Önation vill stämma globala förorenare

– Vår regering utforskar nu möjligheterna att nyttja rättsväsendet i olika instanser, bland annat internationell rätt, för att flytta kostnaderna för klimatskyddet tillbaka till de fossila bränsleföretag, finansinstitut och regeringar som aktivt och medvetet orsakat ett existentiellt hot mot vårt land, sade Vanuatus utrikesminister Ralph Regenvanu i ett tal vid Climate Vulnerable Forum, ett internationellt virtuellt toppmöte som fokuserar på de mest utsatta och sårbara för klimatförändringens konsekvenser.

Vanuatu består av 82 vulkaniska öar spridda över 1280 kilometer hav, många mindre än en meter över havsnivån. Stilla havsnationen har 260000 invånare och söker desperat efter ekonomiskt stöd för att kunna hantera förlusten av inkomstkällor (främst matförsörjning och dricksvatten) och skador som den globala uppvärmningen och allt frekventare extremväder för med sig.

75000 hemlösa

Regenvanu berättade för forumet att den tropiska cyklonen Pam, som slog med full kraft mot Stilla havsöarna 2015, dödade 15 personer, lämnade 75000 hemlösa, kostade Vanuatu runt 4,2 miljarder kronor och utplånade 64 procent av dess BNP. Den enda mekanism, inom FN:s
regelverk, för åtgärder mot framtida förluster och skador är den gröna klimatfonden. Men till den vägrar de flesta rika länder bidra annat än symboliska summor.

Det skulle kunna vara det klassiska klimatscenariot: Det globala nords ohållbara system som med ständig tillväxt, produktion och konsumtion orsakar så pass stora skador i syd att hela folkgrupper, kulturer och nationer hotas gå under.

Fast det sker i allt snabbare takt även i norr. I den arktiska regionen får grönländare, inuiter, tuviner och samer det allt svårare att överleva. Och det land som Vanuatu närmast riktar sig till är ”grannlandet” Australien. Där har Regenvanu hittills mött kalla handen:

– Dessa länder är desperata och i stället för stöd finner de en stängd dörr. Det är bra att Vanuatu med alla medel söker driva sitt rättsfall, och det finns ett antal rättsfall runt om i världen som de kan lära av, säger Richie Merzian, klimat- och energiprogramchef vid Australia Institute och tidigare klimatförhandlare för Australien i FN, till The Guardian.

Första landet

Det är första gången som ett enskilt land vill väcka åtal mot företag och länder. Det har förekommit mål som drivits av enskilda i inhemska instanser; medborgare från Peru och Filippinerna samt städer och delstater i USA har hållit olje-, gas- och kolföretag ansvariga för klimatförändringarna.

Vid ett eventuellt åtal skulle Vanuatus mål bli prejudicerande. Greenpeace menar att landet ligger först både vad gäller uppvärmningens effekter och den juridiska kampen mot dem. Och fler nationer skulle följa i vad som antyder en global rörelse:

– Gemenskaper som påverkas av klimatförändringar står upp och kräver att de ansvariga slutligen hålls ansvariga. Vi solidariserar med dessa samhällen runt om i världen, säger Jennifer Morgan, verkställande direktör på Greenpeace International, i ett pressuttalande.

Tolv år återstår

Världssamfundet har i Parisavtalet kommit överens om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5-2 grader. FN-panelen IPCC varnar i sin senaste rapport att planeten bara har tolv år på sig att uppfylla 1,5-gradersmålet. Endast små fattiga stater som Vanuatu följer avtalet om en fossilfri värld till år 2050.

– Klimatorättvisan är den att dess effekter först och hårdast drabbar dem som bär minst ansvar för dess orsaker. Vanuatu är i frontlinjen för klimatförändringarna och ändå har vi gynnats minst av exploateringen av de fossila bränslen som orsakat dem, avslutade Ralph Regenvanu.

Rikard Rehnbergh