Den farliga intelligensen
Den farliga intelligensen
Artificiell intelligens (AI) kommer att medföra mycket positivt för medborgarna i alla länder framöver. Men när beslutsfattare och opinionsbildare använder AI för sin egen vinning – då är det fara å färde. Tyvärr: Vi är redan där. Och det blir värre.
Men det angenäma först. Här några exempel där AI gör och kommer att göra nytta. Sjukvården får det lättare att göra stabila diagnoser och det leder till att sjukdomar kommer att kunna hanteras bättre än i dag. Personer med funktionshinder kommer att få sin tillvaro underlättad. Arbetsmiljön blir bättre när robotarna tar hand om de farliga arbetsprocesserna. Det blir enklare att planera inom olika områden så att samhället generellt kan bli bättre.
På den negativa sidan fi nns makthavarnas möjligheter att använda AI för övervakning och skumma syften. Här är ett kommunistkapitaliskt land det mest oroväckande exemplet: Kina.
Kina har gjort enorma satsningar på att utveckla AI, bland annat för att kunna hålla koll på sina medborgare. Kontroll med hjälp av ansiktsigenkänning förekommer i många länder men är speciellt vanlig i Kina. Det kan göra att brott blir enklare att klara upp. Men det kan också användas mot oliktänkande.
Kinesiska arbetsgivare tillämpar system där de med AI i arbetskläderna kan konstatera om en anställd trivs på jobbet eller inte. Alltså en form av tankeläsning. Den som inte trivs riskerar att bli avskedad och ersatt av en person med en annan attityd.
I Kina har man tagit fram en mycket sofi stikerad teknik för att skapa så kallade fake news i bland annat tv. En person som intervjuas kan med teknikens hjälp fås att i efterhand säga vad som helst. Orden läggs i vederbörandes mun. Tv-tittaren har ingen möjlighet att avslöja detta. Tekniken kan vara eff ektiv exempelvis i politiken när de styrande vill lägga olämpliga ord i en persons mun. Detta går självfallet att göra också i radio – ja, där är det till och med enklare än i tv.
Tekniken att i tv-apparater och datorer montera in kameror som fi lmar tittaren fi nns redan. Och kontrollappar i telefoner är vardagsmat. Mycket av det som beskrevs i George Orwells 1984 närmar oss med oroväckande hastighet.
Den kinesiska regimen satsar bland annat på att utveckla ett system med ”sociala betyg” som registreras på medborgarna med hjälpa av AI. Avsikten är att registrera hur lojala de enskilda medborgarna är. De som är politiskt korrekta, sköter sin ekonomi och har en hög moral i exempelvis trafi ken får höga betyg och kan belönas därefter. De som får sämre betyg får inte samma möjligheter att utbilda sig, göra karriär i samhället och får svårare att låna pengar och röra sig fritt. Alla uppgifter samordnas effektivt med den artifi ciella intelligensen. Systemet ska vara i full funktion i Kina 2020.
Här gäller det att vara observant. Det som påbörjats i Kina kommer att sprida sig över världen. Det kallas teknisk utveckling och den är till sin natur oundviklig. Vi är redan där. Exempelvis ska EU-länderna med hjälp av avancerade AI-styrda lögndetektorer kunna kontrollera sanningshalten i de upplysningar som asylsökande ger. Bland annat kommer ansiktsrörelserna att visa om personen håller sig till sanningen eller inte. Systemet ska till att börja med testas i tre EU-länder 2019. Frågan är vart detta leder. Systemet utvecklas naturligtvis och kan användas även mot ett lands egna medborgare.
Men det händer mycket mer än så – det mesta dessutom bakom stängda dörrar. Det gäller för företagen att patentera så mycket som möjligt av den konstgjorda intelligensen. Till saken hör att ingen har grepp om helheten i utvecklingen och kan skicka ut varningssignaler. Ett annat problem är att den hemliga polismakten är just det: hemlig. Vem kontrollerar kontrollanterna?
Skrupelfria regimer kommer inte att tveka att använda AI för sina politiska syften. ”Storebror ser dig” är ett gammalt uttryck som blir alltmer sanningsenligt.
Men problembeskrivningen stannar inte där. En annan fråga är vad som händer den dag då den artificiella intelligensen överträff ar den mänskliga. Kommer framtidens robotar – de som ska vara våra tjänare – att programmera om sig själva till att bli våra fi ender?
”But that is another story” – som Nobelpristagaren Rudyard Kipling uttryckte det. Men inte ens den intelligente personen var i närheten av att veta hur den storyn kommer att se ut. Och det vet inte vi heller. Men vi vet att vi måste hålla ögon och öron öppna. Storebror är inte att lita på.