Sveriges klimatutsläpp ökar kraftigt

Samhällets och industrins återstart har lett till ökade utsläpp av växthusgaser under 2021. Enligt preliminära siffror från Naturvårdsverket har utsläppen inom Sveriges gränser ökat med fyra procent jämfört med pandemiåret 2020.

 

Sommaren har dragit in över det norra halvklotet och med den följer extrema temperaturer och farliga värmeböljor på flera håll i världen – allt mer intensiva i takt med att den globala uppvärmningen trappas upp. Värmerekorden avlöser varandra i en takt som förvånar även många klimatforskare. Den 23 juni visade termometern 52,2 grader celsius i södra Iran, den högsta temperaturen som någonsin uppmätts på jordklotet före sommarsolståndet.

 

Återkommande värmeböljor har dragit in över Indien och Pakistan med svåra konsekvenser för människors hälsa och för jordbruket. Spanien har drabbats av den hetaste majmånaden någonsin, med utbredda skogsbränder som följd. Juni har varit ännu värre, förra veckan mättes 33 grader i Storbritannien, 37 i Frankrike, 40 i Italien och 43 i Spanien.

– Alla värmeböljor får en extra skjuts av klimatförändringarna, säger Mika Rantanen vid Meteorologiska institutet i Helsingfors, till Bloomberg News.

I skrivande stund är temperaturerna i Sverige närmare 30 grader och midsommaren var den hetaste på över 50 år. Ny svensk forskning visar hur dödligheten bland sjuka och äldre ökar redan vid måttligt höga temperaturer som påverkar hjärtat och njurfunktionen. Vid 27 grader under tre dagar i streck ökar dödligheten i befolkningen med tio procent. Vid 30 grader är siffran dubbelt så hög. Vid värmeböljan 2018 dog mellan 600 och 700 fler personer än vanligt i Sverige.

– De dör i onödan. För ganska direkt efter en värmebölja går dödligheten tillbaka ner till normala nivåer, säger rapportförfattaren Christofer Åström till Dagens Nyheter.

Klimatförändringen drivs av växthusgaser. Nyligen presenterade Naturvårdsverket nya data som visar att utsläppen inom Sveriges gränser under 2021 låg på 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter – en ökning med fyra procent jämfört med pandemiåret 2020. Ökningen beror främst på industrins återstart efter pandemins första fas samt ett kallare väder. Utsläppen från trafiken har också ökat något, men den ökningen dämpas av en ökad inblandning av biodrivmedel, energieffektivisering samt elektrifiering.

 

Att utsläppen ökade 2021 var dock väntat efter den stora nedgången 2020. Jämfört med 2019 har utsläppen minskat med 5,5 procent, vilket ger en genomsnittlig årlig minskning på 2,8 procent sedan pandemins start. Det är dock långt ifrån de 20 procent som krävs för att klara Parisavtalets 1,5 grader. Detta enligt den koldioxidbudget som Världsnaturfonden WWF har presenterat inför riksdagsvalet.

Med nuvarande utsläppstakt kommer budgeten vara helt förbrukad redan om fyra år.

– Skillnaden mellan att minska utsläppen till en nivå som leder oss mot att klara 1,5-gradersmålet redan i år jämfört med att vänta till nästa år är enorma. Om vi vill undvika alltför stora uppoffringar som dramatiskt inkräktar på allas våra liv måste vi agera direkt, säger generalsekreterare Gustaf Lind i ett uttalande.

De utsläpp som omnämns ovan är dessutom endast sådana som sker inom Sveriges gränser. Den klimatpåverkan som sker i samband med produktionen av alla importerade varor är inte medräknad här. Dessa konsumtionsbaserade utsläpp har inte minskat lika snabbt och ligger i dag på runt nio ton koldioxid per person och år. Miljöpartiet föreslog i våras nya klimatmål som innebär att dessa utsläpp ska minska med sju ton till 2045; de resterande två tonnen ska kompenseras genom klimatprojekt utomlands och negativa utsläpp i form av kolsänkor.

 

För de nationella utsläppen finns ett beslut om att nå netto-noll år 2045. Men det är inte alla som står bakom klimatmålet. Nyligen gick Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen ut i media med att partiet inte tror att målsättningen är något att sträva efter. Sveriges påverkan är försvinnande liten ur ett globalt perspektiv menar han, och risken finns att viktiga företag flyttar till andra länder om villkoren skärps i Sverige.

– Jag tror att det blir svårt att uppnå målen på ett sätt som blir samhällsekonomiskt hållbart. Det är väl den synen vi har. Partiet står dock bakom Parisavtalets principer, säger han till Dagens Nyheter.