Akutplan för klimatet ute på remiss

– Det har gått 5 år sedan Parisavtalets förhandlingar och ännu har Sverige inte ens en föreslagen politik som går i linje med det. Därför lyfter vi nu ett stort antal förslag, vissa väl-debatterade och utredda, andra helt nya med spännande potential.
Det säger Klimatriksdagens ordförande Jonas Bane i ett pressmeddelande.

Sedan hösten 2019 har föreningen Klimatriksdagen jobbat intensivt med förberedelserna för att ta fram en akutplan för Sveriges klimatpolitik i närtid. Den framtagna planen skickas nu ut på remiss till alla medlemmar, viktiga samarbetsorganisationer och experter som Klimatriksdagen samverkat med. Akutplanen riktar sig främst till regering och riksdag och visar på möjligheterna som finns för att hejda klimatförändringen. Miljömagasinet fick en intervju med organisationens vice ordförande Fanny Schörling.

Vad innebär klimatriksdagens akutplan för klimatet?
– För att möta klimathoten krävs omställningsåtgärder på alla nivåer; lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Klimatriksdagen konstaterar att nuvarande klimatpolitik inte lever upp till kraven vår framtid ställer, exempelvis är de inte i linje med Parisavtalets 1,5- eller ens 2-gradersambitioner. Vårt förslag till akutplan lyfter fram vad staten och offentliga aktörer kan och bör göra redan nu under denna mandatperiod och fram till 2030 för att skynda på omställningen. Vi hoppas att våra förslag ska bidra till att utsläppen från vår samlade konsumtion ska minska med 70 procent fram till år 2030 och sedan nå nettonoll till 2040.

Varför går den ut på remiss nu?
– Vi hade hoppats att få ut den lite tidigare, men coronakrisen har påverkat också vårt ideella arbete. Vi vill ha ut den i god tid innan partierna börjar formulera sina plattformar för den kommande valrörelsen 2022.

Vad vill ni uppnå med akutplanen?
– Vi vill dels att medborgare och politiker ska känna att det går att göra kraftfulla insatser redan nu – bara viljan finns. Coronakrisen har visat oss att det är fullt möjligt att agera både snabbt och kraftfullt. Vi hoppas att vår plan kan bidra till att den ekonomiska återhämtningspolitiken som kommer att följa efter coronakrisen samtidigt blir en omställningspolitik. Dessutom vill vi att vanliga medborgare ska kunna vara delaktiga i klimatarbetet och kunna bidra med goda idéer nu när vi behöver dem, det är den demokratiska princip hela vår verksamhet grundar sig i. Akutplanen kommer att ligga till grund för det arbete vi inom föreningen kommer att utföra och de frågor vi kommer fokusera på fram tills 2022, då vi kommer att arrangera vår tredje Klimatriksdag.

Vad händer härnäst?
– Nu har våra medlemmar, samarbetsorganisationer och särskilt inbjudna experter fram till den 1 september på sig att ge sina synpunkter på planen. Därefter kommer föreningens redaktionsgrupp och styrelse att bearbeta de synpunkter som inkommit och vi hoppas kunna ge klartecken för en slutlig version vid ett medlemsmöte i september. Under hösten kommer vi sedan att producera en podd-serie där representanter från alla riksdagspartier bjuds in för att diskutera akutplanen.

 

Fakta: Klimatriksdagen
Klimatriksdagen är en grundmurat självständig, folkförankrad och partipolitiskt oberoende organisation som vill lyfta upp klimatfrågan till den framträdande politiska roll den behöver ha i vår samtid. Den jobbar för att nå sina mål genom seminarier, debatter, analyser och opinionsbildning – och allt utgår från det som är det demokratiska fundamentet: folkriksdagen.
    Klimatriksdagarna år 2014 och 2018 har haft som främsta uppgift att rösta fram bra klimatförslag, som lämnas över till Sveriges riksdag. Var och en kan skriva en motion, ett förslag som man tycker är en nödvändig del av en framtida hållbar svensk klimatpolitik.
    Läs mer här: https://klimatriksdagen.se/