Värd att vänta på
Värd att vänta på
Michael Franks har genom åren rört sig mellan jazz, pop, bossanova och funk.
Det är sju år sedan han gjorde en platta senast. Franks skivdebuterade för 43
år sedan (!) och han är nu 74 år ung. Musiken är lika vital som någonsin tidigare
och för alla de som följt honom genom decennierna är det här ett kärt återhörande.
Som i många av sina tidigare skivor har Franks
använt rytmen bossanova (ursprungligen från Brasilien) som grund i de flesta låtarna.
Bossanova har blivit allt populärare genom åren i amerikansk populärmusik. Ett intressant
exempel är Todd Rundgren, som efter massor av pop- och rockhits på 1970- och 1980-talen
långt senare gav ut en samling av sina populäraste låtar med stillsam bossanova-rytm
(”With a twist” heter skivan). Ett annat exempel är Robert Lamm från Chicago som
gav ut en samling av egna och andras låtar som bossanova.
Många sångare har svårt att bibehålla rösten långt upp i åren, men Franks röst har inte åldrats. För att travestera Björn Ulvéus (om Agnetha Fältskogs röst), så är den inte exakt likadan som för 30 år sedan, bara lite lägre och lika bra. Franks styrka har alltid varit hans förmåga att skriva vackra melodier och kombinera det med finurliga kärlekstexter. Han är en fantastisk poet och texterna skulle i många fall kunna stå på egna ben. Berättandet i kombination med utsökta melodier, bossanova och jazz är en mycket attraktiv kombination.