HuvudnyheterMiljöNyheterPolitikUtrikes

BRI skapar utveckling – och stora konflikter

Belt and Road Initiativet (BRI) är öppet för internationella partners. Vi hoppas att BRI blir en väg för fred, välstånd, öppenhet, grön utveckling och innovation och en väg som sammanför olika civilisationer.
Deltagare under Belt and Road Forum i Beijing 2017.
Foto: kremlin.ru (is.gd/09AwmR) / CC BY-SA (is.gd/HUefdh)

BRI skapar utveckling – och stora konflikter

MILJÖMAGASINET Nr 35 • 30 AUGUSTI 2019

Belt and Road Initiativet (BRI) är öppet för internationella partners. Vi hoppas att BRI blir en väg för fred, välstånd, öppenhet, grön utveckling och innovation och en väg som sammanför olika civilisationer.

Det sade Kinas president Xi Jinping april 2019 på den stora BRI-konferensen i Peking med 37 statschefer och 5000 ledande representanter för offentlig och privat sektor.

BRI började 2013 med sju utvecklingskorridorer från Kina (A-G på kartan). Nu finns 35 korridorer. Där finns eller planeras moderna järnvägsnät, industri- och bostadsområden, fiber, kraftledningar, kanaler, motorvägar, hamnar, olje- och gasledningar, nya flyglinjer – och rymdsamarbete.

BRI är internationaliseringen av en strategi som använts och utvecklats under transformeringen av Kina och som fått landet att blomstra ekonomiskt och på några decennier lyft cirka 700-800 miljoner kineser ur fattigdom.

Utvecklingen av välståndet i fattiga regioner är nödvändig och gör att, menar Xi Jinping, också flyktingströmmarna kommer att minska. Det är viktigt, eftersom jorden i slutet av 2000-talet måste kunna erbjuda försörjning för ytterligare en miljard människor i framför allt Afrika och Sydostasien, där huvuddelen av cirka 800 miljoner hungriga människor återfinns i dag. 2018 anslöts Sverige till BRI genom att gods via Railgate Sweden och Railgate Norway nu transporteras via Haparanda respektive Narvik till den finska järnvägsknuten Kouvula, varifrån direkttåg går till Xian i Kina. Godset är framme efter 14-15 dagar, en halverad transporttid jämför med fartyg via Suez.

EU vill ha ett strategiskt samarbete med Kina, men ställer också nya krav på Kina:

• För att bekämpa klimatförändringarna mer effektivt uppmanar EU Kina att stoppa sina utsläpp före 2030 (Kina säger i dag att utsläppen i Kina ökar fram till 2030 för att sedan börja minska).

• För att skydda sig mot potentiella allvarliga säkerhetsimplikationer krävs en gemensam EU-strategi för säkerheten i 5G-nät.

• För att upptäcka och öka medvetenheten om säkerhetsrisker bör medlemsstaterna genomföra en screening av utländska direktinvesteringar.

I dag finns bilaterala avtal mellan ett 10-tal olika EU-länder och Kina. Kinaföretag har till exempel kontroll över Greklands största hamn Pireus, som blivit en stor maritim hub i Europa för gods från och till Kina.

2019 anslöt sig också G7-landet Italien till BRI. Italienska Bonifica ska tillsammans med PowerChina utreda om det går att leda vatten från Kongoflodens tillflöden till den uttorkade Tchadsjön och därmed främja utvecklingen också i många angränsande länder.

Det blir intressant att se vilken väg Sverige väljer, arbetet med den nya svenska Kinastrategin arbetas just nu fram på Utrikesdepartementet och blir offentlig i oktober/november. Den ska senare behandlas av riksdagen.

Är BRI-lånen en skuldfälla? Analytiker och tankesmedjor menar att Kinas statsstyrda banker rullar ut mjuka lån och tar över infrastruktur, hamnar, flygplatser etcetera när lånen inte kan återbetalas.

Sri Lanka citeras ofta som exempel. Ön ligger strategiskt då fartygstrafiken är tät. Kineserna har finansierat och byggt en jättehamn för 1,1 miljarder dollar på sydöstra Sri Lanka. När lånen inte kunde betalas i tid leasades hamnen ut till ett kinesiskt konsortium för en period av 99 år. Skuldfällan slog till.

I Sverige motsägs den versionen av företrädare för BRIX – Belt and Road Initiative Executive Group i Sverige. Organisationen lobbar för att Sverige ska ansluta sig till BRI. Dess ordförande Ulf Sandmark säger så här:

– Hamnen blev klar 2010, men den behövde byggas ut ytterligare. Den är också en del av Sri Lankas nationella plan för utveckling av sydöstra Sri Lanka.

– Utbyggnaden skulle dock kosta ytterligare 700-800 miljoner kronor (SEK) och när Kina-konsortiet tog på sig den investeringen fick man leasa hamnen under 99 år.

Kritikerna menar att Sri Lankas statsskuld är orsakat av de kinesiska lånen. Korruption och mutor till ledande politiker gjorde hamnbygget möjligt, skriver New York Times till exempel.

Analysföretaget Verité Research har en alternativ bild av Sri Lankas stora statsskuld:

– Det är den reguljära finans- och obligationsmarknadens fel. Där är den kommersiella räntan sex procent som ska refinansieras vart sjunde år.

– BRI-lånen för hamnbygget i Sri Lanka är bilaterala så kallade koncessionslån med en ränta på två procent och lånen ska refinansieras vart 19:e år.

Det säger forskningschefen på Verité Research, Nishan de Mel, till tidningen Daily Mirror i januari 2019.

Knappt 15 procent av Sri Lankas statsskuld utgörs av lån från Kina. 50 procent av skulderna ligger på den kommersiella finans- och obligationsmarknaden.

Det pågår en maktkamp i gigantisk skala. USA styr via dollarn finansmarknaden, bojkottar och sanktionerar länder och personer världen över med högmodern teknologi stöttad av en överlägsen militär kapacitet – och många vänner. Det pågående handelskriget mellan Kina och USA förebådar dock nya globala spelregler.

Det kinesiska inträdet på den globala ekonomiska marknaden utmanar USA-hegemonin. Utvecklingen i Kina har gått snabbt och har tagit USA på sängen.

Dr. Johanna Malm har redovisat ett banbrytande arbete i doktorsavhandlingen När kinesisk utvecklingsfinansiering möter IMF:s normer för offentlig skuldhantering i DR Kongo.

Avhandlingen visar att Kinas kommersiella lån fundamentalt förändrar dynamiken för lån på den internationella utvecklingsfinansierade arenan.

Johanna Malm, i dag forskare vid Expertgruppen för Biståndsanalys (EBA) har under 10 år följt Kinas expansion i flera afrikanska länder.

– IMF:s makt utmanas förstås, som tillsammans med World Bank i princip haft monopol på de stora lånen tidigare. Men nu har de fått konkurrens. Kinesiska banker och investerare ger nämligen ännu större lån.

– Det kinesiska tricket är att man lånar till vinstgivande projekt. Till investeringar som genererar vinst och därmed återbetalningsförmåga. Exempel: Ett gruv- och infrastrukturprojekt i Kongo-Kinshasa fick 2007 låna nio miljarder US-dollar och projektet fungerar som säkerhet för krediten. En del av vinsten från det gick alltså tillbaka till långivarna, säger Malm och pekar på olika inkomstgenererande projekt såsom gruvprojekt, vattenkraftverk, export av kakao eller olja.

– Konkurrensen från BRI-lånen gjorde att IMF i stället fick revidera sina egna regler vilket nu gynnar låntagarna, ofta enskilda fattiga länder, menar Johanna Malm i sin doktorsavhandling från 2016.

Peking har lovat att investera 1250 miljarder US-dollar över hela världen till år 2025, vilket vida överstiger tidigare investeringar.

Bildandet av asiatiska infrastrukturinvesteringsbanken (AIIB) kopplad till utvecklingsbanken BRICS (den senare tillsammans med Ryssland, Brasilien, Indien och Sydafrika) stöttar också upp nya betalningsströmmar.

De här två regionala alternativen till IMF och World Bank ger också Kina möjlighet att fördela ekonomiska resurser för storskalig ekonomisk utveckling världen över. Här ser vi också tecken på att dollarn sannolikt får större konkurrens i framtiden.

Vad gör då USA? Demokrater och republikaner i USA är ju vanligen djupt splittrade när det gäller landets utrikespolitik, men i detta är man enig: Kinas BRI-expansion måste hejdas.

Den 5 oktober 2018 klubbades därför med så kallad ”supermajoritet” Build Act. Det innebär att det skapas en fond som precis som BRI-fonderna kommer att gå till lån och garantier till utvecklingsländer, särskilt i Asien och Afrika.

USA-fondens, International Develoment Finance Corp (IDFC), lånevolym begränsas dock till 60 miljarder US-dollar, en droppe i havet jämfört med BRI-kapitalet. Förhoppningen i USA är ändå att den volymen också ska locka privata företag till att gå in i olika projekt i utvecklingsländerna.

Men, som sagt, det kinesiska BRI-projektet rullar nu på sjätte året med 129 deltagande länder medan USA:s Build Act-fond ännu inte hunnit mer än lämna startgroparna.

Gunnar Vagerstam

 

I nästa del:  Vilka miljökonsekvenser finns i BRI? Hur ser miljöstyrningen ut i Kina och anslutna länder? Kina är världsledande i sol- och vindenergi men tar man med sig den nya teknologin när man finansierar energilösningar i BRI-anslutna länder?

Karta: Brix

Fakta: BRI

Belt and Road Initiative (BRI) är en global utvecklingsstrategi som antagits av den kinesiska regeringen och som involverar infrastrukturutveckling och investeringar i 152 länder och internationella organisationer i Asien, Europa, Afrika, Mellanöstern och Amerika.

Den kinesiska regeringen kallar initiativet ”ett bud för att förbättra regional anslutning och omfamna en ljusare framtid”. Vissa observatörer ser det som en drivkraft för kinesisk dominans i globala frågor med ett kinesiskt centrerat handelsnätverk. Projektets slutdatum är 2049, vilket sammanfaller med 100-årsjubileet för bildandet av Folkrepubliken Kina.

Fakta: Kina

Folkrepubliken Kina är det till ytan största landet i Östasien och världens folkrikaste land med 1,4 miljarder invånare.

Folkgrupper: I fråga om antal individer har den klart dominerande gruppen varit hankineser. Kina erkänner 56 ofta väldigt generellt definierade folkgrupper.

Styrelseskick: Kinas Kommunistiska Parti (KKP) har det avgörande inflytandet över Kinas politik och dess generalsekreterare Xi Jinping är också landets president vars roll är att bekräfta och verkställa viktiga beslut som redan är fattade av partiet. 

Valuta: Renminbi

Huvudstad: Peking

President: Xi Jinping

”Internationella Valutafonden (IMF) har blivit utmanade av dom kinesiska lånen”, säger Dr. Johanna Malm, Expertgruppen för biståndsanalys.
Foto: Gunnar Vagerstam
carlos.javier.luna

Social Media Auto Publish Powered By : XYZScripts.com