Träning bra behandling vid psykossjukdom

Konditionsträning eller styrketräning i form av cirkelpass kan ha en viktig roll i behandlingen vid psykos i unga år. Många studier har visat att fysisk träning ger positiva effekter på den kognitiva förmågan och även psykologiska effekter såsom ökat självförtroende och kroppskännedom. Att gå på regelbunden träning kan även ha positiva sociala effekter.

En grupp på 94 unga patienter som för första gången insjuknat i psykos i Stockholm har nyligen deltagit i en träningsstudie, kallad Fitforlife. Organiserad fysisk träning erbjöds som en integrerad del av vården, bestående framför allt av medelintensiv cirkelträning. Den leddes av studenter i hälsopedagogik vid Gymnastik och Idrottshögskolan. Patienterna uppmanades att delta tre gånger per vecka under tolv veckor. Före och efter studien gjordes kognitiva tester, blodprover, metabola mått togs och funktionsförmågor undersökte.

Träningsprogrammet genomfördes under tre omgångar och efter dessa omgångar utbildades några av deltagarna i studien till att bli träningsmentorer. Utbildningen innefattade att man som mentor var kapabel att assistera hälsopedagoger samt självständigt leda organiserad cirkelträning. Ett av de stora problemen med träning vid psykos är minskad motivation, och det kan vara svårt att upprätthålla aktiviteten regelbundet. För att öka närvaron behövs ett träningsprogram som är anpassat för målgruppen och som tar hänsyn till de olika individernas förmåga.

Under träningsstudien konstaterades att cirkelträning var den mest effektiva träningsformen bland följande; Fri gymträning, stavgång, promenad samt löpning. Cirkelträning i grupp passar bra för de flesta personer då den kan individanpassas. Den kräver inte heller avancerad utrustning eller redskap. Det finns liknande behandlingsmetoder med träning som har minskat psykiatriska symtom vid tidig psykos. I en studie minskade symtomen med ungefär 30 procent efter 10 veckors träning. Fysisk aktivitet i form av gruppträning har visat sig både förmildra depressiva symptom och förbättra välmående och kognition. Studier har även visat förbättrade motoriska funktioner. Man såg även en stabilisering av vikten, en ökning av konditionen och förbättrad kognition; bearbetningshastighet, visuellt lärande, visuell uppmärksamhet och arbetsminne. Deltagarna rapporterade även en ökad självständighet och ett minskat behov av vård och stöd.

I Fitforlife utbildades patienter som deltagit i träningspassen till mentorer och efter studien har de själva lett träningspass. Åtta mentorer har nu utbildats som får ett fast arvode finansierat av Stockholms län landsting för varje pass som de leder. Träningen sker de kvällar då mottagningen är öppen och om behov finns kan personal tillkallas. Alla patienter som går på mottagningen har informerats om möjligheten att delta och träningen tas upp på vårdplaneringar.

Efter samtal med FitForLife-mentorerna så har samtliga varit överens om att de negativa symtomen minskat, vilket har även påverkat den sociala- och arbetsförmågan. Dessa specifika symtom kan vara svårbehandlade. Mentorerna är alla överens om att de själva har blivit mer fysiskt aktiva än tidigare i samband med att de har börjat leda gruppassen. Dessutom uppgav de att sömnrubbningar, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter minskat.

Den här modellen går att använda på de flesta mottagningar som vill erbjuda friskvård.

Asheq Talukder