Balkans djurliv får ökat skydd

Brunbjörn, europeisk ål och det märkliga ögonlösa grottdjuret olm är alla exempel på arter som finns på Västra Balkan. Regionen har en rik biologisk mångfald som är framstående i jämförelse med resten av Europa och andra delar av världen. Nu förlänger Sida sitt stöd till skyddade områden runtom i regionen.

Med sina floder och vattenfall, fiskrika sjöar och våtmarker, öar och havsstränder, vilda bergsområden, orörda skogar och tusentals unika och sällsynta arter är Västra Balkanregionen en speciell värld. Mycket av dess naturvärden är fortfarande oupptäckta. Men den biologiska mångfalden hotas. Ett av problemen är att naturreservat och naturskyddsområden inte tas om hand på ett bra sätt. Sida arbetar tillsammans med WWF Adria för att stärka hanteringen av skyddade områden så att björnar, ålar och olmar kan gå en ljusare framtid till mötes och för att visa hur biologisk mångfald bidrar till en hållbar utveckling i regionen.

– Mycket av vårt arbete i och runt naturskyddsområden går ut på att ge lokalbefolkningen möjlighet att dra nytta om resurserna som omger dem på ett hållbart sätt, säger Deni Porej, chef för WWF Adria.

Bara den som har riktigt tur kan få syn på en brunbjörn i det vilda. Björnar har bra luktsinne och upptäcker människor på kilometers avstånd. WWF har med stöd från Sida arbetat med hur det rika djurlivet i regionen kan leda till ekonomisk tillväxt för lokala entreprenörer genom ekoturism. Till exempel kan turister ge sig ut på björnspaning i en nationalpark i Serbien. Barn och unga får också lära sig mer om hur de naturskyddade områden de själva bor grannar med kan bidra till en hållbar framtid för dem och deras familjer.

– I Serbien har vi varit med och ändrat attityden från att ha sett björnar som något man jagar till att se dem som något man tittar på och upplever. Vi på WWF Adria har även hjälpt till med att koppla skyddade områden till lokala skolor, och på det sättet gett barn möjligheter till en utbildning som gynnas av det faktum att de bor i eller runt ett skyddat område, säger Deni Porej.

Västra Balkan är en av de artrikaste regionerna i Europa med en stor variation av ekosystem och klimat då området sträcker sig ända från Medelhavet till Alperna i norr. Det bidrar till att det finns många olika naturtyper och ett rikt djurliv; alltifrån märkliga groddjur i kalkstensgrottor och olika fågelarter till stabila stammar av stora rovdjur som i övrigt är sällsynta i Norden.

När det kommer till klimatförändringar är Västra Balkan speciellt utsatt i jämförelse med resten av Europa. Torka och översvämningar kan komma att drabba regionen hårt, speciellt med tanke på att många fortfarande arbetar inom och är beroende av jord- och skogsbruk.

I dag hotas den biologiska mångfalden i Västra Balkan av att de planer för naturreservat och naturskyddsområden som finns inte genomförs på ett bra sätt. Detta i kombination med andra saker som klimatförändringar, oreglerad urbanisering, utbyggnad av infrastruktur, olaglig skogsavverkning och en ökning av småskaliga vattenkraftverk i regionens artrika floder utgör ett stort hot. Regionen behöver en omställning på många plan med fokus på hållbarhet, och det så snart som möjligt.

Många länder i Västra Balkan närmar sig i dag ett EU-medlemskap. Men för att nå dit krävs en utvecklad lagstiftning när det kommer till bevarandet av naturresurser. Viljan att vara med i EU och på så sätt inkluderas i nätverk som Natura 2000 blir därför en stor morot när det kommer till att bevara den biologiska mångfalden i regionen.

– Biologisk mångfald är en global fråga som knyter ihop Sverige med resten av världen. Biologisk mångfald – denna fantastiska rikedom av ekosystem, arter och gener – är vår och Västra Balkans livförsäkring som ger mat, dricksvatten och ren luft, skydd och medicin, mildrar naturkatastrofer, motverkar skadegörare och sjukdomar och bidrar till att reglera klimatet. Investeringar i biologisk mångfald på Västra Balkan kommer att betala sig i en blomstrande turismsektor, ett jordbruk som leder till ökad avkastning, ny innovation inom bioteknik. Biologisk mångfald är en prioriterad fråga för svenskt bistånd och det här visar hur det går att skapa hållbar ekonomisk utveckling tillsammans med naturskydd, säger Maria Osbeck, som handlägger Sidas stöd till WWF Adria.