Utan bönder ingen civil beredskap

Utan bönder ingen civil beredskap

Utan unga nya bönder – ingen framtid för jordbruk eller Sverige! Det var huvudbudskapet på Naturbrukskonferensen 2018, som i år hölls på Lindsbergs kursgård utanför Falun.

Småbrukare, stadsodlare och miljö- och solidaritetsengagerade träff ades för att makten över mat och naturbruk tas från storföretagen och hamnar i demokratiska händer.

Mötet inleddes med att Hannes Norr, Sarasvathi, Hanna Olsson, Fredrik Wangsten, Joel Holmdahl och Sara May Kahl berättade om sina erfarenheter av hur det är att vara ung och försöka etablera sig som jordbrukare, och hur det är för de som påbörjat sin verksamhet. Det blev en sammansatt och livfull berättelse om viljan att ge sig in i något man vet är svårt men ändå vill göra det möjligt att leva av.

Tron att vi kan få en framtid utan att ta vara på den natur som fi nns i vårt land, och vårda vår del av planeten väl, är både naiv och farlig. Vi är alla beroende av den rikedom naturens mångfald ger oss. Nyckeln till vår framtid ligger i att Sverige och planeten lämnas vidare till kommande generationer i ett gott skick.

Den avgörande rollen har här familjejordbrukare och andra som arbetar på fälten och i skogen för att tillfredsställa våra behov. Bara ett samhälle som inser att vi inte kan äta pengar kan i längden överleva. Ett samhälle som uppskattar och förstår den livsavgörande roll de som brukar naturen åt oss har så vi får mat på bordet.

Kortsiktiga intressen

Globalt verkande storföretag bygger på kortsiktiga vinstintressen. De kan industrialisera jordbruksproduktion med hjälp av fossila bränslen och ensidiga odlingsmetoder. Men de har inte förmåga att utgå från de skiftande lokala, kulturella, ekologiska och sociala förhållanden som gör att livskraftiga samhällen kan frodas. Där naturens rikedom förvaltas på ett sådant sätt att våra barnbarn kan fortsätta ett gott liv.

Maria, Tali och Felicia ordnade utsökta vegetariska rätter från Lindsbergs kök.

Artutrotningen, alltmer försämrade matjordar och globala uppvärmningen visar på en accelererande sammantagen kris. Den är skapad av den rådande världsordningen där storföretagen och bankerna ges alltmer utrymme och bestämmanderätt runt var, när och på vilket sätt naturen brukas. Gemensamma kunskaper i lokalsamhällen med ett fritt erfarenhetsutbyte över alla gränser och en demokratisk ordning måste ges företräde framför kortsiktiga vinstintressen när eller om det blir konfl ikt med storföretagen.

Visar på sårbarheten

Torkan har visat på sårbarheten med det nuvarande systemet. Den har visat på skrämmande brister när landsbygdens ekonomi, service och ställning i samhället ses som marginell utan betydelse för framtiden där pengar kan lösa allt. Men pengar löser inga problem, det gör människor som är på den plats där de behövs. Just detta kännetecknar bonden, hon eller han är på plats. Platsnärvaron ingår i själv begreppet bonde: en person som brukar marken. I en krissituation är bonden central inte bara för matförsörjningen, utan också lokalt. Innan en brand sprider sig eller en kris blir större behövs bonden på plats med sin praktiska förmåga och utrustning för att lösa problem.

Den systematiska pressen på jordbrukaren från allt mäktigare bolag som levererar insatsvaror, ett centraliserat distributionssystem och ökad skuldbörda till bankerna gör dock att bonde efter bonde slås ut. Denna process gör torkan akut och därmed blir den tydligare. Sverige har en brist på system för att skydda jordbruket, vilket fi nns i andra länder i form av stöd vid skördebortfall, vilket visar hur feltänkt politiken varit. Bonden har betraktats som vilken företagare som helst som måste vara beredd att ta risker, utan att förstå att bonden bär på hela samhällets möjlighet att överleva. Därmed bär bonden risken inte bara för egen del utan för hela det omgivande samhället.

Samtidigt slås mycket annat ut på landsbygden; kommunal och statlig samhällsservice och stöd till frivilliga brandkårer. Samhället blir sårbart. I den livsmedelsstrategi och det landsbygdspolitiska program som riksdagspartierna står bakom fi nns inga avgörande krav som kan lösa situationen, de innehåller mest åtgärder som är plåster på såren. Livsmedelsstrategin har snarare lagt förslaget att ytterligare stärka storföretagens makt över jordbruket genom att ändra på jordförvärvslagen.

 Innebär även möjligheter

 Torkan innebär också en möjlighet till ändring. Jordbruk som tidigare setts som nostalgisk dekoration, som fäbodbruket med skogsbete, har plötsligt blivit central i delar av landet för att få foder till boskapen där gräset torkat bort hos djurhållande bönder utan skogsbete.

 Tidigare ordförande Pauline Palmkrantz för Fäbodbrukarna gav en levande beskrivning av den omsvängning som skett under sommaren när fördelar med skogsbete blev påtagligt. Detta tillsammans med drastiska beskrivningar av myndigheters oförmåga att sätta sig in i fäboddriftens och djurens villkor och därmed ställa omöjliga krav som tvingar en del att gå i konkurs eller på annat sätt drivs bort från näringen. Därmed kan den inte alls leva upp till den potential som den norska fäboddriften visar är fullt möjliga på våra breddgrader. Småbrukare från andra håll i landet hade på konferensen påtaglig nytta av att få reda på mer om hur skogsbete kan bedrivas också på andra håll och vilka regler som gäller, både juridiska och informella, vilka bygger på goda grannkontakter i lokalsamhället.

 Torgny Östling, ordförande i NOrdBruk, gav en levande bild av de alltmer brutala villkor jordbruket i allmänhet och småbruket i synnerhet utsätts för genom den radikala omställning som skett de tre senaste årtiondena. Hos deltagarna fanns ett starkt intresset av att veta mer. De punkter vi ser som särskilt viktiga att arbeta nu för är:

 1. Utan unga bönder ingen framtid. En samlad satsning från samhället både från off entligt håll och från oss i civila samhället, för att ge bättre villkor för unga att etablera sig som jordbrukare.

I det kan ingå:

• Arbeta för att markförmedling skapas som i andra länder som underlättar för de som vill bli bönder att fi nna en plats att etablera sig på.

• Folkbildning kring problem som kan uppstå och lösningar som kan fi nnas för unga som är beredda att ta över gårdar och bedriva framtidens jordbruk

• Att konsumenter och producenter sätter långsiktiga gemensamma intressen först och upprättar andelsjordbruk där man gemensamt tar ansvar för att villkoren är rimliga för den som brukar marken, och samtidigt ger konsumenten en tryggad hälsosam lokal matförsörjning.

• Att öka lönsamheten för jordbrukare genom att rimligare villkor skapas för alla bönder i hela världen på bankernas och storföretagens bekostnad, enligt matsuveränitetens principer som ger alla länder rätt att ge bönder dessa rimliga villkor så att matförsörjningen kan tryggas.

2. Utan bönder ingen civil beredskap eller fred. Fortsatt kampanj för att lyfta böndernas roll för att möta kriser och motverka krig. I den kan ingå:

• Uppmana alla att samla underskrifter till namninsamlingen Utan bönder ingen civil beredskap, vilket fi nns på nätet,

• Uppmana organisationer och individer att hjälpa till med opinionsbildning genom insändare eller andra aktiviteter. Detta för att stödja namninsamlingens krav att ge jordbrukarorganisationer en central plats i ledningen för nationella beredskapen, höja självförsörjningsgraden och återupprätta beredskapslager för livsmedel och bränsle.

• Uppmana bonde-, miljö-, och fredsorganisationer att arbeta fram folkbildande material till hjälp för arbete med fred på jorden, och fred med jorden. Detta för att visa på samband mellan böndernas, jordbrukets och miljöfrågornas betydelse för att rörelser tillsammans kan arbeta för fred mellan Nord och Syd och mellan Väst och Öst. 

3. Värna matsuveräniteten och makten över skogen i Sverige. Fortsatt kampanj för att ge begreppet matsuveränitet innehåll genom motstånd mot orättvisa handelsavtal som ger upp makten till storföretagen på jordbrukares bekostnad i alla delar av världen, plus en ny kampanj mot att ge EU överstatlig makt över svensk skog.

• Vidareutveckla en internationalistisk sinnad EU- och WTO kritik mot frihandelsavtal som gör bönderna ofria på bankernas och storföretagens villkor, samt arbeta för rättvis handel.

• Starta en kampanj mot att EU tar över makten över skogen och särskilt ta upp att svenska organisationer, som här hemma motsätter sig detta, kräver att dessa organisationers representanter i Bryssel står för denna politik.

4. Utan bondekunskap inget framtida jordbruk. Stöd spridning av svenska småbrukares erfarenheter av systematiskt försämrade villkor för svenskt jordbruk och hur det kan motverkas.

• Formulera ett upprop för ekonomiskt och politiskt stöd till författande, utgivning och spridning av en bok med NOrd- Bruks (svenska grenen av Via Campesina) erfarenheter av raserandet av svenskt jordbruk sedan bonden gjordes till företagare underställd världsmarknaden på orimliga villkor.

• Söka stöd genom crowd-funding och organisationsbidrag. • Göra den samlade erfarenheten lättillgänglig genom att skapa nyfi kenhet runt boken och för villkoren för en mångfald av småskaligt jordbruk i Sverige och dess roll i den samlade folkförsörjningen. 

Joel Holmdahl samlade intresserade i biblioteket för att berätta om fördelarna med andelsjordbruk, vilket är det nya sättet att få bättre vinstmarginaler genom att upprätta ett långsiktigt samarbete med alla dem som ska skörda gårdsprodukterna. Budskapet är att det är allt viktigare att hitta effektivare former för bruket.

5. Stöd Brukarnätverket om bevarande av biologiskt mångfald och traditionell ekologisk kunskap. Konventionen för biologisk mångfald ger brukarorganisationer som bär lokalt förankrad ekologisk kunskap, en central roll i politiskt arbete nationellt och internationellt för bevarande av biologisk mångfald. Den intog en central plats på Naturbrukskonferensen 2017. Sedan dess har glädjande nog Brukarnätverket startat för att hävda att naturbrukare från olika lokalsamhällen har möjligheter att dra nytta av den roll som FN-konventionen gett ekologiska traditionsbärare.

• Arbeta för att miljö-, solidaritets-, landsbygds- och andra organisationer ger sitt stöd till Brukarnätverket i dess arbete för att hävda lokalsamhällens allmänintresse utifrån traditionell ekologisk kunskap i arbete för biologisk mångfald, vilket är en ödesfråga för hela mänskligheten.

6. Rättvis omställning av land och stad.

7. Ena matsuveränitets- och omställningsrörelsen!

Ett internationellt inriktat arbete kring matsuveränitet, och arbete för matsuveränitet, med utgångspunkt hos småbrukare i Sverige i samverkan med småbrukare internationellt behöver bli mer sammansvetsat. Vi uppmanar alla som vill verka för en hållbar och rättvis omställning av jordbruket i Sverige och världen, att redan nu börja förbereda en matsuveränitetsvecka 2019, en vecka där svenska småbrukares erfarenheter är centrala för matsuveränitet, och tillsammans med solidariteten med småbrukare i andra länder göra begreppet levande.

Ett ökat samarbete som gärna innefattar aktiviteter fortlöpande under året för att stödja unga bönders möjligheter att etablera sig, att kräva ökad självförsörjningsgrad och stärkt roll för jordbrukare i den civila beredskapen, att uppmärksamma böndernas internationella kampdag 17 april, att ge stöd till samling och spridning av Nordbruks erfarenheter och Brukarnätverket för biologisk mångfald, samt att protestera mot att EU vill göra skogspolitiken överstatlig och EU:s handelspolitik, och i stället verka för rättvis handel som ger utrymme för matsuveränitet. 

Text och foto: Gustaf Jillker
Texten utgör uttalanden från deltagare på Naturbrukskonferensen 26-28 oktober 2018 på kursgården Lindsberg i Falun.
Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter