Public social media

I dag används ett antal olika sociala media i cyberrymden. En oberäknelig mängd erfarenheter, åsikter och information delas mellan brukarna. Detta fenomen har uppkommit genom behovet som den moderna människan har att kommunicera på ett snabbt och enkelt sätt. Samtidigt har vi i dag i varje land en funktion som kallas public service som ska dela åsikter och information på ett demokratiskt och kvalitetssäkrat sätt via tv och radio.

Fler och fler människor väljer emellertid att skaffa sig information via sociala medier och färre och färre ser på tv eller lyssnar på radio. Vad behövs då för att social media ska distribuera korrekt och demokratiskt faktagranskad information och kunskap? Journalistik, domstolar och annan reglering skulle säkerligen behövas precis som för traditionell massmedia.

Dagens sociala mediejättar har dock ingen lust att dela med sig av den enorma makt som de har fått. Vissa av oss brukare vill samtidigt inte ingå eller i alla fall tvekar ofta att ingå i dessa sociala nätverk som ägs och styrs av oligarker i USA och som tillåter en minimal insyn. Lösningen kan vara att staterna runtom i världen bygger upp egna sociala mediebolag. I globaliseringens tid vore det än mera effektivt om länderna går ihop och börjar köpa upp aktier i de befintliga sociala medieföretagen och därmed skaffar insyn och kan påverka dessa jättars informationsflöde.

Praktiskt kan detta ske genom att använda sig av den nuvarande organisationen EBU (European Broadcasting Union) som består av 117 statliga public-service medieföretag från 56 länder och där även Sverige är medlem via Sveriges Radio AB. Det är den organisationen som arrangerar bland annat Eurovision Song Contest. Medlemsländerna skulle kunna finansiera den organisationen genom att köpa upp aktier från börsnoterade sociala medieföretag och därmed få insyn och kunna demokratisera dessa jättar.

Detta är en fråga som Europeiska Unionen borde driva för att det demokratiska Europa ska kunna få kontroll över informationsflödet och stoppa desinformation och propaganda från terroristorganisationer och från odemokratiska regimer runtom i världen. Med den makten kan EU i stället påverka cyberrymden och länders demokratiska utveckling på ett positivt sätt.

Vad skulle det kosta då? I dag spenderar bara Tyskland och Frankrike tillsammans cirka 100 miljarder dollar per år i försvarskostnader. Börsvärdet för till exempel Facebook är 440 miljarder dollar. Hur mycket nytta skulle inte EU, som i grunden är ett fredsprojekt, få av en sådan investering?

Jag föreslår att de invalda svenska EU-parlamentariker, men även vår regering ska driva detta i EU. Detta kommer på sikt innebära att fler brukare kan känna att vi ingår i ett demokratiskt och socialt hållbart nätverk som styrs i större omfattning med allmänna medel. Informationsflödet får ett mer tillförlitligt innehåll och detta sociala nätverk ska alltid ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna och öka demokratiseringen internationellt. Detta är en investering i fredsbevarande och förebyggande syfte för en bättre och säkrare värld.