Östersjön – ett hav i fara

Roger Bydler.

Rapporterna kommer slag i slag om hur allvarlig utvecklingen är i Östersjön. Kombinationen av övergödning, ett för omfattande fiske och klimatförändringens konsekvenser har gjort Östersjön till ett hav i kris. Det är i dag ett av världens mest förorenade hav.

 

Övergödningen är ett de allvarligaste problemen. Enligt en rapport från Världsnaturfonden bidrar växtnäringen som rinner ut i Östersjön med nästan en miljon ton kväve och omkring 30000 ton fosfor per år. Det är mer än dubbelt så mycket utsläpp som för 100 år sedan. Utsläppen kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Konsekvenserna blir att havets ekosystem förändras.

Växt- och djurarter kan inte anpassa sig till förändringarna och drabbas hårt eller går under. Den kraftiga algblommningen är ett exempel på vad som har hänt. Den leder till en ökad blomning av mikroalger och cyanobakterier, vilket medför att mer organiskt material hamnar på havsbotten. Mycket syre går då åt när materialet bryts ner. Resultatet blir syrebrist närmast havsbotten. Totalt är nu omkring 15 procent av Östersjöns botten utan syre.

 

Den utbredda bottendöden får allvarliga konskevensr för den för ekologin så viktiga torsken. De bottenlevande djur, som är en viktig del av torskens föda, försvinner. Östersjötorsken lekte tidigare i tre områden i Egentliga Östersjön. Övergödningen har lett till syrebrist i två av dessa tre områden.

Det största hotet mot torsken är överfisket och då speciellt bottentrålningen där inriktningen är att fånga stora torskar. Resultatet har blivit allt mindre storlek på torskarna. Stora torskar äter i vanliga fall mindre torskar, vilket leder till att antalet små torskar hålls på en lagom nivå. Genom överfisket har storleksfördelningen snedvridits, vilket har lett till svält och dålig tillväxt.

Ett annat tecken på hur illa ställt det är med Östersjön är den minskade tillgången på sill och strömmning vid kusterna. Suströmmningstillverkarna varnar för att det kommer att bli brist på surströmming. De som fiskar sillen menar att det är det storskaliga trålfisket som är den främsta orsaken till minskningen. Under 2021 tog, enligt Baltic Water 2030, 20 industritrålare upp 96 procent av all svensk fångst i Östersjön. Merparten av fångsten äts inte som den är utan går till tillverkning av fiskmjöl.

 

Östersjön är ett grunt hav med en långsam vattenomsättning. Det gör att Östersjön värms upp snabbare än andra hav. På bara de senaste tiotal åren har kustvattnet värmts upp med över två grader. Under det här seklet kan vattnet bli 3 till 5 grader varmare. Haven spelar en stor roll i klimatförändringen. Världshaven tar upp över 90 procent av den globala uppvärmningen som människan har orsakat. Speciellt kustområdena med sina sjögräsängar tar upp stora mängder kodioxid och är därför mycket viktiga som kolsänkor. Förutom att uppvärmningen av Östersjön påverkar den ekologiska balansen kan även förmågan att ta upp koldioxid minska.

 

Den koldioxid som tas upp av undervattensvegetationen binds i sedimenten på havsbottnen. De låga syrehalterna på havsbottnen gör att det kol som kommer dit bryts ned mycket långsammare än vad som gäller på land. Det kan lagras i tusentals år. Här är bottentrålningen ett hot inte bara mot livet på havsbottnen utan även genom att den frigör kol som ligger inlagrat i havsbotten. Bottentrålningen innebär att lagren av bottensediment rörs upp, vilket leder till att koldioxid och metan kommer ut och ökar halten växthusgaser i atmosfären.

 

Östersjön är ett exempel på hur vi människor överutnyttjar de naturresurser vi är beroende av och på ett negativt sätt påverkar den livsmiljö vi lever i. Vårt agerande saknar långsiktighet. Vad krävs för att Östersjön åter ska bli ett friskt hav där fisk, annat djurliv och vegetation lever och utvecklas? Vilka åtgärder behöver vi genomföra för att haven inte ska försuras och bli kolkällor? Det är frågeställningar som borde stå i centrum för våra politiska partier inför valet i september. Den kommande mandatperioden kräver att åtgärder sätts in som leder till att utsläppen drastiskt börjar minska. Samtidigt måste en politik för ett hållbart samhälle innebära hänsyn till naturen och naturresurserna. Inte exploatering och överutnyttjande. Det är krav vi ställer inför valet i september.

Social Media Auto Publish Powered By : XYZScripts.com