HuvudnyheterLedareMänskliga rättigheterPolitikUtrikes

Putin borde tas till Haag

Även i fredstid finns det politiska ledare som beter sig kriminellt. Det kan bland annat handla om att sko sig ekonomiskt eller valfuska. Men det tydligaste – och mest upprörande – är brott mot FN-deklarationen om mänskliga rättigheter.

Åke Askensten.

En person som uppmärksammats – och uppmärkammas – i dessa sammanhang är Rysslands president Vladimir Putin. Han misstänks för att ligga bakom både mordförsök och mord – även om han är för smart för att komma i närheten av något mordvapen. Däremot låter han det ske och hänsynslösheten verkar obegränsad.

USA:s president Joe Biden har tagit bladet från munnen och i en tv-intervju kallat Putin för mördare, något som måste kännas besvärande också för den kallhamrade förre KGB-aren.

Bidens uttalande har också trasslat till relationerna mellan de båda stormakterna vilket inte är bra för världen. Nu handlar det om skarpa ordväxlingar och utvisningar av diplomater, men det kan bli värre. Förr eller senare måste de träffas i förhandlingar. Det blir förstås en egendomlig situation när de skakar hand framför kamerorna. Men häromdagen talade de faktiskt med varandra i telefon. Alltid något.

Nu är det Ukraina som står i centrum för motsättningarna mellan Ryssland å ena sidan och USA/Nato på den andra. Putin rapporteras ha låtit cirka 40 000 soldater placeras vid gränsen till Ukraina, där hans väpnade separatister ligger i krig – på ukrainsk mark.

Egentligen borde det inte vara någon poäng för Ryssland att ha trupper vid gränsen till Ukraina. Putin & Co har redan gjort intrång i grannlandet genom ockupationen av Krimhalvön. Nu talas det om att motivet för den nya aggressionen kan vara att Ryssland vill säkra vattentillgången till Krim via en av Ukrainas floder. Men det borde avhandlas genom lugna samtal, inte genom vapenskrammel.

Det kan också vara så att Putin vill testa var Biden och hans regering står när det gäller. Men det är ett mycket farligt agerande. För vad händer om USA/Nato landsätter trupper i Ukraina?

Men det handlar om mer än Ukraina. Behandlingen av den ryske oppositionspolitikern Aleksej Novalnyj är ett hett politiskt ämne – och en fråga om mänskliga rättigheter.

I samband med ett besök i Sibirien förgiftades Navalnyj av ryska agenter. Han överlevde och kunde åka till Berlin för läkarvård. När han återvände till Ryssland greps han omedelbart och dömdes till 3,5 års fängelse.

Sedan gick det som många befarat. Han blev illa behandlad i fängelset och drabbades av flera sjukdomar. Det handlade om bristande vård och i praktiken om en lång sjuktortyr. Hälsotillståndet försämrades ytterligare genom att Navalnyj hungerstrejkade i protest.

Hans egen läkare, som inte fått besöka honom i fängelset, säger att blodproven visar att hans liv är i fara och att risken är stor för hjärtsvikt och/eller njursvikt. Omvärlden har reagerat kraftigt och både USA och EU har vädjat om att han åtminstone ska få adekvat läkarvård. Efter ytterligare vädjanden från bland annat fem Nobelpristagare har Navalnyj nu flyttas till fängelsets sjukvårdsavdelning.

Här har Putin haft chansen att något förbättra sitt skamfilade rykte genom att hörsamma kritiken och dessutom benåda Navalnyj. Men personer som tror sig förstå Putins psyke menar att han inte är den typen som benådar sina motståndare. Det vore att visa svaghet. Men att låta folk tyna bort i fängelse är å andra sidan en verkligt stor svaghet. Det visar på bristande respekt både för människoliv och mänskliga rättigheter.

Till saken hör att den ryska åklagarmyndigheten vill att Navalnys parti ska klassas som extremistorganisation. Om det blir så kan det bli ett skott i hjärtat på resterna av den ryska demokratin.

Putin borde rimligen tas till Haag och ställas inför den internationella domstolen. Men vem tar honom dit? Ingen. Hans maktposition är alltför stark. Och så länge han har duman, rättsväsendet, militären, säkerhetstjänsten och valapparaten under kontroll händer ingenting i den vägen. Putin har lyckats ändra grundlagen så att han har möjlighet att sitta kvar som president till 2036, då han blir 83 år.

Boris Jeltsin, mannen som starkt bidrog till Sovjetstatens upplösning och senare lanserade Putin som sin efterträdare, skulle ha roterat i sin grav om han kunnat se vad som hänt.

Jonatan Lundbäck

Social Media Auto Publish Powered By : XYZScripts.com