Dödliga luftföroreningar i klimatkrisens spår

När det talas om riskerna med att bränna kol och olja är det i första hand klimatpåverkan som det skrivs och talas om. Det som mera sällan tas upp är konsekvenserna av de luftföroreningar som biltrafiken och fossileldade el- och värmekraftverk orsakar. I en nyligen publicerad forskningsrapport i Environmental Research visas att fossila bränslen som kol och olja orsakade 8,7 miljoner dödsfall 2018. Det innebär att vart femte dödsfall globalt det året orsakades av denna typ av luftföroreningar.

Länder som mest utnyttjar fossila bränslen för att driva och värma fabriker, bostäder och fordon drabbas förstås värst. I Europa och USA är drygt vart tionde dödsfall orsakat av luftföroreningar, medan det i östra Asien är nära en tredjedel av dödsfallen som har dessa orsaker. Dödstalen i Australien, Sydamerika och Afrika är betydligt lägre.

De uppskattade dödstalen som forskarstudien visar är betydligt högre än tidigare uppskattningar. Det anges bero på att en mer detaljerad analys har gjorts hur luftburna partiklar som sot påverkar lungorna och därmed orsakar olika slags sjukdomar. Luften vi andas påverkar vår hälsa och speciellt för barn, äldre och personer med luftvägsbesvär är det särskilt allvarligt. Föroreningarna leder bland annat till hjärtsjukdom, andningssvårigheter och defekter i luftvägarna, samt ökad risk för nedsatt syn och blindhet. Vanligtvis är det människor som bor och vistas i stadsmiljöer som påverkas mest.

En uppfattning om storleken på dödstalen fås då de överstiger det totala antalet globalt som dör på grund av tobaksrökning och malaria. Utan utsläpp från förbränning av fossila bränslen skulle den förväntade livslängden för världens befolkning öka med mer än ett år. Det är också mycket stora summor som krävs för vården av dem som drabbas av dessa sjukdomar. Utan förbränning av fossila bränslen uppskattas de globala sjukvårdskostnaderna minska med omkring 2,9 biljoner dollar.

Utvecklingen är positiv i ett land som Kina, även om det är fortsatt ett av länderna med mycket höga dödstal. I USA och Europa är det en mera blandad bild, medan Indien och Bangladesh är länder där utvecklingen går åt fel håll. Under förra årets nedstängningar på grund av coronapandemin blev det visuellt synligt hur stora luftföroreningarna är. I städer i Asien kunde människor åter se solen klart och inte genom ett grått dis.

Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar. Enligt en studie från 2018 genomförd av IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet på uppdrag av Naturvårdsverket dör, trots de låga halterna, omkring 7 600 personer i förtid varje år. De sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället motsvarande 56 miljarder kronor varje år.

Täta stadsmiljöer med trafik är särskilt utsatta. Höga halter av kvävedioxid orsakas till stor del av den lokala trafikens utsläpp, där speciellt dieselfordon utgör ett problem. En viktig källa till lokalt genererade partiklar är även vägslitage till följd av användning av dubbdäck. Trafiken behöver därför minska radikalt i städer. Miljözoner är en åtgärd för att åstadkomma detta, men så snart som möjligt bör endast elektrifierad nyttotrafik få köra i stadskärnor.

Små partiklar i storleken 2,5 mikrometer, PM2,5, från förbränning av fossila bränslen, vägslitage och industriutsläpp sprids och bidrar också till de sjukdomsalstrande föroreningarna. Dessa partiklar kommer främst från källor nere i Europa.

Sambanden mellan klimatkrisen och luftföroreningar, som orsakar så många dödsfall och sjukdomar, är tydliga. Åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser minskar också luftföroreningarna och därmed även risken för att dö av dessa. Insatser krävs på samhällets alla nivåer, internationellt för att globalt minska utsläppen och därmed spridningen av luftföroreningar, men mycket kan även göras nationellt och lokalt. Genom att aktivera sina insatser kan staten, regionerna och kommunerna minska utsläppen, inte minst vad gäller trafiken i städerna. Effektfulla åtgärder finns som inte behöver utredas vidare. Det gäller bara att genomföra dem.