Cementkris hotar Sverige i höst

Tre fjärdedelar av svensk cementproduktion kan upphöra till hösten när Cementas tillstånd att bryta kalk i gotländska Slite går ut.

Cementanläggningen i Slite.
(Foto: Jürgen Howaldt / CC BY-SA)

Cementas ansökan om nytt tillstånd stoppades tidigare i juli av Mark- och miljööverdomstolen på grund av brister i underlaget. Nu hoppas bygg- och gruvsektorn att regeringen kliver in och säkrar den svenska cementproduktionen.

När Mark- och miljööverdomstolen den 6 juli meddelade att den avslår Cementas ansökan om att få fortsätta bryta kalk i Slite gick en chockvåg genom industrisverige. Cement utgör själva “klistret” i betong och anläggningen står för tre fjärdedelar av de tre miljoner ton som tillverkas varje år.

Eftersom materialet är en färskvara finns inga stora lager att luta sig mot, så när tillståndet löper ut den 31 oktober finns det risk att byggnadsprojekt och stora infrastruktursatsningar som Västlänken står utan betong. Även gruvföretagen är helt beroende av betong för att fortsätta sin verksamhet.

– Konsekvenserna för hela samhället blir så stora att det vore absurt om det bara blev så här, säger Niklas Johansson, kommunikationsdirektör på LKAB.

Cementa ansökte om ett förnyat tillstånd för fyra år sedan, vilket Mark- och miljödomstolen accepterade. Men domen överklagades av bland annat länsstyrelsen Gotland, Naturvårdsverket och den lokala föreningen Urbergsgruppen. Det fanns en oro att marken, djuren och grundvattnet inte skulle tåla ytterligare inskränkningar i den redan hårt ansatta gotländska miljön.

I ett reportage i Aftonbladet berättar gotlänningen Karin Mårtensson, 70, hur naturen i hennes närmiljö förändrats under åren. Trädens rötter får allt svårare att få tag i vatten medan kalkstenshällarna breder ut sig. De unika och biologiskt känsliga alvarmarkerna hotas av samhällets omättliga aptit på nytt byggnadsmaterial. Till saken hör att det i ansökan ingick att man skulle vidga kalkbrottet betydligt större och 15 meter djupare.

– Ingen vet hur grundvattnet leds fram. Ska vår lokala miljö offras för att resten av världen ska få tillgång till cement? undra hon och många andra gotlänningar.

Det var just frågan om det komplexa grundvattnet som fick Mark- och miljööverdomstolen att avslå bolagets ansökan. Konsekvensanalysen var inte grundlig nog. Enligt företagets hållbarhetschef har man använt sig av ledande experter som arbetat på ärendet i flera år, och hon kritiserar överdomstolen för senfärdighet och otydlig kommunikation.

Men det anser inte Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Enligt honom är det ovanligt och anmärkningsvärt att ett så stort företag som Cementa försätter sig i en sådan här situation. Det finns möjligheter i lagen att tillåta miljöskadliga verksamheter om de anses tillräckligt viktiga ur samhällssynpunkt, förklarar han, men då krävs ett fullständigt underlag. Något som saknades i det här fallet.

De senaste veckorna har stora delar av industrisverige mobiliserat för att låta Cementa fortsätta försörja Sverige med cement. Branschorganisationen Byggföretagen gick ut och varnade att så mycket som 280 000 jobb kan vara hotade om verksamheten på Slite upphör. Enligt gruvjätten LKAB, en av Cementas största kunder, kan ett stopp leda till ett produktionsbortfall på 50 till 80 procent.

KTH-professorn Hans Lööf varnar att siffrorna kan vara överdrivna för att ”skapa ett tryck på industrin”, men att det är mycket som står på spel.

Många som är kritiska till beslutet hävdar också att svensk cementindustri är bland de mest miljövänliga i världen och att det vore dåligt ur miljösynpunkt att förlägga produktionen utomlands, inte minst med tanke på de transporter som det skulle kräva.

Cementa har lanserat en plan för att 2030 bli världens första producent av fossilfritt cement – ett skifte som bygger på koldioxidinfångning och biobränslen och som kommer femdubbla företagets elförbrukning. Cementproduktion är extremt koldioxidintensivt och anläggningen i Slite står ensamt för tre till fem procent av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser.

Bolaget har nu överklagat beslutet och bett om förtur i handläggningen. Samtidigt ökar pressen på regeringen från branschen och oppositionen. De gångna veckorna har näringsminister Ibrahim Baylan (S) träffat företrädare för industrin och satt i gång ett arbete i departementen.

– Att fabriken i Slite producerar mycket av den cement som används i landet är tydligt. Vi försöker nu i Regeringskansliet få fram fakta på bordet och gör också en oberoende analys av detta. Parallellt med det här måste vi titta på vad som är möjligt att göra, säger han. Frågan lär avgöras någon gång under sensommaren eller tidig höst.