FN talar klarspråk om köttet och klimatet

FN:s klimatpanel talar klarspråk i sin nya rapport. Mänskligheten måste ändra sitt sätt att bruka jord och skog för att kunna stoppa klimatkrisen och undvika svältkriser. Det räcker inte med att fasa ut användningen av kol, olja och gas så fort som möjligt. Vi måste också globalt äta mycket mindre kött och mejeriprodukter och samtidigt mer baljväxter, grönsaker och frukt.
Stefan B Nilsson, chefredaktör.

FN talar klarspråk om köttet och klimatet

MILJÖMAGASINET Nr 33 • 16 AUGUSTI 2019

FN:s klimatpanel talar klarspråk i sin nya rapport. Mänskligheten måste ändra sitt sätt att bruka jord och skog för att kunna stoppa klimatkrisen och undvika svältkriser. Det räcker inte med att fasa ut användningen av kol, olja och gas så fort som möjligt. Vi måste också globalt äta mycket mindre kött och mejeriprodukter och samtidigt mer baljväxter, grönsaker och frukt.

Precis som när det gäller fossila bränslen så är det vi i de rika delarna av världen som måste ta de stora stegen. Vi måste inse att vi inte kan förbruka som på 1950-talet, när världen hade 2,5 miljarder människor. I dag är vi tre gånger så många. Samtidigt med befolkningsökningen har konsumtionen av kött och mejeriprodukter per person ökat rejält. Bara i Sverige äter vi nu dubbelt så mycket kött per person som på 1970-talet. Lina Burnelius, klimatexpert på Greenpeace Sverige, säger till SVT om rapporten att ”vi i den rika världen, bland annat Sverige, måste dra ner vår köttkonsumtion med nära 90 procent”.

Innebörden är alltså att vi måste få i oss en mycket större andel protein via växter: baljväxter (bönor, kikärtor, linser, ärtor, soja), sädesslag (exempelvis havre) och andra vegetabilier. Sveriges representant i FN:s klimatpanel, Markku Rummukainen, konstaterar också det självklara i en kommentar till SVT: ”Protein från växtriket har mycket mindre påverkan på klimatet än protein från djurriket”. Det är för övrigt en nätt underdrift: Produktion av protein via nötkött ger i genomsnitt upphov till 65 gånger mer utsläpp av klimatgaser än protein från baljväxter (enligt WWF:s matkalkylator).

Men världens ensidiga fokus på produktion av kött och mejeriprodukter (ungefär en femtedel av alla klimatutsläpp) bidrar inte bara avsevärt till klimatkrisen. Minst 75 procent av världens jordbruksmark används till bete och odling av djurfoder, och omkring 90 procent av den globala skogsskövlingen sker på grund av efterfrågan på kött och mejeriprodukter. Marken kommer inte att räcka för att mätta en växande världsbefolkning om näringen ska ta den långa vägen till tallriken via djur. Även den globala vattenförsörjningen kräver att vi äter mycket mindre kött och mejeriprodukter, eftersom vattenavtrycket därifrån är så stort.

Nu är det upp till bevis för svenska politiker att ta fram åtgärder som driver utvecklingen mot mer växtbaserad kost. En klimatskatt skulle behövas, som utgår från livsmedels klimatpåverkan (nötkött, fläsk och ost har störst klimatpåverkan). Om skatten sätts per kilo så skulle den dessutom påverka konsumtionen av billigare importerat kött mer än dyrare svenskt naturbeteskött. En klimatmärkning av livsmedel skulle förmodligen också ha stor effekt, särskilt om det kombineras med klimatskatten.

Det behövs också ekonomiskt stöd åt jordbrukare som vill odla baljväxter i stället för hålla djur som ska  bli kött och ge ost/mjölk. Sverige producerar i dag lite baljväxter i förhållande till potentialen och en övergång till mer växtjordbruk och mindre djurjordbruk går helt att förena med biologisk mångfald. Ytterligare en enkel åtgärd skulle vara att introducera en statlig märkning; ”Bra proteinkälla”, för att hjälpa konsumenter att lättare hitta växtbaserade livsmedel med stort proteininnehåll.

Det är dags för politiken att agera.

Stefan B Nilsson

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter