Kraftfullare stöd till barn och unga
Det talas alltmer om hårdare straff allt längre ner i åldrarna. Sällan om hur vi förhindrar brott bland barn och unga. Det krävs resurser för att bryta utvecklingen och förbättra samhällsvården av barn och unga. Gängvåldet kan aldrig lösas i grunden med polisiära insatser. Sociala åtgärder krävs.
Men vården av unga är till stora delar ett haveri. Vi förväntar oss att föräldrarna ska se till sina barns bästa. Men alla föräldrar klarar eller orkar inte med den uppgiften. Därför bör vi ha ännu högre förväntningar för de barn som samhället tagit över ansvaret för – från föräldrarna.
JO har i ett särskilt initiativ granskat vilka konsekvenser som platsbristen på de särskilda ungdomshemmen får för barn och unga särskilt i akuta situationer. I beslutet uttalar sig JO om SiS (Statens Institutionsstyrelse) lagstadgade skyldighet. Sammantaget är JO mycket kritisk till att SiS inte lever upp till lagens krav och till att det har gått lång tid utan att myndigheten har kommit till rätta med de allvarliga problemen. Som bland annat platsbrist utgör.
JO:s kritik riktar sig mot myndigheten, men SiS har under många år varit en underfinansierad och politiskt lågt prioriterad myndighet, oavsett regering. Det behövs andra åtgärder än att låsa in barn på undermåliga institutioner med bristfällig sjukvård, skolgång och brist på adekvat behandling.
Psykologen Annika Laestadius, som tidigare arbetat som psykolog inom den slutna ungdomsvården, skrev i april 2019 ett förtvivlat öppet brev till dåvarande utbildningsminister Anna Ekström (S). Detta eftersom det också handlar om elevernas skolgång på SIS-boendena. ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.
Laestadius skrev: ”Jag har mött många av de allra mest utsatta och illa omtyckta barn vi har i Sverige. Barn med allvarligt antisocialt beteende och vars skolgång bestått i misslyckanden och disciplinära åtgärder. Det jag såg var ledsna, rädda och stressade unga människor med stora svårigheter att förstå de sammanhang de levt i”.
SiS är ofta sista anhalten före tung kriminalitet och fängelset. Medan andra unga, som vistas på SiS, redan befinner sig i en våldsspiral.
Inför valet 2022 gjorde Liberalerna ett utspel i populismens tecken. Om föräldrar till ett litet barn som inte kan svenska inte sätter barnet i förskola så kan det utgöra skäl för socialtjänsten att gripa in, och i värsta fall omhänderta barnet. L-förslaget hade tydligt rasistiska undertoner. Det behövs i stället byggas broar mellan föräldrar, socialtjänsten och andra myndigheter.
Det pågår i Sverige i dag ett lågintensivt inbördeskrig med dagliga skjutningar, hot och sprängningar. Detta måste stoppas. Straffet ska avspegla brottets allvar. Vi måste också förhindra nyrekrytering av våldsverkare. Mängdrabatten för unga myndiga lagöverträdare har slopats. Men det innebär ytterligare utmaningar för en redan pressad kriminalvård och sämre förutsättningar för deras återfallsförebyggande arbete.
Förra S-regeringen tillsatte en utredning med syftet att göra det möjligt att vräka hyresgäster som begår brott i närområdet. Det förslaget bygger nu regeringen och SD vidare på.
Att vräka oskyldiga barn gör inte samhället tryggare. Det skyddar inga barn. Vart ska oroliga småsyskon och föräldrar avhysas? Det är kollekiv bestraffning som nu tonar fram. Det innebär att man frångår principen om att var och en ska bedömas efter sina egna handlingar. Vräkning kan omöjligen räknas som att skydda små barn. Nuvarande socialminister Jakob Forssmed (KD) är en av dem som drivit frågan om en nollvision mot att vräka barnfamiljer. Nu tycks hans parti ha gjort en helomvändning. Inget utrymme finns för trygghet enligt KD:s nya giv.
Regering och riksdag måste verka för att det blir enklare och snabbare för socialtjänsten att ge föräldrar och barn stöd i hemmet om det brister i föräldraansvaret. Enskilt eller i grupp. Lagstifta om barns rätt till bostad och en skälig levnadsnivå. Socialtjänsten, polisen med flera aktörer måste bygga upp ett förtroende med barnfamiljer.
Vad tänker regeringen göra åt den ytterst komplicerade och alarmerande sitationen? Skylla på oppositionen? Men det är påtagligt när man läser Tidöavtalet, hur lite förebyggande åtgärder det rymmer. Det förefaller vara SD:s kriminalpolitiska projekt som nu genomdrivs. Fängelserna är överfulla. Kriminalvården är pressad. Våldet stegras. Politikerna föreslår hårdare tag. Det är en bedrövlig politik om man vill minska brottsligheten.
Eivor Karlsson
(Ledaren publicerades första gången i Miljömagasinet, papperstidningen Nr 11 den 24 Mars).
