Rättssäkerheten hotas när sjuktalen ska ned

I förra veckan levererade Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) en svidande kritik mot regeringens styrning av Försäkringskassan (FK). Styrningen har äventyrat både rättssäkerheten och tilltron till socialförsäkringen slår ISF fast.

Regeringens styrning av FK har haft stor betydelse för handläggningen av sjukpenningärenden, rapporterar Ekot. Kritiken rörde exempelvis att regeringen i sitt regleringsbrev till FK införde ett siffersatt sjukpenningmål som skulle pressas ner till 9.0 – till år 2020.

ISF konstaterar i sin rapport att regeringens mål om minskat antal sjukskrivningsdagar har påverkat handläggarnas dagliga arbete. Handläggarna på FK upplever att de lägger mer tid på utredningar av läkarintyg och människors arbetsförmåga och mindre tid på personliga möten med de sökande. Det har också varit många avslag där man inte ser sjukdomen på utsidan. Det kan vara utmattning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism, adhd och liknande. Då hamnar man i en situation då det är svårt att bevisa att man faktiskt har nedsatt arbetsförmåga.

Att nya direktiv från regeringen kan påverka om en person får eller inte får sjukpenning trots att lagarna är desamma – det har uppmärksammats tidigare. Men nu bekräftar ISF det problematiska sambandet. Det handlar, enligt chefer och handläggare på FK som Ekot har intervjuat, om en politisk styrning av FK.

Ruth Mannelqvist, professor i juridik vid Umeå universitet, sade till Sveriges Radio P1 med anledning av rapporten att det här undergräver rättssäkerheten alldeles enormt. Mannelqvist underströk att tillämpningen av reglerna för vilka som har rätt till sjukförsäkring ska styras av lagarna – och inte av regeringens mål att få ner antalet sjukskrivningar.

Man har inte gjort några ändringar i lagen och då ska man inte heller ändra tillämpningen på det sätt som har gjorts. Har lagarna gett för stort tolkningsutrymme? Nej, det tycker jag inte, sade Mannelqvist. I ett enskilt fall ska man kunna ha utrymme för att göra en enskild individuell bedömning.

Politiker kan sätta upp mål, men de ska ta hänsyn till gällande lagar. Sedan ska till exempel FK tillämpa lagstiftningen utifrån vad både Högsta Förvaltningsdomstolen fastslår om hur lagen ska tolkas, men också utifrån de motiv som finns i förarbeten till lagen.

Regeringen avskaffade vid mandatperiodens början 2014 den så kallade ”stupstocken” (de borgarliga partiernas bortre tidsgräns i sjukförsäkringen). Men i övrigt lät regeringen och socialförsäkringsminister Strandhäll det hårda regelverk som Alliansen införde 2008 i princip rulla på under den senaste mandatperioden.

Enligt LO är det detta regelverk med orimligt snäva och stelbenta tidsgränser som är huvudproblemet i sjukförsäkringen. ISF: s svidande kritik är också en kraftig signal till de borgerliga partierna, främst (M), som om de får makten vill återinföra ”stupstocken”.

Torbjörn Johansson, avtalssekreterare vid LO, sade i november 2017: ”Vi ser att hela hanteringen för våra medlemmar håller på att haverera. Folk som är multisjuka blir defi nierade som friska och ställs då inför att söka jobb. Men man kan inte få ett jobb med alla de sjukdomarna, det är fullkomligt horribelt”.

”Helt uppenbart har regeringens hantering av sjukförsäkringen varit ett ”sänke” i den senaste valrörelsen. Det faktum att exempelvis cirka 30 procent av de personer som har sjukersättning (tidigare förtidspension) enligt VALU röstade på (SD) borde stämma till socialdemokratisk eftertanke”, konstaterar Kjell Rautio i LO-bloggen den 17 oktober.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en statlig myndighet som arbetar för en rättssäker och effektiv socialförsäkring som är hållbar för samhället och ger trygghet för individen.

Uppenbarligen fi nns det stort behov av den myndigheten när politiken svajar.