Nya tobakslagen – en tillgänglighetsreform som räddar liv

De nya rökfria utemiljöerna är lekplatser, festivalområden, idrottsplatser, tågperronger, busshållplatser, uteserveringar och utanför entréer till lokaler som allmänheten har tillträde till. Dessutom införs ett krav på tillstånd för att sälja tobak, vilket kommer att innebära färre försäljningsställen och att tillstånd kan dras in om exempelvis cigaretter säljs till minderåriga.

Det finns alltså ur hälso- och rättviseskäl stora skäl att glädjas åt reformen. Men den nya lagen innebär inte bara större frihet att vistas i olika miljöer för människor som inte tål rök eller vill slippa rök. Den kommer också med största sannolikhet leda till radikalt färre rökrelaterade dödsfall.

Fler rökfria miljöer innebär att normer förändras. Det har vi kunnat se exempelvis när rökfria arbetsplatser infördes 1993 och när rökfria restauranger infördes 2005. Inte minst det senare var kontroversiellt när det infördes. Nu är det en självklarhet. Parallellt med införandet av nya rökfria miljöer har rökningen i samhället generellt minskat.

Det är inte bara rökarna själva som dör i förtid av tobaksrök. Forskningen visar att riskerna med passiv rökning är långt större än vad vi tidigare känt till. Den rök som passivt andas in har visat sig vara ungefär fyra gånger farligare än den rök som rökaren själv drar i sig vid ett bloss. Den rök som bildas vid den lägre temperaturen när någon håller cigaretten bredvid sig innehåller exempelvis 147 gånger mer ammoniak, 16 gånger mer pyridin, 15 gånger mer formaldehyd, 12 gånger mer kinolon och dubbelt så mycket nikotin. Partiklarna är dessutom mindre, vilket gör att de kan tränga djupare in i lungan och vidare ut i blodomloppet.

Som motiv för den nya lagen har anförts det övergripande målet om ett rökfritt samhälle senast år 2025. Det definieras som att högst 5 procent är vanerökare, att jämföra med omkring dubbelt så många i dag. Ungefär 12000 människor dör av tobaksrök varje år. Vi talar därför om tusentals förtida dödsfall årligen som kan undvikas om vi kan nå en halvering av rökningen till 2025. Men för att nå dit kommer ytterligare åtgärder att behöva vidtas framöver.

En rättslig process som nu påbörjats skulle kunna leda till utökade rökfria miljöer redan nu.

Umeå kommun har beslutat att klassa i princip hela innerstaden som rökfri zon – utifrån att man inte anser att det är möjligt att leva upp till den nya lagen på annat sätt, eftersom uteserveringar, entréer, busshållplatser och andra områden som omfattas av lagen ligger sida vid sida på stadens gator. Om den rättsliga processen i Umeå slutar med att den utvidgade rökfria zonen kan införas kommer förhoppningsvis fler städer att följa i Umeås fotspår.

Den nya tobakslagen har ett tydligt barnperspektiv. Barn är extra känsliga för att andas in tobaksrök och tack vare förbudet mot rökning på lekplatser så minskar dessutom risken att små barn stoppar fimpar i munnen. Men det saknas tyvärr en självklar åtgärd för att skydda barn i lagen. Det borde också införas ett förbud mot att röka i bil när barn vistas i fordonet, eftersom barn är extremt utsatta i den miljön.

Avslutningsvis så finns det ytterligare en stor fördel med minskad rökning, vilket den nya lagen kommer att leda till. Slängda fimpar är ett omfattande miljöproblem. Det effektivaste sättet att minska antalet slängda fimpar är att förebygga rökning så att färre cigaretter säljs.

Stefan B Nilsson

Chefredaktör