Ja till fördämning i Falsterbo

Efter nära två års förhandlingar har Mark- och miljödomstolen i Växjö beviljat Vellinge kommun tillstånd att upprätta vallar och murar som skydd mot översvämningar i de låglänta områdena kring Falsterbonäset.

Foto: Guillaume Baviere (is.gd/6Hdec3) / CC BY-SA (is.gd/wmTgWa) En strand i Falsterbo. Enligt SMHI kan havsnivån vid skånska kuster öka med 30-40 centimeter till år 2050 och en meter till 2100.
(Foto: Guillaume Baviere / CC BY-SA)

Det flacka Falsterbonäset är uppbyggt på sandrevlar och hyser bland annat medeltidsstäderna Skanör och Falsterbo.

Domen kommer att bli vägledande, ett så kallat prejudikat, för andra kommuner, främst i södra Sverige, som har liknande problem med stigande havsnivåer och därmed en ökad risk för framtida översvämningar. Domen kan emellertid överklagas.

– I huvudsak så är domen vad vi hoppades på. Skyddet behövs redan i dag och vi kommer att starta upp arbetet så fort som möjligt, säger Vellinge kommuns samhällsbyggnadschef, Anna Möller, i ett pressmeddelande.

Skyddsvallen vid delar av Falsterbohalvön får vara upp till tre meter hög och sju meter bred. Sammanlagt får Vellinge kommun upprätta 16 av de 21 kilometer fördämningar som ansökan gällde, varav fem kilometer mur. Kommunens förslag visar vegetationstäckta vallar – en sluttande kulle med brett krön som är en vanlig syn i exempelvis Tyskland och Nederländerna – som ska vara lättforcerade för djur och människor och på sina håll kan få cykelbanor.

Översvämningsskyddet ska vara tre meter över RH2000 (rikets höjdsystem år 2000) vilket innebär att dess höjd över befintlig marknivå kommer variera efter landskapets naturliga nivåskillnader. Den största delen av skyddet (80 procent) kommer att vara lägre än 1,5 meter över marknivå.

– Domstolen bedömer att den tillståndsgivna placeringen är en avvägning mellan naturvårdsintressen i form av till exempel naturreservat och natura 2000-områden å ena sidan och intresset av att inte göra onödiga intrång på hävdade villatomter å andra sidan samtidigt som skyddet mot att bebyggelsen med mera översvämmas ska uppnås, säger Peter Ardö, chefsrådman och ordföranden i målet, i ett annat pressmeddelande.

Mark- och miljödomstolen hörsammade inte de invändningar från fastighetsägare och golfklubbar som hellre vill se en enhetlig längre vall längs hela kusten och inte endast runt utvalda stycken som ansökan av den 3 juli 2018 gällde. Förslaget med en enhetlig vall avfärdade länsstyrelsen i Skåne med hänvisning till att den skulle tränga igenom känsliga naturreservat som ligger på halvön. Länsstyrelsen menar fortfarande att vallarna kan komma att störa känsliga ekosystem. Domstolen ställde som villkor att Vellinge kommun ska avsätta ett större område öster om Skanör och klassificera det som skyddat naturområde.

Domstolen var dock oenig. Meningsskiljaktigheter har främst gällt storlek, plats och form och inte skyddsvallarnas vara eller icke-vara. Kommunen skriver i ansökan att alternativet är en ”planerad reträtt”, vilket betyder att befintlig bebyggelse måste flyttas till ett säkrare höglänt område. Vid floderna 1872 och 2017 steg vattennivån med 1,5 meter.

Den postglaciala landhöjningen i Sverige är som störst i norr (vid Bottenviken upp till tio millimeter per år) och som minst i söder (vid Skånekusten i det närmaste obefintlig). Översvämningsrisken ökar för varje millimeter havsnivåhöjning som ett resultat av klimatkrisen. SMHI beräknar att havsnivån vid skånska kuster kan höjas 30-40 centimeter till 2050 och en meter till år 2100.