En köpfri dag – motpolen till Black Friday

En köpfri dag (Buy Nothing Day) är en internationell kampanjdag mot överkonsumtion. Numera äger En köpfri dag alltid rum samtidigt som Black Friday, det vill säga fredagen som infaller 23–29 november (dagen efter Thanksgiving i USA). I år blir det alltså i dag, fredag 27 november. Göran Hådén, talesperson för En köpfri dag, presenterar här kampanjen.


Utan överkonsumtion, ingen miljökris. Vi måste snarast minska konsumtion och produktion till en globalt hållbar nivå, säger Göran Hådén. 

Varför firas En köpfri dag? 

– Fyra vanliga skäl: 

1. Miljö

Utan överkonsumtion ingen miljökris. Våra ekologiska fotavtryck är större än clownskor. Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas cirka fyra jordklot för att få jordens resurser att räcka till. Så även om alla världens varor vore miljömärkta skulle det inte räcka, för jordens yta och resurser är begränsade. Därför måste vi snarast minska konsumtion och produktion till en globalt hållbar nivå. 

2. Hur vi mår

Forskning visar att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. Sverige är ett av världens reklamtätaste länder och reklamen får oss att känna nöjdskam, det vill säga missnöje över det vi har. Reklamfinansierat är inte gratis – det är ett sämre sätt att betala som flyttar fokus från viktigare värden i livet än konsumtion och som skambelägger nöjda människor som inte jagar de prylar som just nu har högst status. 

3. Ting tar tid

Det tar tid att tjäna ihop till saker, det tar tid att välja ut saker och det tar tid att sköta om saker. Vi blir som oavlönade vaktmästare åt våra egna prylberg. Så ju mer du vill äga allt desto mer äger allting dig. Genom att hyra, byta, låna, skänka och samäga så kan ändå vår tillgänglighet till saker vara stor. 

4. Skuldbergets baksmälla

Mer och nytt är inte samma sak som bättre. Många skuldsätter sig för att ha råd med köphysterin, särskilt vid stora reor som Black Friday. Fattigare barn i Sverige hamnar utanför när status till stor del avgörs av kläder och prylar. Om vi köpte mindre skulle vi också lättare ha råd att betala skäligt pris för det vi köper och slippa utnyttja barnarbetare. Med bättre fördelning och förnöjsamhet finns mer än tillräckligt för allas behov.

När började En köpfri dag?

– Buy Nothing Day startades i Kanada 1992 (av en artist som heter Ted Dave), och den svenska hemsidan kom 2000. 

Vilka står bakom En köpfri dag? 

– Det är en kampanjdag som vem som helst kan fira, men ett nätverk sprider information året runt om överkonsumtion, ofta genom En köpfri dag i sociala medier.

Vilka finansierar En köpfri dag?   

– Nätverket En köpfri dag har inga pengar alls, så det är ideella krafter som det brukar vara i miljörörelsen både i Sverige och internationellt.  

Varför inte En köpfri vecka/månad/år i stället? 

– Det är absolut ingen motsättning, men En köpfri dags roll är att vara en kampanjdag. Jämför med andra kampanjdagar som till exempel kvinnodagen 8 mars. Det räcker ju inte att agera jämställt på kvinnodagen, utan syftet är att kraftsamla för det skifte i värderingar, beteenden och systemförändringar som behöver bli nya vanor alla dagar. 

Vad gör man på En köpfri dag?

– Man handlar genom att inte handla. Tiden man skulle shoppat kan man i stället använda till vad man vill. Till exempel påverka makthavare, eftertanke om hur vi kan anpassa våra liv för att må bra utan att slita ut människor och miljö, eller till något av livets alla gratisnöjen. 

Ska man inte ens köpa mat eller läkemedel som akut behövs på En köpfri dag? 

– Självklart ska man inte äventyra sin hälsa, men grundtanken är att inte köpa något alls på En köpfri dag, utan att i stället använda det vi har.   

Vad är poängen om jag bara gör samma inköp dagen efter i stället? 

– Det vore förstås ingen större poäng om det blir enda skillnaden. Poängen med kampanjdagar är ju som sagt att ta steg för bestående förändringar. Så berätta gärna för andra om du stödjer kampanjen och fråga andra hur de tänker om överkonsumtion. 

Är det inte bättre att handla på reor som Black Friday om man är fattig? 

– Var och en får ju avgöra utifrån sin situation. Men ofta köper vi mer än vi tänkt på reor och spontanshopping är ju inte billigt. Särskilt inte i jämförelse med En köpfri dag som kostar noll kronor. Reor är ju ingen välgörenhet för konsumenter, utan en del av strategin att totalt sett kunna sälja så mycket som möjligt. Så bättre handla mer sällan med inköpslista.

Men tillväxten då? 

– Klockan klämtar för klimatet och en miljon arter riskerar att utrotas. Eftersom miljön är grunden för allt annat – mat, maskiner, hälsa, hem och så vidare – så är den tillväxt vi nu behöver ekologisk, inte ekonomisk. För ekonomi handlar om hushållning med begränsade resurser och ju mer vi slösar desto mer begränsade blir resurserna.

Det går inte att kompromissa med planetens gränser, så när ekonomin krockar med ekologin är det ekonomin som måste anpassas, eftersom motsatsen är omöjlig. 

Genom att fler väljer bort överkonsumtion redan i dag så ökar chansen för en mjukare övergång till en hållbar ekonomi än om vi fortsätter låta BNP åka berg- och dalbana. 

Blir inte vissa arbetslösa om vi köper mindre?

– Det är klart att omställningen blir utmanande för vissa när konsumtionen minskar, men alternativet är att ännu fler får problem senare eftersom vi inte kan undvika den gröna omställningen. Om vi skjuter upp den så måste allt göras på en gång senare, och då är mycket redan förstört. Många kommer byta jobb hur vi än gör, men jobben behöver inte bli färre. Vi kan bland annat dela på jobben mer, reparera mer och jobba för miljön mer. 

Hur många vill minska överkonsumtionen?

– Svenskarna är i snitt mer för än mot att satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär sänkt materiell levnadsstandard och att satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt, enligt valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet 2018. De allra flesta kan tänka sig att minska sin miljöpåverkan om bara alla andra tvingas göra samma sak samtidigt, som vid ransonering. 

Men trots all reklam var det bara en av tre som handlade på Black Friday 2019. Och i Klimatbarometern 2015 gick det så långt att halva svenska folket kunde tänka sig att ha ett köpfritt år och då bara köpa förbrukningsvaror som mat och schampo. 

Ökar inte julhandeln vartenda år?

– Nej, 2018 minskade julhandeln trots högkonjunktur, 2019 var det nästan ingen förändring och 2020 lär den minska. Detta trots att drygt 8000 kronor per svensk satsades på reklam 2019. En delförklaring till det tros vara den här konsumtionsdebatten.

Vad ska man ge för julklappar om man ger? 

– Halva svenska folket är positiva till begagnade julklappar och förhoppningsvis känner man sina nära och kära så pass väl att man vet om de hör till denna halva eller inte. Kanske vill de helt skippa julklappar? Annars kan man ju skänka pengar till välgörande ändamål eller ge presentkort på sin tid. Om man är bra på något särskilt kan man bjuda på en kurs i det, eller dela med sig av personliga tips som ens favoritrecept. 

Hur ska man tänka när man ändå står där i butiken då? 

– 1. Hur ofta kommer jag använda den här prylen?

2. Var ska jag förvara prylen och orkar jag sköta om den?

3. Kan jag uppnå lika stort välbefinnande på annat sätt?

4. Finns prylen begagnad, kan jag låna, hyra eller samäga?

5. Finns prylen i en variant som är mer miljöanpassad?

6. Kan jag vänta några dagar och se om jag fortfarande bedömer att jag behöver prylen?

Vad är en onödig pryl?

– Det finns nog alltid någon som tycker att en viss pryl är nödvändig, men nästan alla i Sverige kan konstatera att de allra flesta saker vi äger använder vi väldigt sällan. 

Vad behövs politiskt?

– Mycket kan göras, men framför allt kortare arbetstid. Vi måste som samhälle välja mer fri tid i stället för mer pengar och prylar, eftersom de flesta inte vågar bryta den normen själva, om de ens kan. 

Rekyleffekten gör att om vi miljömedvetet minskar vår konsumtion på vissa områden, så blir det ju pengar över och då köper vi något annat i stället. Vi kan till och med känna oss förtjänta av till exempel en extra flygresa om vi begränsat vår konsumtion i vardagen. 

Därför behövs åter politiska beslut för kortare arbetstid, vilket en rad olika länder överväger nu i coronakrisen, då det delvis också kan göra att vi delar på jobben och på så sätt dämpar ofrivillig arbetslöshet. Rik är inte den som har mycket, utan den som saknar lite. 

Var finns mer information och likasinnade?

– Sök på ord som köpfri, frivillig enkelhet, downshifting och minimalism. Det finns en rad större grupper på Facebook. Följ gärna främst enkopfridag.wordpress.com och Facebook-sidan för En köpfri dag för ny information om överkonsumtion året runt. Där finns också källor till olika fakta och länkar till fördjupningar och praktiska tips.