Till minne av en norrländsk fura

Torgny Östling har avlidit, 71 år, den 3 mars 2021 mitt under skogsarbete på sin gård i Marsätt, Bräcke kommun i Jämtland.

Torgny Östling Foto:Privat

Torgny blev känd som debattör i frågor om småskaligt lantbruk, matsuveränitet, agroekologi, nationell självförsörjningsgrad, naturresursfrågor, land-grabbing, strandskydd, hållbart skogsbruk, makten över skogen, norrlandsfrågor, modernt baggböleri, nej till EU och internationell solidaritet.

Sedan mer än 40 år tillbaka var Torgny Östlings sysselsättning jord- och skogsbruk. Det började med att han och hans fru Marta förvärvade gården i Marsätt, skaffade fjällkor, födde upp kalvar och köpte skog på rot. Sedan har gården utvecklats och det senaste tillskottet var en hög förrådsbyggnad som innehöll även ett modernt kontor, från vilket han skötte all korrespondens utöver hela världen.

Torgny Östlings politiska engagemang inleddes mot slutet av 1980-talet, när han personligen började erfara effekterna av den systemförändring inom jordbruket som Sverige då gick in i, en utveckling som fick honom att ta striden och allt starkare reagera emot i sina analyser. Förändringen skulle senare bekräftas av Sveriges EU-medlemskap och den påföljande globaliseringen. Inledningen var den nyliberala jordbrukspolitiska reformen 1967, vilken skulle leda till den enorma förlust av bönder som Sverige sedan dess genomlidit.

1992 anslöt sig Sverige till kapitalliberaliseringsdirektivet, vilket innebar att Sverige öppnade upp för investerare från hela världen att fritt köpa upp skogs- och jordbruksmark, investera i gruvor och köpa fast egendom. Det var en förbindelse som Torgny Östling såg som förräderiet mot självägande svenska lokala bönder och lokala naturresursbrukare.

Torgny Östling var ordförande i NOrdBruk, som han var med och bildade. Den blev sedan den enda svenska medlemsorganisationen i den europeiska samordningsorganisationen ECVC, som hade säte i Bryssel. NOrdBruk ingår också i den globala småbrukarrörelsen La Via Campesina, som samlar 250 miljoner bönder, lantbrukare och lantarbetare, jordlösa, kvinnor på landsbygden och urfolk. Den arbetar mot FN-systemet, tidigare specifikt WTO, och tar den globala kampen i mat- och klimatfrågor, vilket förde Torgny ut till Sydamerika, Afrika och Asien och gav honom perspektiven.

Sedan ett 15-tal år har Torgny Östling varit ECVC:s representant i EU:s rådgivande kommitté för EU-kommissionen i skogliga frågor. Den sista insats han gjorde där var att han som ende representant i debatten tog ställning mot Green Deal, en visserligen mer ekologisk linje men samtidigt mer nyliberalt expansionistisk som överför större makt till EU. Det valet gjorde han helt i enlighet med sin i grunden ideologiska kritik mot EU:s maktanspråk, där framför allt småbrukare drabbas.

I höstas släppte Torgny sin bok Back to Basics! – A Step Forward. Snart kommer boken också ut på svenska, där han förklarar hela systemtänkandet. Precis när allt var klart och beslutet om tryckning skulle tas, rycktes han hastigt bort mitt under sitt arbete i skogen.

Gustaf Jillker

En mer rakryggad och tydligt principfast man än Torgny Östling var svår att hitta. Det var inspirerande att jobba med en person som av erfarenheter och lärdomar var principfast. Inte som så många andra för principernas skull. Men det är också svårt att leva upp till det ideal Torgny satte upp.

Jag hade jobbat med Torgny i NOrdBruk sedan 2012. Det var inte många som har lyckats hamna rätt i frågorna i tillräcklig utsträckning för att Torgny skulle vara helt nöjd. Men han hade nästan alltid rätt i sin kritik. Han brukade säga att ”det här är inte så värst svåra frågor men det är en väldig massa saker man behöver förstå”. Genom ett liv av kamp för rätten att få vara bonde, att få bidra till folkförsörjningen av livsmedel på ett hållbart och lokalt förankrat vis, hade han en oöverträffad insikt i alla dessa saker som man behöver förstå. Jag började efter nio år med Torgny att förstå vad jag inte förstod.

Han var trots allt detta en väldigt varm person, inte en gnutta av arrogans eller egoism. Det fanns inte med i hans världsbild att välja den lätta vägen för personlig vinning. Men han var förbannad på alla de som utnyttjade hans arbete, låtsades företräda den typ av jordbrukare som Torgny var. En helt vanlig bonde från 1980-talet men numera en näst intill utrotad yrkeskår. Den typ av bonde som kunde producera och förvalta skogslandskapets oerhörda potential. Den typ av bonde som stod för hälften av vårt livsmedel innan den pågående katastrofen inleddes.

Han brukade kallade det så. Den process som inleddes av Bo Dockered, med ”spårbytet”, anpassningen till EU och EMU. En katastrof som pågått i 30 år. Bit för bit så ingen annan än bönderna och byarna som försvunnit tycks ha lagt märke till den. ”Om det ändå hade hänt under bara nått år, då hade folk märkt av den och utlyst katastroftillstånd”, sa han när folk tycktes omedvetna om sin egen verklighet.

Men när andra gav vika stod Torgny kvar, han gav sig aldrig. I mer än 30 år stred han i motvind mot den här utvecklingen, tillsammans med sydafrikanska kustfiskare och andra småskaliga bönder från det globala syd i La Via Campesina. Alla de som likt Torgny sett kolonialismens fula ansikte på nära håll förstod precis vad han pratade om. Där hade han 200 miljoner kollegor i ryggen. I Sverige hade han som bäst ett dussin bönder bakom sig. Några som varit med sedan starten i NOrdBruk med motorsågar på Riksdagstorget och några som delade hans erfarenheter runt omkring i hans älskade Jämtland.

För mig kommer han för alltid att vara en förebild. Förmågan att se alla stora drag och kunna omsätta det i verklighet på gården och i arbetet för att styra om utvecklingen. Att kunna vara principfast men ödmjuk. Att hålla ryggen rak och stark som en senvuxen norrländsk fura. 

Det är ett ideal jag kommer sträva efter resten av mitt liv här hemma på mitt torp i kolonialismens skogsbygder. Tack för allt Torgny.

Joel Holmdahl

småskalig bonde, styrelseledamot i NOrdBruk