Dammar behöver klimatanpassas
Efter de stora översvämningarna i Europa har blicken riktats mot svenska vattendammar. Det finns omkring 500 dammar som skulle kunna orsaka stor förödelse om de kollapsade. En ny rapport från Svenska Kraftnät visar att tillsynen behöver förbättras.
Det har varit en sommar i klimatkrisens tecken. Värmerekord har avlöst varandra och i stora delar av världen har det varit skogsbränder och värmeböljor, inte minst på Nordamerikas västkust där hundratals människor mist livet till följd av det extrema vädret. I Europa har man i stället drabbats av den andra sidan av klimatmyntet i form av kraftiga skyfall och översvämning.
Efter nederbördsmängder på upp till 150 millimeter på kort tid, var ödeläggelse i stora delar av Europa ett faktum. Störtfloder slog ut infrastruktur och bostäder och har krävt omkring 200 människoliv, främst i Tyskland. Nu, två veckor senare, kommer nya rapporter om stora regnmängder i Belgien och över London.
– Jag har bott här hela mitt liv och jag har aldrig sett något liknande, säger Robert Closset, vice borgmästare i den belgiska staden Denant till nyhetsbyrån AP.
Att extrema skyfall av den här typen blir vanligare är något som klimatforskare påpekat under mycket lång tid.
– I en varmare värld ökar också risken för kraftiga regn. En varmare atmosfär kan hålla mer vatten så det finns mer att ge då skurarna slår till, förklarar SVT:s
meteorolog Marcus Sjöstedt i en artikel. (15/7-21).
Översvämningarna i Europa har fått många att ifrågasätta hur väl rustat Sverige är mot extrema regnmängder. En viktig del i detta är de många vattendammar som finns i landet och som skulle kunna orsaka stor förödelse vid kollaps, till exempel vid allt för stora vattenflöden. I Tyskland var en damm nära att brista till följd av skyfallen, men myndigheterna lyckades rädda den genom hårt arbete.
Nu har arbetet med att klimatanpassa anläggningarna tagit vid. Det handlar bland annat om förstärkningsarbeten för att kunna få ut mer vatten vid kraftigt ökade flöden och för att minska erosion. Säkerheten har skärpts vid svenska dammar. Men en ny rapport från Svenska Kraftnät slår fast att tillsynen behöver förbättras ytterligare, bland annat genom ökad kompetens hos länsstyrelserna.
– Vi ser att tillsynen från länsstyrelsen har ökat. Man har varit och gjort platsbesök på våra anläggningar, även om de inte är så många så är det i alla fall en början, vi välkomnar mer resurser så de kan öka sin tillsyn och höja dammsäkerheten totalt i Sverige, säger Toni Kekkinen, vd för Fortum Sverige, som ansvarar för flera kraftverksammar i landet.
Men risken för klimatkatastrofer sträcker sig bortom vattendammar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, pekade nyligen ut tio områden med “komplexa klimatrelaterade hot” i Sverige. Det rör sig om risk för översvämningar, ras, skred och erosion, och myndigheten uppmanar kommunerna att lägga mer energi på det förebyggande beredskapsarbetet. Men det är tidskrävande och dyrt, och många städer är feldimensionerade, berättar Berit Arheimer, chef för den hydrologiska forskningen på SMHI, för SVT. (17/7-21)
– Många städer är nog dimensionerade lite för dåligt. Vi hade länge en referensperiod från 1961 till 1990, men det var en ganska torr period i Sverige. Kommunerna måste se till att dagvattenbrunnar fungerar och att vattnet leds bort från städerna på ett bra sätt så att inte gatorna blir till kanaler där vattnet forsar fram.
Sveriges tio största riskområden för ras, skred, erosion och översvämning, där konsekvenserna skulle bli mycket stora för människor, ekosystem, infrastruktur och kulturarv är: Västkusten–Göta älvdalen; Mälardalen–Stockholm; Skåne–Hallandskusten; Mellersta Norrlandskusten; Norra Vänerområdet; Blekinge–Kalmarkusten; Södra Vätternområdet; Östgöta–Sörmland; Mellersta Dalälven; samt Jämtlandsfjällen.
Källa: Statens geotekniska institut (SGI) och MSB