BRI skapar utveckling – och stora konflikter


Belt and Road Initiativet (BRI) är öppet för internationella partners. Vi hoppas att BRI blir en väg för fred, välstånd, öppenhet, grön utveckling och innovation och en väg som sammanför olika civilisationer. Deltagare under Belt and Road Forum i Beijing 2017.

Foto: kremlin.ru (is.gd/09AwmR) / CC BY-SA (is.gd/HUefdh)

BRI skapar utveckling – och stora konflikter

MILJÖMAGASINET
Nr 35 • 30 AUGUSTI 2019

Belt and Road Initiativet (BRI) är öppet för internationella partners. Vi hoppas att BRI blir en väg för fred, välstånd, öppenhet, grön utveckling och innovation och en väg som sammanför olika civilisationer.

Det sade Kinas president Xi Jinping
april 2019 på den stora BRI-konferensen i Peking med 37 statschefer och 5000
ledande representanter för offentlig och privat sektor.

BRI började 2013 med sju
utvecklingskorridorer från Kina (A-G på kartan). Nu finns 35 korridorer. Där
finns eller planeras moderna järnvägsnät, industri- och bostadsområden, fiber,
kraftledningar, kanaler, motorvägar, hamnar, olje- och gasledningar, nya
flyglinjer – och rymdsamarbete.

BRI är internationaliseringen av en strategi som använts
och utvecklats under transformeringen av Kina och som fått landet att blomstra
ekonomiskt och på några decennier lyft cirka 700-800 miljoner kineser ur
fattigdom.

Utvecklingen av välståndet i
fattiga regioner är nödvändig och gör att, menar Xi Jinping, också
flyktingströmmarna kommer att minska. Det är viktigt, eftersom jorden i slutet
av 2000-talet måste kunna erbjuda försörjning för ytterligare en miljard
människor i framför allt Afrika och Sydostasien, där huvuddelen av cirka 800
miljoner hungriga människor återfinns i dag. 2018 anslöts Sverige till BRI
genom att gods via Railgate Sweden och Railgate Norway nu transporteras via
Haparanda respektive Narvik till den finska järnvägsknuten Kouvula, varifrån
direkttåg går till Xian i Kina. Godset är framme efter 14-15 dagar, en halverad
transporttid jämför med fartyg via Suez.

EU vill ha ett strategiskt samarbete med Kina, men ställer
också nya krav på Kina:

• För att bekämpa
klimatförändringarna mer effektivt uppmanar EU Kina att stoppa sina utsläpp
före 2030 (Kina säger i dag att utsläppen i Kina ökar fram till 2030 för att
sedan börja minska).

• För att skydda sig mot
potentiella allvarliga säkerhetsimplikationer krävs en gemensam EU-strategi för
säkerheten i 5G-nät.

• För att upptäcka och öka
medvetenheten om säkerhetsrisker bör medlemsstaterna genomföra en screening av
utländska direktinvesteringar.

I dag finns bilaterala avtal mellan
ett 10-tal olika EU-länder och Kina. Kinaföretag har till exempel kontroll över
Greklands största hamn Pireus, som blivit en stor maritim hub i Europa för gods
från och till Kina.

2019 anslöt sig också G7-landet
Italien till BRI. Italienska Bonifica ska tillsammans med PowerChina utreda om
det går att leda vatten från Kongoflodens tillflöden till den uttorkade
Tchadsjön och därmed främja utvecklingen också i många angränsande länder.

Det blir intressant att se vilken
väg Sverige väljer, arbetet med den nya svenska Kinastrategin arbetas just nu
fram på Utrikesdepartementet och blir offentlig i oktober/november. Den ska
senare behandlas av riksdagen.

Är
BRI-lånen
en skuldfälla? Analytiker och
tankesmedjor menar att Kinas statsstyrda banker rullar ut mjuka lån och tar
över infrastruktur, hamnar, flygplatser etcetera när lånen inte kan
återbetalas.

Sri Lanka citeras ofta som exempel.
Ön ligger strategiskt då fartygstrafiken är tät. Kineserna har finansierat och
byggt en jättehamn för 1,1 miljarder dollar på sydöstra Sri Lanka. När lånen
inte kunde betalas i tid leasades hamnen ut till ett kinesiskt konsortium för
en period av 99 år. Skuldfällan slog till.

I Sverige motsägs den versionen av
företrädare för BRIX – Belt and Road Initiative Executive Group i Sverige.
Organisationen lobbar för att Sverige ska ansluta sig till BRI. Dess ordförande
Ulf Sandmark säger så här:

– Hamnen blev klar 2010, men den
behövde byggas ut ytterligare. Den är också en del av Sri Lankas nationella
plan för utveckling av sydöstra Sri Lanka.

– Utbyggnaden skulle dock kosta
ytterligare 700-800 miljoner kronor (SEK) och när Kina-konsortiet tog på sig
den investeringen fick man leasa hamnen under 99 år.

Kritikerna menar att Sri Lankas
statsskuld är orsakat av de kinesiska lånen. Korruption och mutor till ledande
politiker gjorde hamnbygget möjligt, skriver New York Times till exempel.

Analysföretaget Verité Research har
en alternativ bild av Sri Lankas stora statsskuld:

– Det är den reguljära finans- och
obligationsmarknadens fel. Där är den kommersiella räntan sex procent som ska
refinansieras vart sjunde år.

– BRI-lånen för hamnbygget i Sri
Lanka är bilaterala så kallade koncessionslån med en ränta på två procent och
lånen ska refinansieras vart 19:e år.

Det säger forskningschefen på
Verité Research, Nishan de Mel, till tidningen Daily Mirror i januari 2019.

Knappt 15 procent av Sri Lankas
statsskuld utgörs av lån från Kina. 50 procent av skulderna ligger på den
kommersiella finans- och obligationsmarknaden.

Det pågår
en
maktkamp i gigantisk skala. USA
styr via dollarn finansmarknaden, bojkottar och sanktionerar länder och
personer världen över med högmodern teknologi stöttad av en överlägsen militär
kapacitet – och många vänner. Det pågående handelskriget mellan Kina och USA
förebådar dock nya globala spelregler.

Det kinesiska inträdet på den
globala ekonomiska marknaden utmanar USA-hegemonin. Utvecklingen i Kina har
gått snabbt och har tagit USA på sängen.

Dr. Johanna Malm har redovisat ett
banbrytande arbete i doktorsavhandlingen När kinesisk
utvecklingsfinansiering möter IMF:s normer för offentlig skuldhantering i DR
Kongo
.

Avhandlingen visar att Kinas
kommersiella lån fundamentalt förändrar dynamiken för lån på den
internationella utvecklingsfinansierade arenan.

Johanna
Malm,
i dag forskare vid Expertgruppen
för Biståndsanalys (EBA) har under 10 år följt Kinas expansion i flera
afrikanska länder.

– IMF:s makt utmanas förstås, som
tillsammans med World Bank i princip haft monopol på de stora lånen tidigare.
Men nu har de fått konkurrens. Kinesiska banker och investerare ger nämligen
ännu större lån.

– Det kinesiska tricket är att man
lånar till vinstgivande projekt. Till investeringar som genererar vinst och
därmed återbetalningsförmåga. Exempel: Ett gruv- och infrastrukturprojekt i
Kongo-Kinshasa fick 2007 låna nio miljarder US-dollar och projektet fungerar
som säkerhet för krediten. En del av vinsten från det gick alltså tillbaka till
långivarna, säger Malm och pekar på olika inkomstgenererande projekt såsom
gruvprojekt, vattenkraftverk, export av kakao eller olja.

– Konkurrensen från BRI-lånen
gjorde att IMF i stället fick revidera sina egna regler vilket nu gynnar
låntagarna, ofta enskilda fattiga länder, menar Johanna Malm i sin
doktorsavhandling från 2016.

Peking har lovat att investera
1250 miljarder US-dollar över hela världen till år 2025, vilket vida
överstiger tidigare investeringar.

Bildandet
av
asiatiska
infrastrukturinvesteringsbanken (AIIB) kopplad till utvecklingsbanken BRICS
(den senare tillsammans med Ryssland, Brasilien, Indien och Sydafrika) stöttar
också upp nya betalningsströmmar.

De här två regionala alternativen
till IMF och World Bank ger också Kina möjlighet att fördela ekonomiska
resurser för storskalig ekonomisk utveckling världen över. Här ser vi också
tecken på att dollarn sannolikt får större konkurrens i framtiden.

Vad gör då USA? Demokrater och
republikaner i USA är ju vanligen djupt splittrade när det gäller landets
utrikespolitik, men i detta är man enig: Kinas BRI-expansion måste hejdas.

Den 5
oktober
2018 klubbades därför med så
kallad ”supermajoritet” Build Act. Det innebär att det skapas en fond som precis
som BRI-fonderna kommer att gå till lån och garantier till utvecklingsländer,
särskilt i Asien och Afrika.

USA-fondens, International
Develoment Finance Corp (IDFC), lånevolym begränsas dock till 60 miljarder
US-dollar, en droppe i havet jämfört med BRI-kapitalet. Förhoppningen i USA är
ändå att den volymen också ska locka privata företag till att gå in i olika
projekt i utvecklingsländerna.

Men, som sagt, det kinesiska
BRI-projektet rullar nu på sjätte året med 129 deltagande länder medan USA:s
Build Act-fond ännu inte hunnit mer än lämna startgroparna.

Gunnar Vagerstam

 

I nästa del:  Vilka miljökonsekvenser
finns i BRI? Hur ser miljöstyrningen ut i Kina och anslutna länder? Kina är
världsledande i sol- och vindenergi men tar man med sig den nya teknologin när
man finansierar energilösningar i BRI-anslutna länder?


Karta: Brix

Fakta: BRI

Belt and Road Initiative (BRI) är
en global utvecklingsstrategi som antagits av den kinesiska regeringen och som
involverar infrastrukturutveckling och investeringar i 152 länder och
internationella organisationer i Asien, Europa, Afrika, Mellanöstern och
Amerika.

Den kinesiska regeringen kallar
initiativet ”ett bud för att förbättra regional anslutning och omfamna en
ljusare framtid”. Vissa observatörer ser det som en drivkraft för kinesisk
dominans i globala frågor med ett kinesiskt centrerat handelsnätverk.
Projektets slutdatum är 2049, vilket sammanfaller med 100-årsjubileet för
bildandet av Folkrepubliken Kina.

Fakta: Kina

Folkrepubliken Kina är det till
ytan största landet i Östasien och världens folkrikaste land med 1,4 miljarder
invånare.

Folkgrupper: I fråga om antal individer har den klart
dominerande gruppen varit hankineser. Kina erkänner 56 ofta väldigt generellt
definierade folkgrupper.

Styrelseskick: Kinas Kommunistiska Parti (KKP) har det avgörande
inflytandet över Kinas politik och dess generalsekreterare Xi Jinping är också
landets president vars roll är att bekräfta och verkställa viktiga beslut som
redan är fattade av partiet. 

Valuta: Renminbi

Huvudstad: Peking

President: Xi Jinping


”Internationella Valutafonden (IMF) har blivit utmanade av dom kinesiska lånen”, säger Dr. Johanna Malm, Expertgruppen för biståndsanalys.

Foto: Gunnar Vagerstam

Social Media Auto Publish Powered By : XYZScripts.com