Svensk ull – en resurs som slängs

Varje år kastar svenska fårbönder bort 80 procent av den ull deras får lämnar. En orsak är att en svensk standard för ull saknas. Många röster har höjts om behovet av en standard för svensk ullkvalitet. Och flera modeskapare arbetar med att använda ullen som utgångsmaterial.
I Sverige finns ungefär 600 000 får. Men de flesta besättningar är små och det pris en bonde kan få ut för sin ull täcker inte kostnaden för klippningen.
Foto: Gustav Bergman (is.gd/PrrVo5

Svensk ull – en resurs som slängs

Varje år kastar svenska fårbönder bort 80 procent av den ull deras får lämnar. En orsak är att en svensk standard för ull saknas. Många röster har höjts om behovet av en standard för svensk ullkvalitet. Och flera modeskapare arbetar med att använda ullen som utgångsmaterial.

I Sverige finns ungefär 600000 får. Det är 35 procent fler än år 1995. De flesta besättningar är små, upp till 50 djur, och de flesta fåren är av blandras. Det pris en fårbonde i Sverige kan få ut för sin ull vid försäljning täcker inte kostnaden för klippningen. I stället bränns den eller blir till markfyllnad.

2017 producerade svenska får ungefär 1200 ton råull. Av detta togs omkring 400 ton – det vill säga en tredjedel – till vara och resten slängdes. I stället importerades 220 ton råull, mest från Australien, Kina och Nya Zeeland, för omkring tio miljoner kronor. Dessutom importerades 1240 ton kardad ull och garn, från främst Norge samt Peru, Tyskland och Turkiet, till en summa av 248 miljoner kronor.

Sverige skulle behöva göra som Norge redan gjort – införa en ullstandard. Utan en sådan är svårigheterna stora vid sortering av ullfibrer. En kartläggning av svensk får-/ullproduktion och en svensk ullstandard skulle kunna ge samma ekonomiska utdelning av ullproduktionen som i Norge.

Miljö, ekologi och klimatförändringar är skäl att i större utsträckning dra nytta av ullens värdefulla egenskaper. Av den ull som förädlas i Sverige används det mesta till garn för handstickning, vävning och tovning, men den skulle också kunna användas i många andra sammanhang.

Flera lätta ullmaterial med hög prestanda är perfekta till Sportwool, Smartwool och Icebreaker, då ullen har en fantastisk förmåga att hantera lukt och fukt. Ullen kan dessutom bära vätska med 50 procent av sin egen vikt utan att kyla. Ull med lägre kvalitet och fiberspill kan utnyttjas inom andra områden, exempelvis till tapeter. Grovull passar utmärkt till filt, till ljud-absorbenter och isolering. Ull i just isoleringsmaterial används och produceras världen över, bland annat i England.

Alla delaspekter av ullens användningsområden och värde bör tas i beaktande. Ett samarbete mellan fårägare, stat och branschföretag behövs och en bättre information till allmänheten, både om miljöaspekter och vinsterna av att använda ullen. Ull är en värdig konkurrent till andra fibrer, inte minst fibrer med olja som bas, såsom polyester, akryl och polyamid.

Vanja Regnander

Fakta: Ull
Ull är pälsen från många olika djur och har använts sedan 1000-talet. På de flesta platser i världen håller man tamfår, som ger den vanligast förekommande ullen – fårull – med en mängd olika kvaliteter och egenskaper: finull, medelfin ull, grovull.
Det finns sammanlagt omkring en miljard får i världen i ungefär 100 länder. Ull står för två procent av all världens fiberproduktion. Det är en fiber som både framställs naturligt och bryts ner naturligt.
Svenska tamfår ger ull med olika egenskaper och kan delas in i tamfår, finullsfår, sveafår och ryafår. En vanlig typ av tamfår är Gotlandsfåret.
Det finns utöver får också många andra djur i världen som ger ull, såsom de två kameldjuren alpacka och vikunja samt tamget (ullsort: kashmir) och angora-get (ullsort: mohair).
I Australien och Nya Zeeland forskar man för att hitta en väg att öka förståelsen för ullens goda egenskaper och användning.

Källor till krönika och faktaruta:
Land Lantbruk (29 oktober 2018)
Svenska fåravelsförbundet
Elin Olofsson, SCB
Wåhlstedts Textilverstad, Dala-Floda

Fakta: Lisa Bergstrand
Lisa Bergstrand är en modeskapare som sedan 10 år arbetar med att hitta fler användningsområden för svensk ull i just modesammanhang. De flesta kläder som produceras i dag tillverkas av konstmaterial med många farliga kemikalier. Tillverkningen leder till utsläpp av mikroplaster i våra vattendrag.
Lisa Bergstrand vill skapa tidlösa kläder av svensk ull och helst i svensk produktion.
Det går att lyssna på henne i Ullpodden:
www.ullformedlingen.se/ullpodden



Klänning tillverkad av Lisa Bergstrands företag.
Foto: Niklas Bergstrand / A New Sweden

Vanja Regnander är pensionerad sjukgymnast och sedan barnsben också fritidsmusiker. Hon har alltid varit mycket intresserad av teknik, vetenskap och natur. På senare år har miljöintresset blivit allt större, eftersom nästan allt kan kopplas till vår miljö. Hon vill uppmärksamma sådant som vi ofta inte får läsa så mycket om i andra medier.

 

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter