Många gymnasieungdomar är bara ”intresserade” av miljön

Intresserad – ett ord många ungdomar använder om vår miljö. De är intresserade av miljöfrågor och förändringar.
People’s climate march, demonstration i Stockholm i september 2018. Det finns oftast få ungdomar i gymnasieåldern i dessa demonstrationer, manifestationer, strejker och andra aktioner, anser krönikören.
Foto: Klimataktion/Jana Eriksson

Många gymnasieungdomar är bara ”intresserade” av miljön

Intresserad – ett ord många ungdomar använder om vår miljö. De är intresserade av miljöfrågor och förändringar. Ett Facebookevenemang som annonserar en demonstration eller strejk för miljön: ”intresserad!” Men de är mycket väl medvetna att de inte kommer vara med i strejken eller demonstrationen. Varför stå ute i den svenska kylan när man har prov och behöver närvaro för att vara säker på att få sitt studiebidrag i slutet av månaden? Varför spendera en söndag på stan lyssnande på tal och skrikandes slagord när man kan vara ute på stan och fika med sina kompisar? Jag har observerat ett fenomen – många ungdomar i gymnasieåldern påstår att de är intresserade och brinner för miljöfrågor, men de gör inget åt saken.

Både vuxna och barn har visat ett ökat intresse för att stoppa den globala uppvärmningen. När 15-åringen Greta Thunberg började strejka lockade det fram både skolbarn i grundskoleåldern och vuxna. De agerar nu tillsammans mot länder och de företag som släpper ut mest koldioxid och andra växthusgaser.

Men det saknas en åldersgrupp. Det finns oftast få ungdomar i gymnasieåldern i dessa demonstrationer, manifestationer, strejker och andra aktioner. Men ändå är det många ungdomar som pratar om det, och det är många som trycker på intresserad-knappen på Facebookevenemang. Det är ju inte så konstigt då dagens ungdomar förväntas leva 60-70 år in i framtiden och kommer att drabbas när miljön försämras. Varför nöjer sig dessa ungdomar med att tycka på nätet och varför aktiverar de sig inte med andra aktivister?

Jag tror att det beror på flera faktorer. För det första anses aktivister inte vara coola, vilket krockar med den självbild som många ungdomar försöker uppnå, och man vill ju se ”cool” ut inför sina kompisar och bekanta. Även om de flesta har förstått hur farlig och akut situationen med klimatet är, kan det vara lätt att skjuta det till framtiden. Men så är det ju självklart inte. Läget är dock akut, och om man inte agerar nu kommer det inte finnas någon att försöka se ”cool” ut inför i framtiden.

För det andra tror jag att många gymnasieelever trycker på intresserad-knappen för att de känner sig skyldiga. De känner sig skyldiga eftersom de vet att klimatändringarna för oss mot en apokalyps. De känner sig skyldiga eftersom de vet att klimatförändringarna skapar ännu sämre förhållanden i fattiga u-länder medan vår egen ekonomi blir bättre. De känner sig skyldiga eftersom klimatförändringarna utrotar många djurarter som aldrig kommer att kunna återhämta sig. Så man trycker på intresserad-knappen för att visa att man bryr sig, men tyvärr inte tillräckligt för att göra någonting åt saken.

Frågan är hur ska man kan skapa det engagemang som behövs för att dessa ungdomar ska ta steget att aktivt göra något för att rädda klimatet. Skolan är den institution som ska utbilda våra framtida generationer, men lärare eller skolledningar är sällan hjälpsamma. Inte heller föräldrar verkar stödja sina barn att ta ansvar för framtiden. I bästa fall beger sig ungdomar ut ändå, men då är det ofta trots lärare och föräldrar. Utan stödjande vuxna blir det svårt. Greta Thunbergs föräldrar har bevisats vara otroligt stödjande, vilket är en av anledningarna till att det har gått så bra för henne.

Dagens ungdomar är en viktig kraft, och för att aktivera dem behöver skolledningar och lärare bli mer proaktiva och stödjande. Vi måste även sprida förståelsen att föräldrar och andra vuxna ska ta sitt ansvar att såväl engagera sig själva som att stödja sina barn i denna kamp. I en engagerande och stödjande omgivning kommer ungdomar att aktivera sig för att rädda vår framtid, vare sig det gäller demonstrationer eller att välja utbildningar, arbeten eller politiskt engagemang för att rädda vår miljö.

Även om det är svårt att ändra människors livsstil så kommer information och engagemang i de rätta kretsarna att tränga in i många ungdomars filterbubblor på sociala medier och skapa mer engagemang. Det kommer inte att vara enkelt att öka engagemanget, men en början är att agera som föredömen, diskutera när vi har chansen och stödja våra ungdomar att engagera sig. Då ökar chansen att fler ungdomar aktivt engagerar sig för att rädda miljön och sin egen framtid.

Isabelle Axelsson

Ny krönikör i Miljömagasinet

Isabelle Axelsson

Isabelle Axelsson går tredje året på Södra Latins gymnasium i Stockholm. Utanför skolan är hon engagerad i klimataktivism. Hon har varit medveten om problemen sedan hon var liten efter att ha tittat på många dokumentärer och naturfilmer som barn.

Isabelle är för tillfället aktiv med klimatstrejkarna för #FridaysForFuture och hoppas på att fortsätta med aktivismen in i vuxenlivet för att fortsätta försöka rädda klimatet och förbättra samhället för de sämst ställda. Hon är även musikintresserad och gillar att gå på konserter.

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter