Utrikes

Att förstå Afghanistan

Att förstå Afghanistan

Svenska Afghanistankommittén (SAK) bildades som en reaktion mot sovjetinvasionen i Afghanistan. Den är numera en biståndsorganisation med verksamheten fi nansierad av FN, SIDA, Världsbanken samt privatpersoner.

Det svenska biståndet till Afghanistan är den största utgiften i biståndsbudgeten, och antalet fl yktingar därifrån är högt.

I den nyutkomna antologin Förstå Afghanistan med 37 texter i 6 avdelningar och unika fotografi er från olika delar av landet medverkar världens främsta ämnesexperter och kännare av Afghanistan och afghanska förhållanden. Det är ett gediget verk med en kommentar och sammanfattning av en oberoende utredning (SOU 2017:16 om de svenska insatserna i Afghanistan åren 2002-2014). Trots att den pekar på brister menar utredaren Tonegård att biståndet varit relevant och medfört positiva resultat.

SAK: s bok beskriver framsteg på lokal och regional nivå.

 

Komplicerad situation

Situationen är extremt komplicerad i Afghanistan med närvaron av USA och andra utländska intressen parallellt med inhemska konfl ikter. Utrikesdepartementet avråder från resor till Afghanistan och inte ens kommittén har emottagit praktikanter till landet de senaste två åren på grund av de osäkra förhållandena.

En av artiklarna beskriver möjligheter till fred och stabilitet i landet, vilket väcker förhoppningar. SAK inrättar skolor, vårdcentraler och stöder de mest utsatta grupperna men anordnar även utbildningar för både barnmorskor och sjuksköterskor. Kvinnorna får således tillgång till en sjukvård som inte strider mot landets urgamla traditioner som förbjuder anlitande av manlig vårdpersonal.

 

Ökad jämställdhet

Barnafödandet sker på ett säkrare sätt nu och afghanerna behöver inte längre dö i sjukdomar som det fi nns bot för. Barndödligheten som tidigare var världens högsta har minskat. Jämställdheten har ökat med kvinnliga lärare, barnmorskor och sjuksköterskor. Anställda kvinnor får egna inkomster och kan försörja sig själva liksom sina familjer. Boken ger fl era sådana och andra exempel på kvinnligt deltagande och aktiv närvaro i samhällslivet.

 

Musikens enande kraft

The Afghanistan National Institute of Music, en av Polarprisvinnarna 2018, tog den afghanska musiken till Stockholm i juli i år, vilket en artikelförfattare hann få med. Under krigsåren fanns det inte några högre utbildningar inom musikområdet. Dessutom rådde censur. Allt slags musikoch musikutövande förbjöds helt av talibanregimen åren 1996-2001.

Ahmad Nasser Sarnast, doktor i musikvetenskap och den enda som disputerat i ämnet i Afghanistan, började i exil planera för att väcka liv i den musikaliska traditionen. År 2008 återvände han till Afghanistan och började några år senare att ta emot musikstudenter till ! e Afghanistan National Insitute of Music – ANIM. Utbildningen välkomnar både flickor och pojkar oavsett social och etnisk bakgrund för studier i traditionell afghansk musik och klassisk västerländsk musik. De mest utsatta såsom gatubarn, föräldralösa och barnarbetare prioriteras.

Flera orkestrar och ensemblen har bildats, varav Afghan Youth Orchestra och Zohra är den allra första afghanska kvinnoorkestern någonsin. Zohra gjorde förra året en europaturné med uppträdanden i Weimar, Berlin, Genéve, Zürich samt Davos under World Economic Forum. 

Armi Janhunen
Foto: ANIM
ANIM:s grundare Ahmad Nasser Sarnast syns i bakgrunden.
Foto: ANIM
Zohra Orchestra.
Bengt Ljunggren

Social Media Auto Publish Powered By : XYZScripts.com