Träning bra behandling vid psykossjukdom
i behandlingen vid psykos i unga år.
Foto: Local Fitness/Creative Commons.
Träning bra behandling vid psykossjukdom
Konditionsträning eller styrketräning i form av cirkelpass kan ha en
viktig roll i behandlingen vid psykos i unga år. Många studier har visat att
fysisk träning ger positiva effekter på den kognitiva förmågan och även
psykologiska effekter såsom ökat självförtroende och kroppskännedom. Att gå på regelbunden träning kan även ha positiva
sociala effekter.
En grupp på 94 unga patienter som
för första gången insjuknat i psykos i Stockholm har nyligen deltagit i en
träningsstudie, kallad Fitforlife. Organiserad fysisk träning erbjöds som en
integrerad del av vården, bestående framför allt av medelintensiv
cirkelträning. Den leddes av studenter i hälsopedagogik vid Gymnastik och Idrottshögskolan.
Patienterna uppmanades att delta tre gånger per vecka under tolv veckor. Före
och efter studien gjordes kognitiva tester, blodprover, metabola mått togs och
funktionsförmågor undersökte.
Träningsprogrammet genomfördes under tre omgångar och efter dessa
omgångar utbildades några av deltagarna i studien till att bli
träningsmentorer. Utbildningen innefattade att man som mentor var kapabel att
assistera hälsopedagoger samt självständigt leda organiserad cirkelträning. Ett
av de stora problemen med träning vid psykos är minskad motivation, och det kan
vara svårt att upprätthålla aktiviteten regelbundet. För att öka närvaron
behövs ett träningsprogram som är anpassat för målgruppen och som tar hänsyn
till de olika individernas förmåga.
Under
träningsstudien konstaterades att cirkelträning var den mest effektiva
träningsformen bland följande; Fri gymträning, stavgång, promenad samt löpning.
Cirkelträning i grupp passar bra för de flesta personer då den kan
individanpassas. Den kräver inte heller avancerad utrustning eller redskap. Det
finns liknande behandlingsmetoder med träning som har minskat psykiatriska
symtom vid tidig psykos. I en studie minskade symtomen med ungefär 30 procent
efter 10 veckors träning. Fysisk aktivitet i form av gruppträning har visat sig
både förmildra depressiva symptom och förbättra välmående och kognition.
Studier har även visat förbättrade motoriska funktioner. Man såg även en
stabilisering av vikten, en ökning av konditionen och förbättrad kognition;
bearbetningshastighet, visuellt lärande, visuell uppmärksamhet och arbetsminne.
Deltagarna rapporterade även en ökad självständighet och ett minskat behov av
vård och stöd.
I Fitforlife utbildades patienter som deltagit i träningspassen till
mentorer och efter studien har de själva lett träningspass. Åtta mentorer har
nu utbildats som får ett fast arvode finansierat av Stockholms län landsting
för varje pass som de leder. Träningen sker de kvällar då mottagningen är öppen
och om behov finns kan personal tillkallas. Alla patienter som går på
mottagningen har informerats om möjligheten att delta och träningen tas upp på
vårdplaneringar.
Efter samtal med FitForLife-mentorerna så har samtliga varit överens om
att de negativa symtomen minskat, vilket har även påverkat den sociala- och
arbetsförmågan. Dessa specifika symtom kan vara svårbehandlade. Mentorerna är
alla överens om att de själva har blivit mer fysiskt aktiva än tidigare i
samband med att de har börjat leda gruppassen. Dessutom uppgav de att
sömnrubbningar, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter minskat.
Den här modellen går att använda på de flesta mottagningar som vill erbjuda friskvård.
Asheq Talukder
Asheq Talukder
Forskare, Karolinska Institutet
Mitt huvudintresse är forskning inom folkhälsa, specifikt
främja olika förebyggande insatser som exempelvis fysisk aktivitet.