Regeringen underlättar för havsbaserad vindkraft

I veckan godkände regeringen de så kallade havsplaner som ska möjliggöra en snabbare utveckling av havsbaserad vindkraft i Sverige.

– Vi ska ha mycket el, billig el, snabbt, sade energiminister Khashayar Farmanbar (S) under en pressträff.

Havsbaserad vindkraft har pekats ut som en avgörande del av framtidens fossilfria elsystem. Bland annat spår Internationella energirådet IEA att det kommer vara den enskilt största elkällan i EU år 2040. Sverige har, till skillnad från exempelvis Storbritannien och Danmark ännu inga vindparker till havs, men teknikutveckling, fallande priser och ett stigande elbehov har lett till att intresset ökat explosionsartat de senaste åren även här.

 

Enligt en kartläggning som Dagens Nyheter gjort finns det i dag över 30 planerade parker i Sveriges kustområden som tillsammans skulle ge 280 TWh om de slog in. Det motsvarar dubbla landets elproduktion under ett år. Svenska Kraftnät bedömer att landets första park kan stå klar 2030, men en stor utmaning för branschen är den osäkra tillståndsprocessen. Nu har regeringen tagit ett första steg för att underlätta utvecklingen genom att anta så kallade havsplaner, som ska fungera som vägledning för industrin och berörda myndigheter.

– Det här är ett viktigt steg för att Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen och skapa framtidens gröna jobb. Industrin skriker i dag efter havsbaserad vindkraft. Nu skyndar vi på utbyggnaden genom att peka ut ett antal lämpliga områden långt ute till havs, sade klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) under pressträffen.

 

De tre planerna som Havs- och vattenmyndigheten tagit fram omfattar Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet, och visar vad som är den bästa användningen av havet och hur olika intressen som exempelvis försvar, natur och sjöfart kan samexistera. Även om ett område är utpekat i en havsplan genomgår det samma tillståndsprocess som tidigare. Regeringen aviserade därför även en proposition om förenklade tillståndsprocesser för vindkraft generellt och att en utredning om kommunala incitament ska tillsättas.

Havsplanerna ska möjliggöra en snabbare utbyggnad av upp till 30 TWh elproduktion, men Energimyndigheten får samtidigt i uppdrag att inom kort peka ut fler områden som ska ge ytterligare 90 TWh.

– Vi ska ha mycket el, billig el, snabbt. Så säkrar vi elförsörjningen, möjliggör omställningen och tryggar bra elpriser på lång sikt, säger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) under pressträffen.

Branschorganisationen Svensk Vindenergi välkomnar beslutet, men hade samtidigt velat se en högre ambitionsnivå. Den riktar också kritik mot att planerna inte tagit hänsyn till den snabba teknikutveckling som industrin genomgått de senaste åren. Planerna har utgått från vindkraftverk ner till 40 meters djup, men i dag är det möjligt att bygga dem ned till 60–70 meters djup, enligt Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft på Svensk Vindenergi.

– Dessutom har det blivit en stor marknad för flytande vindkraftverk globalt, och då är inte djupet begränsande på samma sätt, skriver hon i ett pressmeddelande.

Hon hoppas nu att detta finns med i det fortsatta arbetet med havsplanerna. Energimyndighetens uppdrag ska redovisas senast i mars nästa år. Därefter ska Havs- och vattenmyndigheten lämna förslag om en uppdaterad plan senast i december 2024.