Nya tobakslagen – en tillgänglighetsreform som räddar liv
Chefredaktör
Nya tobakslagen – en tillgänglighetsreform som räddar liv
De
nya rökfria utemiljöerna är lekplatser, festivalområden, idrottsplatser,
tågperronger, busshållplatser, uteserveringar och utanför entréer till lokaler
som allmänheten har tillträde till. Dessutom införs ett krav på tillstånd för
att sälja tobak, vilket kommer att innebära färre försäljningsställen och att
tillstånd kan dras in om exempelvis cigaretter säljs till minderåriga.
Det
finns alltså ur hälso- och rättviseskäl stora skäl att glädjas åt reformen. Men
den nya lagen innebär inte bara större frihet att vistas i olika miljöer för
människor som inte tål rök eller vill slippa rök. Den kommer också med största
sannolikhet leda till radikalt färre rökrelaterade dödsfall.
Fler
rökfria miljöer innebär att normer förändras. Det har vi kunnat se exempelvis
när rökfria arbetsplatser infördes 1993 och när rökfria restauranger infördes
2005. Inte minst det senare var kontroversiellt när det infördes. Nu är det en
självklarhet. Parallellt med införandet av nya rökfria miljöer har rökningen i
samhället generellt minskat.
Det
är inte bara rökarna själva som dör i förtid av tobaksrök. Forskningen visar
att riskerna med passiv rökning är långt större än vad vi tidigare känt till.
Den rök som passivt andas in har visat sig vara ungefär fyra gånger farligare
än den rök som rökaren själv drar i sig vid ett bloss. Den rök som bildas vid
den lägre temperaturen när någon håller cigaretten bredvid sig innehåller
exempelvis 147 gånger mer ammoniak, 16 gånger mer pyridin, 15 gånger mer
formaldehyd, 12 gånger mer kinolon och dubbelt så mycket nikotin. Partiklarna
är dessutom mindre, vilket gör att de kan tränga djupare in i lungan och vidare
ut i blodomloppet.
Som
motiv för den nya lagen har anförts det övergripande målet om ett rökfritt
samhälle senast år 2025. Det definieras som att högst 5 procent är vanerökare,
att jämföra med omkring dubbelt så många i dag. Ungefär 12000 människor dör av
tobaksrök varje år. Vi talar därför om tusentals förtida dödsfall årligen som
kan undvikas om vi kan nå en halvering av rökningen till 2025. Men för att nå
dit kommer ytterligare åtgärder att behöva vidtas framöver.
En
rättslig process som nu påbörjats skulle kunna leda till utökade rökfria
miljöer redan nu.
Umeå
kommun har beslutat att klassa i princip hela innerstaden som rökfri zon –
utifrån att man inte anser att det är möjligt att leva upp till den nya lagen
på annat sätt, eftersom uteserveringar, entréer, busshållplatser och andra
områden som omfattas av lagen ligger sida vid sida på stadens gator. Om den
rättsliga processen i Umeå slutar med att den utvidgade rökfria zonen kan
införas kommer förhoppningsvis fler städer att följa i Umeås fotspår.
Den
nya tobakslagen har ett tydligt barnperspektiv. Barn är extra känsliga för att
andas in tobaksrök och tack vare förbudet mot rökning på lekplatser så minskar
dessutom risken att små barn stoppar fimpar i munnen. Men det saknas tyvärr en
självklar åtgärd för att skydda barn i lagen. Det borde också införas ett
förbud mot att röka i bil när barn vistas i fordonet, eftersom barn är extremt
utsatta i den miljön.
Avslutningsvis
så finns det ytterligare en stor fördel med minskad rökning, vilket den nya
lagen kommer att leda till. Slängda fimpar är ett omfattande miljöproblem. Det
effektivaste sättet att minska antalet slängda fimpar är att förebygga rökning
så att färre cigaretter säljs.
Stefan B Nilsson
Chefredaktör