Att kapa banden och bli självförsörjande på el
Foto: Michael Abdi Onsäter
Att kapa banden och bli självförsörjande på el
Kungälv, 2 mil norr om centrala
Göteborg. Det är en munter skara människor som har samlats utanför kommunhuset
denna soliga onsdagsmorgon. Där finns lokalpolitiker, kommunala tjänstemän,
representanter från byggsektorn och kommunens energibolag. Gemensamt för alla är
att de i någon mån representerar Kungälvs samhällsbygge, de som förvaltar
medborgarnas förtroende och ska ta den lilla orten in i framtiden. Tillsammans
går vi ombord på bussen som ska ta oss mot Mariestad och Vårgårda.
Det moderna, dieseldrivna fordonet påbörjar
sin färd längs E45:an. En leende man går fram och tillbaka i bussen och
välkomnar oss med kaffe och smörgås. Han ställer sig längst fram i bussen, tar
upp en mikrofon och börjar presentera dagens innehåll. Det är Lars Pettersson,
vd för Kungälvs kommunala mark- och exploateringsbolag, Bokab.
En ny teknikvåg sveper över Sverige:
Möjligheten att gå “off-grid”, att bli helt självförsörjande på el och energi.
Elen genereras av förnybara källor, exempelvis med solceller på taket. När
produktionen är hög en solig sommardag lagras överskottsenergin i form av
vätgas. Vätgasen kan sedan användas för att producera el vid behov när solen
inte skiner. Tekniken i sig är inte ny, men den har länge levt i skymundan. Nu
börjar allt fler aktörer få upp ögonen för off-grid-system med vätgaslagring,
och det sprider sig snabbt över landet. Det är detta som fått Lars Pettersson
och Bokab att arrangera den här resan.
– Vi vet inte vad det kan ge oss,
men i värsta fall kostar det oss en dag, och det ger oss en chans att vara i
framkant. Och det här är verkligen framkant, konstaterar han.
Han börjar sin presentation med att
prata om Bokabs historia av exploateringar i Kungälv och landar slutligen i
Åseberget. Det är Bokabs senaste projekt, ett oexploaterat område på en bergsplatå
mitt i centrala Kungälv där det planeras för 2 000 bostäder. Presentationen
osar framtidstro. Bilder visar hur den framtida miljöstaden kan tänkas se ut,
med futuristiska byggnader och en linbana som förbinder området med Kungälvs
resecentrum. Kanske ska Åseberget bli självförsörjande på energi?
– Kanske ska vi kalla det H2-berget,
säger han skämtsamt och syftar på vätgasen som möjliggör energilagring i de nya
off-grid systemen.
Med på bussen är även Björn
Aronsson, verksamhetsledare på Vätgas Sverige, en nationell organisation som
samarbetar med kommuner, näringsliv och akademi för att koordinera och främja
vätgasens roll i Sverige. Han berättar om den nya teknikvågen och talar
optimistiskt om den globala utvecklingen inom vätgasteknologin.
Bussen rullar in i Mariestad. Vi tas
emot av Jonas Johansson, som är utvecklingschef i Mariestads kommun, och går in
i en av stadshusets konferenssalar. Projektorn är riggad och på skärmen visas
en film. ”Det här handlar inte om oss, utan om något mycket större”. De orden
inleder en bombastisk kortfilm om Electrivillage, projektet som lyckades vända
en nedläggningsort till att bli en av de hetaste kommunerna i tekniksverige.
Det är på många sätt en imponerande resa.
Han berättar om Mariestads historia som industristad med
den jättelika Electrolux-fabriken med sina 1500 anställda. Som i så många
andra industriorter i Sverige outsourcades jobben gradvis till länder med
billig arbetskraft. När Mariestadsfabriken slutligen lades ned samlades
näringslivet och representanter för kommunen för att diskutera situationen. De
insåg att det skulle krävas offensiva satsningar för att inte kommunen skulle
gå under, och de såg också den växande hållbarhetsutmaningen i samhället.
Lösningen på Mariestads situation blev omfattande investeringar i hållbar
teknik som kunde erbjuda moderna gröna jobb.
– I en förändring i ett samhälle
finns också goda affärsmöjligheter, konstaterar Jonas Johansson
Resultatet blev Electrivillage: En
bred tekniksatsning som har lett till en rad spännande projekt på flera
områden. Man har bland annat inrättat en logistikhub där kommunens tyngre
transporter lastas om till elektriska skåpbilar innan de kommer in i staden.
Kommunen har dessutom i samarbete med näringsliv och akademi blivit en test-
och demonstrationsplats för innovativ forskning på hållbarhetsområdet.
Mest intressant är satsningen på en världsunik
vätgastankstation en bit utanför centrum. Det finns några tankstationer i
Sverige som i dag erbjuder vätgas, men ingen som den här. Den är nämligen helt
självförsörjande. En intilliggande solcellspark med en kapacitet på 250 kW
genererar den el som i sin tur används för att producera vätgas. Tankstationen
är publik men används främst för att driva kommunens egna bränslecellsbilar.
Helt förnybart och inga emissioner. Stationen är helt off-grid och fungerar
alltså oberoende av elnätet. Tankstationen kommer diskuteras mer ingående i
nästa del i artikelserien.
En äldre man reser sig upp för att tala. Han har inte
varit med på bussen. Det är Hans-Olof Nilsson, eller “Mr Vätgas” som han
kallats i medier. Det är pionjären bakom den nya off-grid-teknik som är på
frammarsch i landet. Det hela började som ett hobbyprojekt för ett antal år
sedan i den pensionerade elingenjörens villa i Agnesberg, Göteborg. Han ville
ha ett hus som var helt självförsörjande på förnybar el och monterade således
ett system med solceller och batterier. Batteriernas lagringskapacitet är dock
begränsad, och Hans-Olof fick titta på andra lösningar för att kunna
säsongslagra sin solberoende el. Lösningen blev vätgas. När batterilagret är
slut kopplas vätgasen in, går genom en bränslecell och producerar husets el
under vinterhalvåret. Spillvärmen som bildas när vätgas görs om till el
omhändertas för att värma upp huset.
– Det finns inget bättre
energisystem än detta, säger han glatt medan han visar schematiska bilder på
energilösningen.
Hobbyprojektet fick eget liv. Sedan
han kapade banden till elnätet för cirka 4 år sedan har över 3500 besökare
kommit till hans villa för att titta på tekniken. Intresset banade väg för en
ny affärsidé vilket ledde Hans-Olof att starta företaget Nilsson Energy.
Företaget är nu i färd med att exportera denna banbrytande off-grid lösning.
Det är deras teknik som nu implementeras i full skala i tankstationen i Mariestad
och flerbostadshuset i Vårgårda.
Bussen rullar vidare mot Vårgårda.
Solen skiner över det vackra vårlandskapet. Vägen kantas av mäktiga
vindkraftverk vars väldiga stålblad roterar och ger förnybar kraft åt vårt
energitörstiga samhälle. Det är något hoppfullt med vindkraftverk, de är
förknippade med framtidstro och optimism. Samtidigt sänker sig allvaret över
bussen. Det har inte regnat i Sverige på långt över en månad och mobilen fylls
på med notiser om gräsbränder och sinade grundvattenlager. “Vi är fortfarande
bara i april”, tänker jag och minns med vånda fjolårets extremhetta. Ytskiktet
på de kruttorra åkrarna dansar omkring i den starka vårvinden. “Jag visste inte
att vi hade sandstormar i Sverige”, skämtar någon. Klimatförändringen är här,
och tiden för omställning börjar rinna ut.
Väl framme i Vårgårda möts vi av
ännu en pionjär. Jan Thorsson, vd på det kommunala bostadsbolaget Vårgårda
Bostäder. Han hälsar oss välkomna och börjar berätta sin historia. Det handlar
om ett antal flerbostadshus i ett illa ansett miljonprogramsområde som nu blir
självförsörjande på el. Projektet sker i samband med en totalrenovering och
använder sig av Nilsson Energys energilösning för att lagra solenergi i
batterier och vätgas. Totalt rör det sig om 172 lägenheter vars fastighetsel nu
blir helt off-grid.
– Många som kommer hit för att titta
på projektet gör det för teknikens skull. Jag tror att min presentation här i
dag kommer handla om något helt annat, börjar han.
Det finns många likheter med
Mariestad. Även här handlar det om en liten uträknad ort som med handlingskraft
och entreprenörskap tagit kontroll över sitt öde och vänt glesbygdens
avveckling till utveckling.
Det finns en social komponent till
projektet som kom lite som en överraskning.
– Området vi valde hade ett väldigt
dåligt rykte, speciellt hos de som inte bor där, säger han och skrattar lite.
I dag är det kommunens i särklass
mest attraktiva område.
– Det där ryktet, det där som inte
riktigt går att ta på, förändrades på mycket kort tid. Intresset från medier
har varit jättestort. De boende är oerhört stolta över att bo i husen som alla
talar om.
Hyran kommer att höjas stegvis över fyra år men är i
klass med jämförbara hyreshöjningar vid renoveringar. Sluthyran kommer landa på
cirka 14,50 kronor/kvadratmeter (ungefär 8500 för en normalstor trea). Enligt
Jan Thorsson är avflyttningsgraden vanligtvis cirka 20 procent vid renoveringar
av den här typen, men avflyttningen har stannat av helt här på Backgårdsgatan.
Människor vill verkligen bo här.
Han berättar vidare om projektet. Det började med att man
beslutat att de gamla flerbostadshusen var för slitna och behövde byggas om i
grunden. Jan Thorsson fick då idén att göra husen helt oberoende av utomstående
el och fjärrvärme och hittade då Nilsson Energy. Den totala kostnaden för
renoveringen blev 330 miljoner kronor, varav 40 miljoner gick till det nya
energisystemet. Investeringsstöd för solceller och finansiering från
Naturskyddsföreningens fond “Bra miljöval” underlättade lite, men det rör sig
fortfarande om mycket pengar, och det kan dröja länge innan projektet blir
lönsamt.
Men att stirra sig blind på
lönsamhet och payoff är trams, menar han.
– Vi ställer alltid frågor utifrån
att dagens teknik är den bästa lösningen. Tänker vi så slutar vi utveckla oss.
Det är ett kommunalt fastighetsbolags skyldighet att tänka lite längre.
Han fortsätter med att berätta att
priset på el och fjärrvärme kommer att öka i framtiden medan prisutvecklingen
för det självförsörjande energisystemet kommer ligga still. Fastighetsvärdet
ökar och Vårgårda får publicitet. Dessutom är systemet helt fossilfritt till
skillnad från ett fjärrvärmeverk som är beroende av fossildrivna transporter
och maskiner. Den biomassa som används där ger dessutom upphov till stora
utsläpp av lagrat kol och produktionen riskerar att hota den biologiska
mångfalden.
Jan Thorsson glider sedan in på ett
ämne som varit återkommande under dagen. Det självförsörjande energisystemets
bidrag samhällets robusthet. – Den stora debatten i säkerhetsfrågan är ju vårt
känsliga elnät. Vad händer när strömmen går? Då är det bara våra hus som har
el.
Även fjärrvärmenätet slutar fungera
då eftersom det drivs av elektriska pumpar. När kommunens säkerhetssamordnare
gjorde en inventering hittade man just detta. Flerbostadshusen kommer kunna
drivas helt av sig själva även om krisen eller kriget kommer. Många av de
backup-system som finns i dag på känsliga områden består av dieselaggregat.
Dessa skulle kunna göras helt fossilfria med hjälp av vätgaslagring.
En ny typ av lösning är så kallade
micro-grids, där man i ett bostadsområde går ihop för att bilda ett eget
oberoende elnät.
– Vi kanske inte tänker så mycket på
det i dag, men har man samma diskussion i Ukraina exempelvis så är det
verkligen på riktigt, säger en representant för Nilsson Energy.
Även frågan om brandrisk var något
som diskuterades mycket under dagen. Jan Thorsson berättade om det täta
samarbete de haft med räddningstjänsten under projektets gång. Han berättar
även att räddningstjänsten själva uttryckt ett intresse för att implementera
vätgaslagring vid en brandstation som backup.
– Det går inte att hålla emot den
här rörelsen som är global. Då är det bättre att vi utvecklar oss och lär oss
de nya förutsättningarna, säger han.
– Det är viktigt att räddningstjänst
och annan säkerhetspersonal är med i ett tidigt skede så att eventuella risker
kan utredas och minimeras.
Det är med en underlig känsla i
kroppen jag lämnar Vårgårda. Känslan av att få vara med om något stort. Att få
uppleva det stora i det lilla. Kanske är detta startskottet på en ny
teknikrevolution. Vårgårda ska bygga nya bostäder och Jan Thorsson vill ha med
vätgassystemet även där. Mariestads kommun är i färd med att bygga två nya
förskolor som ska vara helt off-grid och är i veckan bjudna till staden
Warrnambol i Australien för att tillsammans med Nilsson Energy visa upp vad de
åstadkommit. Små kommuner som Mariestad och Vårgårda har blivit internationella
hot spots för teknik och utveckling, snart kanske Kungälv hakar på. I somras
byggdes även världens nordligaste självförsörjande villa i Skellefteå under
projektet Zero Sun, med ett liknande system. Det är en spännande tid för
vätgasentusiaster. Det återstår att se vart den nya tekniken tar oss.
Michael Abdi Onsäter
Foto: Nilsson Energy
Foto: vätgas.se
Hans-Olof
Nilssons villa
2015 kapade Hans-Olof Nilsson banden med
elnätet. Hans villa på 500 kvardratmeter är helt självförsörjande med hjälp av
solceller på taket och lagringssystemet. Solcellerna förser även familjens två
elbilar med förnybar el. Hans-Olof har haft över 3 500 besökare sedan systemet
stod klart.
Mariestad
Vätgastankstationen byggdes 2017. Tankstationen
är i dag helt självförsörjande med hjälp av Nilsson Energys vätgassystem. Den
förser kommunens sju bränslecellsbilar med bränsle och man planerar att byta ut
hela fordonsflottan med tiden. Energisystemet ska tillämpas på två förskolor
som ska byggas inom kort.
Vårgårda
Sex huskroppar med 172 lägenheter i ett miljonprogramsområde började renoveras förra året. December 2018 stod det första huset färdigt med det nya vätgassystemet. Projektet väntas vara helt färdigt 2021. Kostnaden beräknas till 330 miljoner kronor, varav 40 miljoner går till energisystemet. Det är den största investeringen i kommunens historia.