Styrmedel nödvändigt för att minska köttkonsumtionen
Styrmedel nödvändigt för att minska köttkonsumtionen
Trots att klimatfrågan uppmärksammas alltmer så är det en viktig del av utsläppen som nästan helt glöms bort i klimatdebatten.
Det är de omkring 18 procent av världens klimatutsläpp som, enligt FN, kommer från produktion av kött. Världens köttätande bidrar till mer klimatutsläpp än vad alla bilar, lastbilar, flygplan och fartyg släpper ut tillsammans.
Lika lite som vi kan strunta i flygets eller vägtrafikens utsläpp kan vi fortsätta att bortse ifrån utsläppen som köttätandet ger upphov till.
Huvuddelen av utsläppen från köttproduktion sker inte i form av koldioxid (som vid förbränning av fossil energi), utan består i stället främst av den starka klimatgasen metan (från djurens matsmältning) och den ännu starkare klimatgasen lustgas (från djurens avföring och gödsel). Värt att uppmärksamma är också att omkring 90 procent av all skövling av världens regnskogar sker som resultat av ökad efterfrågan på kött, främst på nötkött, från oss i de rikare delarna av världen.
En allt större andel av det kött som äts i Sverige är importerat kött, vilket nu utgör ungefär hälften av det kött som äts i vårt land. Svenskars stora köttkonsumtion leder till lika stora utsläpp av klimatgaser som allt vårt flygande (inrikes och utrikesflyg tillsammans).
Vi behöver inte alls äta djur för att få i oss tillräckligt med protein. Proteinet som finns i djuren kommer från växterna som djuren har ätit.
Genom att odla baljväxter (bönor, linser, kikärtor) och andra proteinrika grödor går det att producera 50-100 gånger mer protein för samma klimatpåverkan, jämfört med nötkött. Ett skifte i hur vi äter protein är nödvändigt för att klara Parisavtalets mål om högst två graders uppvärmning av jorden. Om många fler äter mer protein i form av proteingrödor och mindre i form av kött så skulle det ha stor betydelse ur klimatsynpunkt. Det finns en ökad medvetenhet om klimat- och miljöproblem med köttproduktion och en attitydförändring är på gång.
Regeringen (S, MP) har drivit igenom en flygskatt, som är synnerligen välmotiverad men behöver höjas för att få rejäl effekt. Ett minst lika effektivt sätt att minska vår klimatpåverkan skulle vara att använda styrmedel för att också minska köttkonsumtionen. En skatt på nöt-, lamm- och griskött (som har störst klimatpåverkan) skulle behövas.
Särskilt effektivt skulle det bli om det kombineras med en klimatmärkning av livsmedel, där ost har högst klimatpåverkan efter nöt- och lammkött. Intäkterna från en köttskatt skulle kunna användas till att sänka momsen på grönsaker, inklusive baljväxter (för att få maximal effekt på ändrat konsumentbeteende).
Ska Sverige fortsätta vara klimatledande så krävs det politiska reformer också på det här området. Liksom inom klimatpolitiken i övrigt så är det Sverige som internationell modell som är det allra viktigaste.
Det finns idag ingen skatt i världen på kött. Skulle Sverige införa en köttskatt och en klimatmärkning på livsmedel med hög klimatpåverkan så skulle det bli en ”snackis” internationellt som troligen skulle leda till efterföljd, precis som vår klimatlag har gjort.