Greta Thunbergs tal till världen

”I 25 år har otaliga människor stått framför FN:s klimatkonferenser och bett våra ledare att stoppa utsläppen. Men det har inte fungerat, utsläppen fortsätter att stiga. Så jag kommer inte att fråga dem något. I stället ber jag media att börja behandla krisen som en kris.

I stället ber jag folket runt om i världen att inse att de politiska ledarna har misslyckats eftersom vi står inför ett existentiellt hot och det inte fi nns tid att fortsätta på denna väg av galenskap.

Rika länder som Sverige måste börja minska utsläppen med minst 15 procent varje år för att nå tvågradersmålet. Man skulle kunna tro att media och alla våra ledare inte skulle prata om något annat – men ingen nämner det ens.

Inte heller talar knappt någon om att vi är mitt i den sjätte massutrotningen med upp till 200 arter som utrotas varje dag.

Vidare talar ingen någonsin om den aspekt av jämlikhet som tydligt anges överallt i Parisavtalet, vilket är absolut nödvändigt för att det ska fungera globalt. Det betyder att rika länder som mitt land behöver minska utsläppen till noll inom 6-12 år med dagens utsläppshastighet, så att människor i fattigare länder kan höja sin levnadsstandard genom att bygga en del av den infrastruktur som vi redan har byggt – såsom sjukhus, el och rent dricksvatten.

För hur kan vi förvänta oss att länder som Indien, Colombia eller Nigeria bryr sig om klimatkrisen om vi som redan har allt inte ens bryr oss om våra faktiska åtaganden i Parisavtalet?

Så när skolan började i augusti i år satte jag mig själv på marken utanför riksdagen. Jag skolstrejkade för klimatet.

Vissa säger att jag borde vara i skolan i stället. Vissa säger att jag borde studera för att bli klimatforskare så att jag kan ”lösa klimatkrisen”. Men klimatkrisen har redan lösts. Vi har redan alla fakta och lösningar.

Och varför ska jag studera för en framtid som snart inte längre kommer att fi nnas när ingen gör någonting för att rädda den? Och vad är meningen med att få veta fakta, när de viktigaste fakta helt klart inte betyder någonting för vårt samhälle?

I dag använder vi 100 miljoner fat olja varje dag. Det fi nns ingen politik för att ändra det. Det fi nns inga regler för att hålla den oljan i marken.

Så vi kan inte rädda världen genom att spela enligt reglerna – eftersom reglerna måste ändras.

Så vi har inte kommit hit för att be världsledarna om att ta hand om vår framtid. De har ignorerat oss tidigare och de kommer att ignorera oss igen.

Vi har kommit hit för att låta dem veta att förändringen kommer, vare sig de gillar det eller inte. Folket kommer att anta utmaningen. Eftersom våra ledare beter sig som barn måste vi ta det ansvar de borde ha tagit för länge sedan.”