Rødding Højskole. Idé og virkelighed 2022

Miljömagasinet har valt att publicera denna text på danska, eftersom man inom FNV (Föreningen Nordisk Vuxenupplysning), alltid talar sitt eget språk – engelska är förbjudet. Vi tycker att texten får ett särskilt värde om den är på danska. Nederst finns en svensk version av texten.

---

Jag älskar folkbildning. Folkbildningen har en stark och historisk koppling till Norden. Nordens första folkhögskola star tade 1845 i Rødding, Danmark. De firade 150-års jubileum 1995. Då besökte jag skolan tillsammans med Lennart Falegård, som då var generalsekreterare i FNV (Föreningen Nordisk Vuxenupplysning).

Resan blev ett minne för livet. En resa i Grundtvigs fotspår.

Rødding Højskole åbnede i 1844, og den er Danmarks første folkehøjskole. Skolen er en moderne almen højskole, der bygger på N.F.S. Grundtvigs højskoletanker fra 1830’erne. Skolen har årligt to lange kurser for unge mennesker i alderen 18-23 år – et forårskursus og et efterårskursus – samt, for især seniorer, omkring 25 korte kurser af en uges varighed inden for litteratur, teologi, filosofi, kunst, natur, historie og tekstil. Desuden er skolen en samlende kulturinstitution for lokalområdet og udbyder hvert år en lang række offentlige arrangementer – foredrag, debatter, koncerter, teaterforestillinger.

 

Skolen har siden sin start bygget på fire grundelementer, der udsprang af en historisk kontekst, men som stadig er aktuelle og omfatter det, som skolen ønsker at give sine elever, kursister og gæster med på deres videre vej:

• Demokratisk dannelse

• Historie og kultur. En stærk bevidsthed om hvad vi som danskere er rundet af

• Uddannelse

• Almen dannelse eller livsoplysning og folkeoplysning

Ønsket om at danne eleverne til at være demokratiske samfundsborgere trækker tråde tilbage til oplysningstiden i 1700-tallet og den frihedstrang, som i 1789 udløste Den franske Revolution, og som i 1800-tallet bredte sig til store dele af Europa. I helstaten Danmark imødekom den enevældige konge de demokratiske strømninger ved i 1834 at oprette rådgivende stænderforsamlinger i Roskilde og Viborg for Kongeriget Danmark og i Slesvig by for hertugdømmet Slesvig.

En af grundtankerne med oprettelsen af Rødding Højskole var at klæde ganske almindelige unge mennesker på til at deltage i det gryende demokrati, idet man fornemmede, at det ikke ville vare længe, før vi i Danmark ville få et egentligt demokrati, Det skete, da vi med grundloven den 5. juni 1849 gik fra enevælde til folkestyre.

 

Siden da har ambitionen på Rødding Højskole været at fremme elevernes engagement i samfundet – som deltagere i frivilligt arbejde, som initiativtagere til det, vi kalder Foreningsdanmark, som medlemmer af politiske partier med mere. I skolens dagligdag sker det ved mangfoldige, demokratisk dannende arrangementer:

• Røddingdebatten med eleverne hver onsdag

• Politiske møder op til valg i Danmark og EU

• Folket & Magten – en årligt tilbagevendende politisk konference

• Kurser med politisk indhold

• Det årlige grundlovsmøde den 5. juni

• Det årlige folkemøde på Bornholm, hvor skolen afholder debatarrangementer

 

Ønsket om at bibringe eleverne en forståelse af dansk historie og kultur var en direkte følge af ovenstående demokratiseringsproces. For når magten i forbindelse med demokratiets fremvækst skulle overgå fra kongen til folket – fra fyrstesuverænitet til folkesuverænitet – var det vigtigt at finde ud af, hvem ”folket” var. I Kongeriget Danmark var det ikke svært at definere, hvem dette folk var. Det var nemlig ”danskerne” – en homogen gruppe hvad angik sprog, kultur, historie, værdier, normer og traditioner; men i grænseområdet – hertugdømmet Slesvig, som Sønderjylland er den nordlige del af, og hvor Rødding Højskole ligger – var det ikke helt så klart, hvem dette folk var.

I grænseområdet havde dansksindede og tysksindede slesvigere helt uproblematisk levet sammen i århundreder som kongens undersåtter, så længe man ikke havde nogen politisk indflydelse på egen hverdag. Men med det nye folkestyre fandt de dansksindede nu sammen og ønskede hertugdømmet Slesvig indlemmet i Kongeriget Danmark, ligesom de tysksindede helt naturligt ønskede hertugdømmet Slesvig indlemmet i Det Tyske Forbund, som Tyskland hed dengang. Dette var årsagen til de meget stærke nationale spændinger i grænseområdet, der førte til de slesvigske krige i 1848-51 og i 1864, hvor Danmark mistede hertugdømmet Slesvig. Efter Første Verdenskrig blev Nordslesvig – Sønderjylland – ved en folkeafstemning i 1920 dog genforenet med Danmark.

I forlængelse heraf var grundtanken med oprettelsen af Rødding Højskole, at unge dansksindede slesvigere skulle komme til skolen og bevidstgøres om deres danske identitet, sprog, kultur og historie. Kongens undersåtter skulle med andre ord smedes sammen til ét folk, der var i stand til at tage vare på dets egen fælles fremtid.

Denne opgaves nødvendighed er den samme i 2022. Det gælder om at danne unge mennesker til at deltage i demokratiet i bred forstand, at integrere de nye danskere, der som følge af globaliseringen er kommet hertil, og på tværs af forskelligheder skabe en stærk sammenhængskraft i samfundet. Forståelsen af det danske folk er ikke en fastlagt, men en dynamisk størrelse i stadig udvikling.

 

Imidlertid er det klart, at man ikke alene kan oprette en højskole ud fra ønsket om give eleverne demokratisk dannelse samt en øget historisk og kulturel bevidsthed. Der skal være en mere direkte anledning, og her er det, at uddannelse kommer ind.

Idéen om uddannelse er en naturlig konsekvens af oplysningstidens tanker om, hvordan man skaber et moderne samfund. I 1800-tallet var Danmark et landbrugsland, og de unge havde kun kort skolegang. Foruden landbrugslære underviste Rødding Højskole derfor i dansk, matematik og andre basale fag. I dag er behovet et andet, og fagene er derfor andre. Uddannelse handler grundlæggende om at give mennesker de faglige færdigheder, der skal til for at klare sig i samfundet.

Almen dannelse – eller livsoplysning og folkeoplysning

Grundtvig siger, at man for at for at skabe hele mennesker ikke kan nøjes med at give eleverne uddannelse. De skal også have dannelse, eller det vi i højskoleverdenen kalder for livsoplysning og folkeoplysning.

 

Livsoplysning handler om at kaste lys over menneskets liv og eksistentielle grundvilkår, det vil sige at give den enkelte større indsigt i livet som menneske. Folkeoplysning har at gøre med forståelsen af det at være et folk: Hvad knytter os sammen? Hvorfor tænker vi, som vi gør? Hvorfor har vi de institutioner, vi har? Hvorfor gør vi ting på den måde, vi gør? For at kunne besvare disse spørgsmål, bliver vi nødt til at se på den historie og kultur, vi er rundet af. Dermed er vi bedre rustet til at diskutere, hvor vi ønsker, at samfundet skal bevæge sig hen.

Rødding Højskole har et varieret udbud af hovedfag inden for politik, design, tekstil, musik, selvforsyning, journalistik og litteratur; desuden 40 mindre sidefag. Vi ønsker, at eleverne ikke blot bliver fagligt dygtigere, men også bliver klogere som mennesker. Det sker i mødet med elever med andre faglige og menneskelige interesser, med mennesker som måske kommer fra andre dele af landet, stemmer anderledes, er ældre, yngre, rigere, fattigere, dreng, pige. Heri ligger en væsentlig demokratisk dannelse, der har at gøre med at lære at tænke på en anden måde, se på emner fra andre vinkler – i det hele taget få udvidet sin horisont og derved finde frem til de bedste løsninger på indretningen af fremtidens samfund.

 

Den kulturelle dannelse er ligeledes en hovedhjørnesten i skolens daglige virke, hvor vi ser det som vores opgave at formidle den lokale, den europæiske og den globale kultur i øjenhøjde. Vi tager hvert elevhold med på ekskursioner til Midt- og Sønderjylland og til Sydslesvig. Desuden tager vi på en fælles studietur til et europæisk land, og i hvert hovedfag indgår der en rejse ud i den store verden til fx USA, Brasilien eller Mellemøsten.

 

Rødding Højskole summer af liv, og ønsket er det samme i dag som i 1844: at trække eleverne op som et ur, men sådan at de aldrig går i stå; give dem mod til at leve livet sammen og hver for sig; inspirere og hjælpe dem frem til en afklaring af, hvilken uddannelse de skal tage, det vil sige hvad de skal leve af, samt hvilke værdier der skal være bærende i deres liv, det vil sige hvad de vil leve for. Og så gælder det om at bevidstgøre eleverne om, at de midt i globaliseringens og modernitetens fare for at gøre mennesket rodløst er forankrede i en kultur, der netop kan være den frisættende kraft, der gør, at de tør møde verden med åbent sind.

 

---

Svensk översättning:
Rødding folkhögskola. Idé och verklighet 2022

Rødding Højskole öppnade 1844, och det är Danmarks första folkhögskola. Skolan är en modern allmän högskola baserad på N.F.S. Grundtvigs folkhögskoleidéer från 1830-talet. Skolan har två långa kurser per år för ungdomar i åldrarna 18–23 år – en vårkurs och en höstkurs – och för seniorer i synnerhet cirka 25 korta kurser på en veckas längd i litteratur, teologi, filosofi, konst, natur, historia och textil. Dessutom är skolan en samlande kulturinstitution för närområdet och erbjuder varje år ett brett utbud av offentliga evenemang – föreläsningar, debatter, konserter, teaterföreställningar. Skolan har sedan starten byggt på fyra grundelement som har sitt ursprung i ett historiskt sammanhang, men som fortfarande är aktuella och omfattar det skolan vill ge sina elever, kursdeltagare och gäster på deras vidare väg:

• Demokratisk bildning

• Historia och kultur. En stark medvetenhet om vad vi som danskar formats av

• Utbildning

• Allmänbildning eller livsupplysning och folkupplysning

 

Viljan att utbilda elever till demokratiska medborgare går tillbaka till upplysningstiden på 1700-talet och den frihetssträvan som 1789 utlöste den franska revolutionen, och som på 1800-talet spred sig till stora delar av Europa. I Danmark mötte den enväldige kungen de demokratiska strömningarna genom att 1834 upprätta rådgivande ståndsförsamlingar i Roskilde och Viborg för kungariket Danmark och i staden Schleswig för hertigdömet Schleswig.

En av grundidéerna med inrättandet av Rødding Højskole var att förmå helt vanliga unga människor till att delta i den begynnande demokratin, då man kände att det inte skulle dröja länge innan vi i Danmark skulle få en riktig demokrati, Det hände när vi med konstitutionen den 5 juni 1849 gick från envälde till demokrati. Sedan dess har ambitionen på Rødding Højskole varit att främja elevernas engagemang i samhället – som deltagare i frivilligt arbete, som initiativtagare till det vi kallar Foreningsdanmark, som medlemmar i politiska partier med mera. I skolans dagliga liv sker det vid olika demokratiskt bildade evenemang:

• Røddingdebatten med eleverna varje onsdag

• Politiska möten inför val i Danmark och EU

• Folket & Makten – en årlig politisk konferens

• Kurser med politiska innehåll

• Det årliga grundlovsmötet den 5. juni

• Det årliga folkmötet på Bornholm, där skolan håller debattevenemang.

 

Viljan att ge eleverna förståelse för dansk historia och kultur var ett direkt resultat av ovanstående demokratiseringsprocess. För när makten i samband med demokratins framväxt skulle övergå från kungen till folket – från furstlig suveränitet till folksuveränitet – var det viktigt att ta reda på vilka ”folket” var. I kungariket Danmark var det inte svårt att definiera vilka dessa personer var. Det var ”danskarna” – en homogen grupp vad gäller språk, kultur, historia, värderingar, normer och traditioner; men i gränsområdet – hertigdömet Schleswig, vars södra Jylland är den norra delen, och där Rødding folkhögskola ligger – var det inte fullt så tydligt vilka dessa personer var.

I gränsområdet hade dansksinnade och tysksinnade slesvigare levt tillsammans utan problem i århundraden som kungens undersåtar, så länge de inte hade något politiskt inflytande på sin egen vardag. Men med det nya folkstyret gick nu danskarna samman och ville att hertigdömet Schleswig skulle inlemmas i kungariket Danmark, precis som det tysksinnade folket naturligtvis ville att hertigdömet Schleswig skulle inlemmas i Tyska förbundet, som Tyskland då hette. Detta var orsaken till de mycket starka nationella spänningar i gränsområdet som ledde till de slesvigska krigen 1848–51 och 1864, då Danmark förlorade hertigdömet Schleswig.

Efter första världskriget återförenades dock Nordslesvig – södra Jylland – med Danmark i en folkomröstning 1920. I fortsättningen på detta var grundtanken med inrättandet av Rødding Højskole att unga dansksinnade slesvigare skulle komma till skolan och göras medvetna om sin danska identitet, språk, kultur och historia. Med andra ord, kungens undersåtar skulle smidas till ett folk som kunde ta hand om sin egen gemensamma framtid.

 

Nödvändigheten av denna uppgift är densamma 2022. Det handlar om att utbilda unga människor att delta i demokrati i vid bemärkelse, att integrera de nya danskar som kommit hit till följd av globaliseringen, och över olikheter skapa en stark sammanhållningskraft i gemenskap. Förståelsen för det danska folket är inte en fast sådan, utan en dynamisk storhet i ständig utveckling. Det är dock klart att man inte bara kan etablera en folkhögskola utifrån viljan att ge eleverna demokratisk bildning samt en ökad historisk och kulturell medvetenhet. Det måste finnas ett mer direkt tillfälle, och det är här utbildning kommer in.

Tanken med utbildning är en naturlig följd av upplysningens tankar om hur man skapar ett modernt samhälle. På 1800-talet var Danmark ett jordbruksland och de unga hade bara en kort skolgång. Vid sidan av lantbruksstudier undervisade Rødding Højskole därför i danska, matematik och andra basämnen. I dag är behovet ett annat, och ämnena är därför olika. Utbildning handlar i grunden om att ge människor den yrkeskompetens som behövs för att överleva i samhället.

Allmänbildning – eller livsupplysning och folkupplysning. Grundtvig säger att för att skapa hela människor kan man inte bara ge eleverna utbildning. De ska också ha bildning, eller det vi i gymnasievärlden kallar livsupplysning och folkupplysning.

Livsupplysning handlar om att belysa människans liv och existentiella grundvillkor, det vill säga att ge individen större insikt om livet som människa. Folkupplysning har att göra med förståelsen av att vara ett folk: Vad binder oss samman? Varför tänker vi som vi gör? Varför har vi de institutioner vi har? Varför gör vi saker som vi gör? För att kunna svara på dessa frågor måste vi titta på historien och kulturen vi formas av. Därmed är vi bättre rustade att diskutera vart vi vill att samhället ska flytta.

Rødding folkhögskola har ett varierat utbud av huvudämnen inom politik, design, textil, musik, självförsörjning, journalistik och litteratur; dessutom 40 mindre sidoämnen. Vi vill att eleverna inte bara ska bli akademiskt skickligare, utan också bli klokare som människor. Det sker i mötet med studenter med andra akademiska och mänskliga intressen, med människor som kan komma från andra delar av landet, rösta annorlunda, är äldre, yngre, rikare, fattigare, kille, tjej. Häri ligger en betydande demokratisk bildning som har att göra med att lära sig tänka på ett annat sätt, se på ämnen från andra vinklar – generellt, vidga sina vyer och därigenom hitta de bästa lösningarna för utformningen av framtidens samhälle.

Kulturbildning är också en hörnsten i skolans dagliga arbete där vi ser det som vår uppgift att förmedla den lokala, europeiska och globala kulturen i ögonhöjd. Vi tar med varje elevlag på utflykter till Mellan- och Södra Jylland och till Sydslesvig. Dessutom åker vi på en gemensam studieresa till ett europeiskt land, och i varje huvudämne ingår en resa till omvärlden till till exempel USA, Brasilien eller Mellanöstern.

 

Rødding Højskole surrar av liv, och önskan är densamma i dag som 1844: Att dra upp eleverna som en klocka, men på ett sådant sätt att de aldrig stannar; ge dem modet att leva livet tillsammans och separat; inspirera och hjälpa dem till ett förtydligande av vilken utbildning de ska ta, det vill säga vad de ska leva på, samt vilka värderingar som ska vara grundpelaren i deras liv, det vill säga vad de vill leva för. Och då är det viktigt att göra eleverna medvetna om att de, mitt i globaliseringens och modernitetens fara för att göra människan rotlös, bottnar i en kultur som kan vara just den befriande kraft som gör att de vågar möta världen med ett öppet sinne.