Irene brinner för Hela Sverige ska leva

Irene Oskarsson är en av två nya ordföranden för organisationen Hela Sverige ska leva. Hon står upp för landsbygden och brinner för sin uppgift att vara en av ordförandena för Hela Sverige ska leva, som vill utveckla landsbygden. Irene gör tummen upp för att Sverige ska ha en landsbygdsminister.

 

Vem är du – kort presentation?

– Jag är 57 år, uppvuxen på en gård i Tranås kommun och bor nu på landet mellan Vireda och Bunn i Aneby kommun med min man. Jag är sedan flera år aktiv i Hela Sverige ska leva som ledamot i både riksorganisationens och Jönköpings länsavdelnings styrelse. Jag har varit och är till del ännu aktiv som politiker på både lokal och nationell nivå med stort engagemang i landsbygdsfrågorna. Jag var bland annat ledamot i den parlamentariska landsbygdskommitteen.

 

Varför brinner du för Hela Sverige ska leva?

– Genom åren har jag sett att vi som bor i olika delar av landet behöver beskriva vad som måste göras, ställa förväntningar och krav på beslutsfattare för att vi ska nå målet, ett mål som är viktigare nu än någonsin att Hela Sverige ska leva för att vi ska få en god och robust utveckling. I detta har Hela Sverige som organisation en stor uppgift som ingen annan organisation kan fylla.

 

Hur känns det att nu vara en av två ordföranden för organisationen?

– Spännande och skönt att vi är två som kan dela på uppgifterna.

 

Vilka viktiga beslut fattades på landsbygdsriksdagen 2022?

– Landsbygdsriksdagen är inte ett beslutsforum utan en mötesplats där myndigheter, organisationer, föreningar och enskilda möts och lär och inspirerar varandra. Det var verkligen lyckade och givande dagar.

 

Hur ska vi få hela Sverige att leva?

– Genom att bland annat se till att alla beslut som fattas på nationell nivå hållbarhetstestas så att de fungerar i hela landet. Arbeta med att få bort den urbana normen i vårt tänkande och beslutsfattande, se de olika delarnas betydelse och beroende av varandra för att vi ska få ett hållbart och säkert land i hela landet.

 

Hur är organisationen Hela Sverige ska leva organiserad?

– Hela Sverige ska leva är en riksorganisation med tusentals lokala utvecklingsgrupper som medlemmar. De är samhällsföreningar och byalag, men också hembygds- och idrottsföreningar. Vi har även ett 40-tal medlemsorganisationer som delar våra värderingar och stöttar vårt arbete.

Hela Sverige ska leva bildades i september 1989, i slutet av den stora kampanjen ”Hela Sverige ska leva”. Den innebar en kraftfull mobilisering av Landsbygdssverige och efter kampanjens slut ville de lokala grupperna tillsammans fortsätta arbetet med att utveckla sina bygder. Det var startskottet för den långa resan mot ett land i balans. En resa som fortfarande pågår. På regionalnivå finns länsavdelningar som samordnar och bistår föreningarna.

 

Kan kultur och folkbildning vara ett redskap för att hela Sverige ska leva?

– Folkbildning är en viktig del i arbetet med att behålla och utveckla ett robust demokratiskt samhälle. I Hela Sverige är flera studieförbund medlemmar och deras arbete att stötta medlemsföreningarna i arbetet är viktigt. Många föreningar jobbar med kultur i dess olika former, och flera föreningar är också hembygdsföreningar.

 

Vad gör EU när det gäller landsbygdsutveckling?

– En stor fråga som inte lätt kan besvaras här, men den gemensamma landsbygds-/jordbrukspolitiken är viktig. Hela Sverige har här en viktig roll i att påverka arbetet med Sveriges ståndpunkter och med genomförandet av politiken i Sverige. EU:s arbete på miljöområdet är också en viktig del som berör inte minst landsbygden.

 

Vilken hjälp kan Sverige få av EU för att bedriva projekt som syftar till att hela Sverige ska leva?

– Lokalt ledd utveckling är och har varit ett viktigt redskap, men även andra EU-fonder bidrar till landsbygdsutvecklingen.

 

Du är engagerad för Åsens by. Vad är det unika med Åsens by?

– Det är Sveriges första kulturmiljöreservat och speglar ett svenskt jordbruk i våra bygder kring år 1900.

Kan Åsens by vara en inspirationskälla för att starta liknande projekt på andra platser i Sverige?

– Åsens by har bland annat som uppgift att sprida kunskap och samverka med andra för att delge kunskap om hur en gård fungerade vid sekelskiftet 1900 samt verka för att den immateriella kunskapen också förs vidare till nya generationer genom pedagogisk verksamhet.

 

Vilka näringar vill du peka ut som kan bidra till att hålla landsbygden vid liv?

– För att hela landet ska leva behövs naturligtvis ett livskraftigt jord- och skogsbruk, men sedan är det nog så att vi är beroende av att näringar kan få förutsättningar att fungera i hela landet. Transporter, kommunikation och inte minst fiber är centrala för att landet ska fungera. Tillgång till allt från investeringskapital till skolor och affärer, så det går inte att peka ut en specifik näring.

 

Har du någon dröm när det gäller landsbygdsutveckling?

– Att beslutsfattare ska se behovet av att beslut verkligen fattas på grunder som gör att de fungerar i hela landet.

 

Finns det andra länder utanför EU som vi kan dra lärdom av när det gäller landsbygdsutveckling?

– Det går alltid att lära av andra och byta erfarenheter om hur man ska göra för att forma ett hållbarare samhälle.

 

Behöver Sverige en landsbygdsminister?

– Ja.

 

Gör Hela Sverige ska leva några särskilda insatser med anledning av det stundande valet?

– Det samtal som var på landsbygdsriksdagen mellan alla riksdagspartier var ett led i arbetet under valåret. Poddar med partiföreträdare görs också. Balansrapporterna blir underlag till debattartiklar med mera.

 

Vilken bok läste du senast?

– Fallvind av Maria Adolfsson.

 

Vem tar du med dig till en öde ö?

– Min man.

 

Vad gör du om tio år?

– Arbetar med utveckling av Hela landet.

 

Vem ger du Dagens solros (Ukrainas nationalblomma)?

– Min mamma.