Detta måste vi ta tag i 2021
Låt 2021 bli räddningens år för klimatet.
Inför de senaste årens klimatmöten i FN:s regi har det pekats på hur viktiga dessa möten är för vår omställning till en hållbar värld. Tyvärr har inte dessa uttalanden följts av kraftfulla åtgärder. Utsläppen av växthusgaser har fortsatt att öka. I år har dock coronapandemins konsekvenser lett till att utsläppskurvan brutits nedåt.
Det stora FN-möte, COP 26, som skulle ha hållits 2020, men som nu har fått förläggas till november 2021, blir därför en viktig avstämning om ländernas åtaganden kommer att räcka för en fortsatt minskning av utsläppen. Eftersom det är fem år sedan Parisöverenskommelsen träffades ska alla länder lämna in så kallade ”nationellt beslutade åtaganden”, vilka kommer att visa om världen är på rätt kurs för den omställning vi står inför. Positivt är att USA åter kommer med i Parisöverenskommelsen. Flera länder har också satt målår för nettonollutsläpp, däribland Kina.
Det är nu hög tid att världens länder går från avtalsord till handling.
I krisläget är en vildvuxen och tufsig gräsmatta alltid något.
Tropiska skogar skövlas och bränns och tvingas ge vika för odlingsmark. Djur och växter trängs undan. Situationen i Sverige är också skrämmande. Här avverkar vi naturliga och rika skogar och ersätter dem ogenerat med ”granplantage”. Mångfald ersätts av enfald. Den höga efterfrågan på icke-fossila bränslen leder också till att uttaget av skogsråvara som ska gå till biobränsle ökar. Har vi råd med det? Fler och fler ekosystem drabbas och läget är allvarligt runt om i hela världen.
Men det är ändå glädjande att så många nu förstår vad biologisk mångfald betyder i generella termer. Var och en av oss kan också bidra med något som leder i positiv riktning. Vi kan agera som konsumenter och köpa bra produkter, och vi kan påverka våra politiker. Om vi har turen att ha tillgång till en trädgård kan vi odla äng, ordna bihotell och låta det vara lite allmänt stökigt. Det är en återgång till det naturliga som främjar mångfalden. Ingen har väl under året missat hur man snickrar sitt eget insektshotell och att gräsklipparen gör störst nytta inne i trädgårdsskjulet. Och visst är det coolt att ha en vildvuxen och tufsig gräsmatta?
Vi hoppas att medvetenheten om mångfalden ökar, och att vi kan se fram emot fler åtgärder för att värna den. För det behövs.
Social hållbarhet och solidaritet nödvändig.
Det sociala klimatet i samhället är viktigt. Nu mer än tidigare. Cononapandemin sätter samhället på stora prov och många utmaningar väntar 2021 och kommande år med risken för nya pandemivågor. Vi behöver en förstärkt sjukvård, men också en politik som håller ihop samhället, minimerar sociala klyftor och värnar miljön.
Vi lever i ett allt mer individualistiskt samhälle. Coronakrisen visar att samhället är sårbart. När företagen hotas av konkurs, många blir arbetslösa, sjukhusen utsätts för hårt tryck – då ansvarar man tillsammans med samhället för livet. Då prövas solidariteten.
Men likt Fågel Fenix, som med ny livskraft gång på gång återuppstod, kan vi under 2021 och framåt utveckla förståelse för hur individen och samhällets helhet påverkar varandra. Vi måste också hantera globaliseringen och stärka våra värderingar och vår miljö. Mycket står på spel.
Valet mellan hållbar och kraschad ekonomi.
2021 måste bli det år då inte bara Sverige utan hela världen på allvar börjar genomföra en kraftfull omställning till grön ekonomi. Vi riskerar, som FN nyligen rapporterat om, en temperaturökning på drygt 3 grader. Då handlar det inte bara om ekonomi utan om massdöd och förlorad livsmiljö. Ett katastrofläge.
Det är viktigt att vi får i gång den cirkulära ekonomin på allvar, och den utvecklingen måste stöttas av regeringar runt om i världen. I Sverige har vi gjort en del, men vi kan göra mycket mer. Men motståndet är starkt, inte minst från tilllverkningsindustrin som vill att tillväxten ska fortsätta i gamla, skadliga spår. Låt 2021 bli ett år som ger starka signaler för framtiden.
Vi måste inse att klimatet och ekonomin hänger ihop. Klarar vi inte att hålla nere temperaturhöjningarna under 2 grader får vi stora problem och vid 3 grader kraschar ekonomin – och vi med den.
Kommentarer är stängda.