Vad finns under ytan i Vänern?

I dag får 800 000 personer sitt dricksvatten från Vänern och Göta Älv. Men hur mår Vänern? Hans Mannefred ställde några frågor till SGU (Sveriges geologiska undersökning) om Vänerns miljösituation.

Statsgeologen Olof Larsson svarade på frågorna. När vi kom in på Försvarsmakten, som är en av miljöbovarna runt Vänern, så uteblev svaren. Om detta vet tydligen SGU ingenting.

Detta är den första i en serie om Vänerns framtid, vilket även handlar om barnens framtid. Vi kommer också att ta pulsen på Försvarsmakten och Bofors och även andra som får räknas som miljöbovarna runt Vänern.

Olof Larsson är statsgeolog på Statens Geologiska Undersökning, SGU.
(Foto: Ulf Larsson/SR)

Varför gör ni nu en utvärdering av hur mycket gifter det finns i bottensedimentet i Vänern?
– Utsläppen av miljögifter till Vänern har minskat de senaste årtiondena, vilket har förbättrat vattenmiljön väsentligt. Men Vänern lider fortfarande av tidigare utsläpp som ligger kvar i mark och sjöbotten och som kan sprida sig till näringsvävarna. Halterna av bland annat dioxin och PCB i flera fiskarter är fortfarande förhöjda och för dem gäller kostrekommendationer. Trots det så är kunskapen om miljögifters förekomst och utbredning på Vänerns botten relativt okänd, vilket hindrar såväl en effektiv miljöförvaltning som riskklassning, riskbedömning och åtgärdsplanering för att minska förorening­spridningen.

Vad är målsättningen med undersökningen?
– Undersöka utbredningen av förorenade sediment i kustnära områden för av­gränsning av förorenade sedimentområden i Vänern.
• kvantifiera halterna av föroreningar i ytliga sediment samt även djupare ned i sedimentet för att identifiera potentiella punktkällor, fastställa tidstrender och, där det är möjligt, ge en uppskattning av volymen förorenade sediment.
• genomföra en klassificering av de förorenade sedimentområdena och klargöra behov av framtida åtgärder i form av åtgärdsförslag.
• identifiera föroreningar och kvantifiera halterna i utsjösediment, både i ytliga sediment och djupare ned i sedimentet. Det är då möjligt att fastställa nutida halter i områden inte påverkade av punktkällor samt historiska bakgrundshalter för Vänern.

Hur mycket ammunition finns dumpat i Vänern?
– Det har vi ingen aning om, det var inte den typen av föroreningar vi letade efter, den frågan får du ställa till Försvarsmakten. Det finns en person på Försvarsmakten i Enköping som är mer insatt i den frågan.

När har dumpningar skett och vem har gjort dem?
– Förutom Försvarsmakten som har dumpat överbliven ammunition så kan det finnas dumpningar gjorda av ammunitionsfabriker, men det är bäst att du ställer den frågan till Försvarsmakten.

Vilka gifter finns i Vänern?
– Det varierar beroende vilka verksamhetsutövare som finns utefter Vänerns kust. Vid Otterbäcken, Köpmannebro, Åmål med mera har man sysslat med impregnering av stolpar, syllar och byggnadsvirke. Vid Grums, Säffle, Skoghall och Mariestad finns det fortfarande eller har funnits pappersbruk. Vissa föroreningar har kommit med Vänerns större tillflöden, såsom Klarälven, Norsälven, Byälven, Upperudsälven, Tidan med mera. Vilka föroreningar dessa vattendrag fört med sig beror vilka verksamheter som ligger uppströms i avrinningsområdet. Det finns även vissa föroreningar som är luftburna, dessa är lite mer jämnt spridda och inte så koncentrerade just vid verksamhetsutövarna.

Vilka andra är miljöbovarna runt Vänern (förutom de med koppling till försvaret)?
– De flesta av de föroreningar man hittar i sedimenten är gamla synder. Miljölagstiftningen kom först kring 1970. Innan dess var det tillåtet för industrier att släppa ut sitt avloppsvatten orenat. Efter det har länsstyrelserna och verksamhetsutövarna gjort ett stort jobb med att efterhand minska det som släpps ut, så i dag är utsläppen mycket mindre än vid slutet av 1960-talet. Så det som ligger överst på bottenytan är mycket renare än det som ligger längre ner i sedimenten.

Vänern är en del av vattenvägen Göta älv – Vänern – Göta kanal och är närmast förbunden med Nordsjön/Skagerack vid Göteborg genom Göta älv på den sydvästra sidan och med Vättern vid Karlsborg via Göta kanal.
(Pressbild Vänermuseet)

Hur går kartläggningen till?
– Vi börjar med att samla in all tidigare data vi kan hitta över de områden vi vill undersöka närmare. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan SGU och länsstyrelserna i Värmlands län och Västra Götalands län. Sedan börjar vi själva fältarbetet med att hydroakustiskt mäta upp bottnarna i de områdena vi vill undersöka. Det innebär att vi tar fram en 3D-karta över botten, en karta som visar vilken typ av sediment, hårda eller mjuka, som ligger på botten. Vi tar också fram sektioner genom botten som visar hur botten är uppbyggd, från ytan och några meter ner i sedimenten. Med hjälp av dessa underlagsdata placerar vi ut provpunkter där vi vill ta prover. På alla provplatser vi sätter ut tar vi prov från ytan, 0–5 centimeter, samt ibland även djupare ned om det verkar vara intressant. Proven skickas sedan på analys, dels för att analysera innehållet av olika metaller såsom kvicksilver, bly, zink, krom med mera, och dels för att bestämma innehållet av organiska miljöföroreningar såsom PCB, PAH, Dioxin, PFAS, DDT med mera.

Vem är uppdragsgivaren?
– Det är ett samarbetsprojekt mellan de båda länsstyrelser som delar på Vänern, Värmland och Västra Götaland samt SGU. Vi sökte pengar från Naturvårdsverket. Huvudsökanden var länsstyrelsen i Västra Götaland.

När är ni klara med undersökningen?
– Vi planerar att komma ut med en rapport den 30 april i år.


Finns det teknik för att ta upp ammunitionen?
– Vet inte, fråga Försvarsmakten.

Finns det teknik för att sanera och rena Vänern i övrigt när det gäller miljögifter?
– Ja, det gör det. Det pågår ett stort projekt i Oskarshamns hamn för tillfället, där man håller på och sanerar botten i hamnbassängen. Om du googlar på det projektet får du säkert mycket information.

Vad kostar projektinsatsen?
– Den kostar totalt sju miljoner kronor.

Vem finansierar det?
– Det sker genom en samfinansiering mellan Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska undersökning, där Naturvårdsverket bidrog med 4,5 miljoner kronor och SGU med resten.

Har ni erfarenheter av liknande projekt?
– Nedanstående rapporter kan laddas ner från vår hemsida (GeoLagret (sgu.se)):
• Kartläggning av fiberhaltiga sediment längs Västernorrlands kust.
• Kartläggning och riskklassning av fiberbankar i Norrland.

Vem och när fattas beslut om och i så fall hur ni kan gå vidare med projektet?
– Efter att vi lämnat rapporten till länsstyrelsen i Västra Götalands län är SGU:s del i projektet avklarad. På vilket sätt innehållet i rapporten kommer att användas av de båda länsstyrelserna får du fråga dem om.