Konsumtionens utsläpp behöver minska

De klimatmål Sverige har i dag omfattar bara de utsläpp av växthusgaser som genereras inom landet, de så kallade territoriella utsläppen. Sveriges konsumtion orsakar omkring 70 procent så stora utsläpp, men varken mål eller åtgärder för minskning av dessa utsläpp omfattas på något direkt sätt av regeringens klimatpolitik. Omkring 60 procent av de utsläpp som konsumtionen orsakar sker i andra länder som varor och produkter importeras från. De senaste två decennierna har utsläppen som vår konsumtion orsakar i andra länder ökat med nästan 50 procent, medan de konsumtionsbaserade utsläppen som sker i Sverige har minskat med 30 procent.

Roger Bydler.
(Foto: Miljöpartiet)

Fokus behövs även på de konsumtionsbaserade utsläppen, och det är vi som enskilda medborgare som påverkar dem. Om utsläppen av växthusgaser ska kunna minska krävs att våra konsumtions- och mobilitetsmönster ändras. Inom den offentliga sektorn behöver upphandlingar och investeringar ske på ett mycket mer klimatvänligt sätt än vad som sker i dag.

Och det är inga små förändringar det är fråga om för att vi ska ge vårt bidrag till klimatmålen att hålla oss under maximalt två graders global uppvärmning, som Parisavtalet anger. Vi i Sverige orsakar i dag utsläpp på omkring 9 ton CO2e – koldioxidekvivalenter – per person och år. För att hålla oss under tvågradersmålet behöver vi enligt Naturvårdsverket ligga på i storleksordningen 1 ton CO2e per person och år.

Nu har Miljövårdsberedningen fått ett tilläggsuppdrag av regeringen att föreslå en ”samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion i syfte att nå en klimatmässigt hållbar konsumtion på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt”, som det står i direktiven. Uppdraget innebär inte i klartext att mål ska tas fram för minskade utsläpp av de konsumtionsbaserade utsläppen, vilket förstås hade varit önskvärt. Nu anges att Miljömålsberedningen ska ”bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade klimatpåverkande utsläpp och föreslå i vilken mån det är lämpligt att inom ramen för miljömålssystemet precisera mål och åtaganden genom kvantitativa och kvalitativa etappmål för konsumtionsbaserade utsläpp”. Vi får hoppas att Miljömålsberedningen kommer att föreslå tydliga mål och skarpa åtaganden.

I tilläggsuppdraget ingår även att analysera flygets och sjöfartens klimatpåverkan och möjligheter till utsläppsminskningar. Här skrivs att etappmål ska föreslås för flygets klimatpåverkan, medan det för sjöfarten är begränsat till att möjligheten till att ange etappmål ska beredas. Internationellt flyg ingår inte i de uppgifter som till exempel Naturvårdsverket redovisar och alltså inte heller i de utsläpp på 9 ton CO2e per person och år som vår konsumtion orsakar. Svenskars flygande orsakar utsläpp av växthusgaser i samma storleksordning som personbilstrafiken på väg och är alltså en stor utsläppskälla.

Dessutom finns i dag egentligen inga alternativa drivmedel för flyget som kan ersätta dagens fossila drivmedel. Samma gäller i stort sett även för sjöfarten, sett utifrån de volymer det är fråga om. Eftersom en stor del av den internationella handeln förutsätter sjöfartstransporter kan omställningen här bli speciellt kritisk. Sett till det tidsperspektiv som vi har att röra oss med för en omställning till ett klimatneutralt samhälle så blir därför dessa transportsektorer stora utmaningar. Den koldioxidbudget som gäller för Sverige innebär att vi behöver vara nere på netto noll, det vill säga att utsläppen balanseras av upptagen av växthusgaser, omkring 2035.

Utredningen omfattar även att Miljömålsberedningen ska se över offentliga upphandlingars klimatpåverkan. Här finns sannolikt en stor potential för att minska utsläppen. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick de offentliga upphandlingarna 2017 till över 700 miljarder kronor. Tilläggsuppdraget till Miljömålsberedningen ska slutredovisas senast den 31 januari 2022.

Om nu Miljömålsberedningen lyckas ta fram förslag till klimatmål och åtgärder för de konsumtionsbaserade utsläppen och transportsektorerna flyg och sjöfart så får vi ett heltäckande underlag för Sveriges klimatpolitik. Eftersom tidsperspektivet är mindre än två decennier för att hålla oss inom det utsläppsutrymme som står oss till buds behöver åtgärder sättas in mer eller mindre omedelbart även inom dessa områden. Vi får därför hoppas att Miljömålsberedningen lyckas med sitt uppdrag.