Vi måste alla motverka massutrotningen

När det vi kallar civilisation breder ut sig genom byggande och avverkning så går det ut över djur och växter – och människor. Den globala befolkningsökningen gör att  det är en utveckling som inte går att stoppa. Däremot måste vi inse problemet och försöka hantera det på ett optimalt sätt.

Ett grundläggande problem är politikens oförmåga att styra. I en del länder finns det ledare som väljer att blunda eller till och med uppmuntrar till rovdrift. Ett typexempel på detta är Brasiliens president Bolsonaro och  den snabba avverkningen av regnskogen i Amazonas. Regnskogens funktion är grundläggande för att vi ska klara det globala klimatet. 

Men det är inte bara i Brasilien som det avverkas regnskog i en förödande takt. Det är något av ett mardrömsscenario. I dag räknar forskare med att närmare 20 procent av regnskogen redan är förlorad. Det betyder att vi är farligt nära en brytpunkt. Vid 25 procents avskogning kan nämligen något börja hända, befarar forskarna. Då riskerar Amazonas att påbörja omvandlingen till savannliknande område. Om avskogningen fortsätter i samma takt som i dag så kan Amazonas nå  brytpunkten redan år 2030.

I många fall har avverkningen inte bara med behovet av timmer att göra. Det handlar också om att frigöra mark för odling och bete. En grund är efterfrågan på bland annat palmolja och kött. Där  måste omvärlden agera och upphöra med importen av dessa och liknande produkter.

Importen leder också till transporter som är skadliga för miljön och klimatet. Sverige har nu tagit ett steg för att genom förbud  begränsa palmoljan. Det är bra, men inte helt enkelt eftersom palmoljan finns som en mer eller mindre dold komponent i olika produkter.

Det går fort nu med massutrotningen av djur och växter och det sker i princip i hela världen. Världsnaturfonden (WWF)  betecknar läget som akut. På mindre än 50 år har antalet vilda ryggradsdjur  minskat med nära 70 procent och 1 (en) miljon arter är hotade. Den biologiska mångfalden minskar snabbt och det rubbar ekosystemen och det är något som i förlängningen också drabbar oss människor – även i form av pandemier. Vi måste ta oss i akt och agera.

Sverige har problem med att nå sina mål. Enligt Naturvårdsverket missar Sverige 15  av 16 miljömål. Till de missade hör Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Skogarna är en så kallad kolsänka med en viktig roll i klimatarbetet, och här har vi ett problem genom att vi ska använda allt mer biobränsle – även om det bara ska vara under begränsad tid. En uppenbar åtgärd borde vara att minska biltrafiken – men det är en mycket känslig politisk fråga, liksom flyglandet.

Vad kan då var och en av oss göra? Jo, vi måste sluta att vara åskådare och i stället efter bästa förmåga påverka den politiska utvecklingen. En enkel åtgärd är att ekonomiskt stötta de organisationer som föredömligt arbetar med dessa frågor.

Men det är bråttom. Om den negativa utvecklingen fortsätter med ett allt varmare klimat och borttagna grönytor blir delar av världen obeboeliga och strömmen av klimatflyktingar kommer att skapa stora problem.  

    Det gäller att inse att fler och fler kommer att bli offer för det FN kallar ”dödens hetta”. Till detta kommer alla översvämningar på grund av stigande havsnivåer. Utmaningarna är enorma samtidigt som problemlösningar är otillräckliga.

Vi är alla konsumenter och konsumentmakten är avgörande. Var en av oss kan ta sitt ansvar och handla närproducerat, ekologiskt och miljömärkt. Det är det minsta, enklaste och mest självklara vi kan göra. Vi vill ju inte bli medskyldiga till rovdriften och misshushållningen med våra gemensamma resurser.