnybara energin.

Vad beror den ökade användningen av förnybar energi på?

Flera samverkande faktorer gör att andelen förnybart ökar. Om vi tittat på elsektorn så har politiska mål och följande styrmedel gjort att det förnybara har varit mest lönsamt att bygga. Det har helt enkelt varit bättre projekt för investerare att lägga pengarna på förnybar elproduktion än annat.

Den ökade aktiviteten har också bidragit till en teknikutveckling, dels genom anslag till forskning, dels att affärsområdet vuxit och skalfördelar kommit. Det betyder att om vi tittar på den globala scenen i dag så är det lägre kostnader för att bygga förnybar elproduktion än fossil – det betyder ju att vi på sikt kommer att bli förnybara till 100 procent. Den politiska frågan är då snarast hur snabbt. Här spelar styrmedel som subventioner, miljöskatter och utsläppshandeln stor roll.

Globalt spelar den småskaliga produktionen, i viss mån vind men framförallt solel, en spännande roll. Det handlar om en elektrifiering av tredje världen som underlättas av dessa tekniker som kräver mer modesta investeringar och kan byggas utan stora infrastrukturinvesteringar i till exempel elnät.

Hur lång tid kan det ta tills oljan är helt utfasad?

Det skulle jag säga är helt omöjligt att svara på. I klimatarbetet finns ju en hög politisk ambition att minska oljeanvändningen till hållbara (det vill säga mycket, mycket låga) nivåer, men hur och till när går inte att säga något trovärdigt om. Sådana scenarier blir snarare bedömningar om tills när fosillanvändningen måste vara borta.

Ser vi till det svenska energisystemet så är det transportsektorn som är den stora utmaningen avseende fossilanvändningen. Det är en utmaning som inte låter sig lösas på ett enkelt sätt. Det man kan säga är i vart fall att en lösning, oavsett om det är el eller etanol eller nåt annat, högst sannolikt inte kommer att förslå, utan paletten av lösningar kommer vara bred.


Varför finns inte solenergi med i statistiken?

Syftet med energibalansen är att i möjligaste mån ge en heltäckande och tillförlitlig redovisning av landets energiförsörjning och energianvändning.

Även om insatser löpande görs för att utveckla statistiken så begränsas tyvärr fullständigheten av tillgången på tillförlitlig statistik för olika energiflöden. Hit hör bland annat upptagen värme i småskaliga värmepumpar i hushållen. Även solel saknas i nuläget i statistiksammanställningen i energibalanserna, men här har statistiken förbättrats och avsikten är att under nästkommande år kunna inkludera även denna i energibalanserna.


Hur ser framtidsprognoserna ut för den förnybara energin?

Förnybart är framtiden och dit vi är på väg! Vi kommer att se bakslag och felsatsningar, diskussioner om till exempel hållbarhet för bioenergi med mer, men hållbarhetsprestandan och kostnadsnivåerna talar båda för det förnybara.

Liza Ahnland

Foto: Energimyndigheten
Gustav Ebenå
Användningen av energi från förnybara energikällor 2017. Värmepumpar i småhus och fl erbostadshus ingår inte i statistiken.
Foto: Jann Lipka/OX2
Glötesvålens vindpark i Härjedalens kommun
Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter