Våra möten är guld för själen!

Anette Grinde berättar om det svåra men inspirerande samtalet med utgångspunkt från Greta Thunbergs klimatbok.

Vi läser Klimatboken i en studiecirkel. Den innehåller ett stort antal artiklar om vad vetenskapen säger om klimatet och hur planetens olika delar hänger ihop. Den berättar inte allt, men den berättar ganska mycket. Greta Thunberg har bidragit mycket till att den har kommit till, hon har samlat ett stort antal kompetenta forskare/vetenskapspersoner för att berätta om hur, vad och varför.

Det är diger läsning, men det är också fantastisk läsning. Så mycket kunskap samlad i en och samma bok, så mycket tankar och riktningar om planetens sjukdomstillstånd och behov av riktning. Det är förstås tufft, lätt att baxna av tyngden, men det är konstruktivt när vi talar med andra om frågorna. Bestämdheten och viljan skapar hopp.

Vi talade om sopsortering, motioner till bostadsrättsföreningar och artiklar till lokalpressen. Hur viktig den är för att var och en ska (kunna) göra rätt. Hur politiken och samhället måste åstadkomma sorteringsmöjligheter, hämtning och hantering för att personerna i ett bostadsområde inte ska slänga plast, flaskor, kartonger och batterier i de vanliga hushållssoporna. Det krävs att det finns i närområdet, eftersom många inte har bil. Vi måste få ordning på det, politiken måste se att det är en viktig fråga. Vi är eniga om det, men förundrade över att politiken inte ser till att det finns i tillräcklig omfattning för att undvika miljökonsekvenser.

Vi talade om medborgarförslag och politisk påverkan, att var och en kan skriva till politikerna. Det kan göras till exempel i den lokala facebookgruppen PINK (Politik i Norrtälje kommun) eller som personliga mail eller brev till var och en. Det kan också göras som öppna brev eller debattinlägg i de lokala tidningarna. Ju fler som ser och deltar i samtalet är oftast bra, såvida inte nätet-debatterna blir hätska och tappar fokus på sakfrågan.

Vi talade om möten och samtal med politikerna, hur vi kan möta, samtala och försöka påverka deras kunskap och riktning. Ett miljö- eller rättvisepris kan påverka många när det får uppmärksamhet i rätt krets. Löpande samtal, återkommande möten, frågor i olika riktningar och det kvalitativa lyssnandet på de människor som finns runt omkring oss.

Vi talade om media, om medias ansvar att föra frågorna framåt. En reflektion i sammanhanget var att media, till exempel DN och SVD, gör mycket, skriver artiklar om miljöfrågorna, men att det drunknar i bruset. Det finns en ohygglig mängd information att ta till sig, hur hittar man rätt när man bara befinner sig i sin egen bubbla och inte hittar ny, kvalificerad forskning som får oss att förstå vad vi måste göra? Särskilt som vi alla fattar olika, vill och kan olika och sitter på stolar (och viljor) som gör oss påverkbara eller inte.

Vi talade om att tala om klimatfrågor med vår omgivning. Vad gör det med oss, när vi får frågorna på bordet, måste fundera och låta det skrapa inom oss? Att vara den där lite besvärliga, som väcker tankar och frågor – att vara besvärlig i god tid innan katastrofen inträffat är onekligen bättre än att sitta tyst i båten, eller hur?

Vi talade om förnekarna och vems röst som hörs. Hörs min röst när det t ill exempel finns en nobelpristagare (inom andra ämnen) som förnekar förekomsten av klimatförändringarna? Vi talar om opinion och hur vi gör för att höras i bruset. Vid en viss procent – storlek på gruppen – kan en sakfråga tippa över, tvinga fram åtgärder. Det är sålunda viktigt att det är många som berättar var de står, att de önskar jordens väl, ta ansvar och pressa politikerna att ge oss de förutsättningar som krävs. Greta Thunberg och alla hennes/våra kamrater har gjort stordåd. Det arbetet är, som hon ju säger, inte kompromissbart om klotet ska vara friskt för oss och kommande generationer.

Vi talade om att möta andra grupper, människor och konstellationer för att möta frågorna från en annan riktning. Vad vet de, som inte jag/vi vet? Vad vet vi, som inte den andra gruppen vet? När vi är öppna för att lära oss mer så kan vi också handla på vettiga sätt, eller hur? Det ökar i varje fall förutsättningarna en aning. Nästa gång vi ses får vi påfyllning från en annan grupp. Det ser vi fram emot. Då kommer nya tankar och andra frågor att möta oss – för att vi öppnar för andra människor att samtala med.

Våra möten är guld för själen och skrapar starkt i våra – åtminstone i mitt – hjärnkontor. Fikat (från det lokala bageriet) är fantastiskt (om än en smula onyttigt för kroppen). Samtalen är svåra och inspirerande. Vi lämnar rummet med glädje och skratt. Jag tackar för mötet och ser stort fram emot nästa. Vem ordnar fikat då?

Anette Grinde
Klimatpratare

 

Fakta Klimatboken

Klimatboken är en fackbok om ämnet klimatförändring och klimatskydd skriven av Greta Thunberg i samarbete med många forskare och vetenskapsjournalister.

Det engelska originalet och översättningar till bland annat tyska, nederländska, spanska, portugisiska, franska, italienska, svenska, danska och norska publicerades nästan samtidigt i oktober 2022.

Innehåll och syfte

Boken är ett tvärvetenskapligt samarbete som är indelad i fem delar genom en övergripande struktur. Sammanlagt har mer än 100 experter från många discipliner som geofysik, meteorologi, teknik, matematik, ekonomi, filosofi, psykologi, historia, samt ledare från ursprungsbefolkningen bidragit till boken.

De enskilda bidragen är grupperade i större avsnitt genom introduktioner av Greta Thunberg. Dessa är:

1: Hur klimatet fungerar;
2: Hur vår planet förändras;
3: Hur det påverkar oss;
4: Vad vi har gjort åt det;
5: Vad vi måste göra nu.

I boken försöker man lägga grunden för en komplex förståelse av den globala klimatkrisen och skissera på åtgärder för att hantera den. Klimatutbildning ska främjas i skolor och media, vilket ses som en förutsättning för meningsfulla åtgärder.

Greta Thunberg gör ett försök att ta itu med vad hon ser som en falsk balans i rapporteringen, genom att avslöja manipuleringen av miljöstatistik och vilseledande etiketter som ”grön” vätgas, och genom att göra rösterna från dem som för närvarande är mest drabbade av klimatförändringarnas effekter från det globala syd hörda.

Boken saknar en bibliografi och en stor annotationsapparat vilket normalt brukar förekomma i böcker med vetenskapliga ambitioner, något som skulle kunna ses som en svag punkt av kritiker och motståndare.

Auktoriserade experter citeras inte, deras ståndpunkter refereras inte, men de kommer själva till tals.

Källa: Wikipedia

Mottagande av boken

Kritiker i pressen har kallat boken ”en viktig men ojämn bok”, man frågar sig om boken kommer att bli en ny klimatbibel, andra skriver att boken visar på Gretas okuvliga vilja, innehåller ”peptalk” från Greta och utgör ”tätskrivna flygblad om nödläget.”

Hur får man tag i boken?

Boken finns  att låna på många bibliotek, man kan också köpa den på nätet hos flera olika bokhandlar för runt 250 kronor.

MM

 

Bild: Engagemang över generationerna. Greta Thunberg och Sylvia Oscarsson på en demonstration vid riksdagen. Foto: Greta Thunberg.