Stor klimatvinst med begagnat

Att producera ett klädesplagg kräver stora resurser och orsakar ofta utsläpp motsvarande flera kilo koldioxid. Men om plagget säljs vidare i stället för att kastas när ägaren tröttnat på det leder det till utsläpp som ofta uppgår till mindre än en procent av nytillverkningen, enligt en ny rapport.

Att tillverka en ny jacka resulterar i utsläpp motsvarande över 17 kilo koldioxid. För samma resurser kan man sälja 394 begagnade jackor, enligt rapporten Återbruksbarometern 2019 del 1. (Foto: Björkåfrihet)

Rapporten Återbruksbarometern 2019 del 1 är enligt producenten Björkåfrihet (tidigare Emmaus Björkå) den första rapport som publicerats där klimatpåverkan från insamling, hantering, distribution och försäljning av second hand-textil tagits fram på ett sätt som går att jämföra med nyproducerade plagg.

I rapporten jämförs utsläppen för tillverkning respektive insamling och återförsäljning för fyra olika typer av plagg: t-tröja, jeans, klänning samt jacka. Utsläppen ligger på strax över respektive två, nio, 15, samt 17 kilo koldioxidekvivalenter när det gäller tillverkning, men hanteringen och försäljningen av ett second hand-plagg ligger på mellan 0,51 procent (t-tröjor och jeans) och 0,25 procent (jackor).

Därmed kan man på begagnatmarknaden enligt rapporten sälja 194 t-tröjor, 197 par jeans, 325 klänningar eller 394 jackor med samma resurser som det går åt att nyproducera ett enda plagg.

– Alla förstår ju att second hand är klimatsmartare än nyköp, men nu kan vi tala om hur proportionerna verkligen ser ut. Vi är själva förvånade att skillnaden var så enorm. Vi hoppas givetvis att detta kommer beröra folk, för plötsligt blir det verkligt att dina val som konsument spelar roll. Det blir också tydligt att vad stat och kommuner gör för att påverka möjligheterna till mer återanvändning är avgörande för framtiden, säger Magnus Nilsson, hållbarhetsansvarig på Björkåfrihet.

Björkåfrihet samlade förra året in 3121475 kilo textilier. (Foto: Björkåfrihet)

Analysen av klädesplagg utgår från en linjär livscykel i fyra huvudfaser: tillverkning, som bland annat innefattar produktionen av material, tygtillverkning och bearbetning; distribution och detaljhandel, som innefattar transporter och butiker; användning, som inkluderar kundens transport och tvätt/tork/strykning; samt slutfas, avfallshantering som innefattar transport av avfall, förbränning och energiutvinning.

För second hand-varor presenteras i stället en process där plagget från slutfasen i stället för förbränning går till insamling, sortering och prismärkning, andrahandsdistribution och detaljhandel, och tillbaka till användning, en process som kan ske flera gånger.

Rapporten är noga med att andra hand inte innebär en cirkulär process, som det ofta beskrivs, då plagg till slut slits ut. Erfarenheten från Björkåfrihets verksamhet är att modegrad och utseende gör att de svenska konsumenterna till slut tappar intresset för plagg, vilket leder till att de slutligen kastas eller exporteras.

Mer än varannan konsument uppger utseende och passform som den tyngst vägande faktorn inför ett köp, enligt data från Naturvårdsverket. En av fyra anser att priset är viktigast. Långt färre värderar kvalitets- och hållbarhetsaspekterna högst.

En undersökning från 2016 visar att 7,5 procent textilier per person och år hamnar i hushållens restavfall, 59 procent av dessa är i användbart skick. Dock finns ingen information om modegrad eller plaggens förmåga att attrahera nya ägare.

En fjärdedel av de begagnade varorna som säljs i Björkåfrihets butiker är möbler och prylar, men det är svårt att beräkna klimatdata på så varierade föremål. (Foto: Björkåfrihet)

Ett antal avgränsningar har gjorts i undersökningen. Rapporten tar endast med kläder i beräkningarna, trots att Björkåfrihets försäljning till en fjärdedel består av möbler och andra prylar. Dessa är mycket varierade från klimatsynpunkt och det saknas i nuläget tillräckligt detaljerade siffror för att de ska kunna separeras och klimatdata beräknas.

Det beräknas också enbart klimatpåverkan utifrån koldioxidekvivalenter. Textilbranschen påverkar miljön även på andra sätt, till exempel vatten-, mark- och kemikalieanvändning, men enligt rapporten är det meningslöst att jämföra dessa faktorer eftersom de inte existerar i second hand-processen. De noteras dock som viktiga att belysa.

Därtill begränsas analysen av andrahandstextiler till de som säljs inom landet. En stor del av de textilier som samlas in i Sverige exporteras till andra länder, men det saknas data för att räkna ut hur den hanteringen påverkar klimatet. Björkåfrihet samlade förra året in 3121475 kilo textilier; 478020 kilo sorterades, prismärktes och såldes i Sverige.

I den andra delen av rapporten kommer man att titta på människors attityder kring konsumtion, second hand och eventuella slutsatser som går att dra kring vilka förändringar som behöver komma till utifrån detta.

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter